Film är ett uppskattat medel att använda i skolundervisningen (Giroux, 2000). Därför är syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klass och etnicitet framställs i två utvalda Disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och värdegrundsfrågor. Varför just Disney är för att det är en filmkategori som många barn har sett vilket gör att många barn kan relatera till ämnet. Anledningen till varför denna undersökning görs är att lärare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas på olika sätt beroende på barnens tidigare erfarenheter. Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser där fokus läggs på klass, etnicitet, makt och värdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framställas, uppfattas och användas av lärare i skolan med hjälp av Disneyklassiker. Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehåller en del likheter trots att de har olika handlingar.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

Det här är min examensarbetes-rapport. Jag arbetade med en liten grupp andra på en teaser och en trailer för ett spel som North Kingdom utvecklade åt Disney. I mitt examensarbete fick jag erfarenhet i att jobba på ett stort projekt för en stor klient under kort tid. I denna rapport kan du läsa om mina med- och motgångar och vad jag/vi gjorde för att lösa problem som uppstod på vägen. Rapporten tar upp målen och frågeställningarna med mitt arbete, hur vi gick till väga, resultatet och diskussioner om vad som bland annat kunde ha gjorts annorlunda..

AbstractTitel: Att lära ut genus i högstadiet med hjälp av sagor - En kvalitativ undersökning av utvalda Disneysagor med ett genusperspektivFörfattare: Daniel Berntsson & Daniel YttergrenTermin och år: vårterminen 2014Institution: Kulturvetenskapliga institutionenHandledare: Ingela TägilExaminator:Nyckelord: Genus, kön, Disney, sagor, Trassel, Modig, Askungen, skolan, årskurs 8gruppintervju, filmanalys, undervisning, lektionsplanering.I den här studien har vi gjort en gruppintervju och en filmanalys inom ämnet genus, där vi haranvänt oss av tre Disneyfilmer (Trassel, Modig och Askungen), samt intervjuat sex styckenelever från årskurs 8. Syftet med studien är att undersöka elevers kunskap om begreppetgenus, dess innebörd och användning i skolan, samt hur man kan använda Disneyfilmer idetta undervisningssyfte. Vi vill också se ifall det finns en koppling mellan samhället och hurDisneys filmer har förändrats över tid. Med hjälp av tidigare forskning vill vi definiera ordetgenus för att hjälpa lärare att få en genusuppfattning som de kan använda vidlektionsplanering och i undervisning. Resultatet av studien är att eleverna i vår undersökninghar dålig kunskap gällande begreppet genus samtidigt som skolan slösar på resurserna då detfinns en genusgrupp som eleverna inte ens har hört talas om.

Snow White is one of the most popular fairytales to our time. There has been much research on the subject. `Lips red as blood- a structural analysis of Christian symbols´ in Walt Disneys and Rupert Sanders versions of Snow White` by Emma Svanström aims not to give a final answer to how Snow White should be interpreted. But rather the objective is to examine two versions in the search for any possible Christian influences and changes in such over time. The two versions are Walt Disney?s Snow white and the seven dwarfs and Rupert Sanders Snow White and the huntsman.

Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll..

Den här uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet är filmen Lejonkungen från 1994 och dess uppföljare samt en nyutgåva. Syftet är att undersöka vad det är som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt, samt hur berättelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att få en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjälp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare använder för att locka en publik att gå och se deras filmer..

Den här uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet är filmen Lejonkungen från 1994 och dess uppföljare samt en nyutgåva. Syftet är att undersöka vad det är som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt, samt hur berättelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att få en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjälp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare använder för att locka en publik att gå och se deras filmer..

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they?re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories..

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och färdiga modeller på fyra karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Under arbetets gång har jag försökt ta reda på om jag kan förmedla livsåskådningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att använda mig av både ett västerländskt och österländskt perspektiv i min karaktärsdesign. Det västerländska perspektivet på de goda och det österländska på de onda karaktärerna.Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppsspråk, stereotyper och färger. Jag har dessutom jämfört västerländskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur genus representeras och hur feministisk kritik syns i Disneyfilmerna Mulan och Frost. Arbetet behandlar kopplingen till tidigare Disneyfilmer och stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt. Det utgår från ett genusperspektiv som tar hänsyn till könsroller som är resultatet av sociala konstruktioner.Metod: Filmerna har studerats i sin helhet och sedan har specifika scener och sekvenser valts ut för närmare studie. De har analyserats utifrån Selby och Cowderys modell för narrativ analys i boken How to Study Television (1995). Analysen för bägge filmerna är uppdelad i tre delar som behandlar både sekvenser som sträcker sig över hela filmerna och enskilda scener.Teori: Eve Kosofsky Sedgwicks (1999) och Halls (1997) definitioner av genus har legat som grund för arbetet, men även Halls (1997) beskrivning av representation, Gills (2007) redogörelse för feminism och Davis (2006) genomgång av tidigare framställningar av manligt och kvinnligt i Disneyfilmer samt annan relevant litteratur tas upp.Resultat och slutsats: Jag fann att filmerna försökte vara nyskapande i sin framställning av kvinnor, men att teman som exempelvis vikten av att hitta en man fortfarande var grundläggande.

Jag har under mitt kandidatarbete praktiserat på ett postproduktionsbolag i Stockholm som heter Cinepost. De har varit med i branschen i över tio år och har gjort många filmer. Där har jag varit med under ett flertal filmproduktioner och fått lära mig hur hela postproduktionskedjan går till. Jag har varit med och studerat alla delarna som ingår så som ljudläggning, tramp, dialogbearbetning, eftersynk och mix. KM Studio som arbetar med att dubba filmer och tv-serier har en studio i Cineposts lokaler.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder till läsning av skönlitteratur. Vi vill med våra frågeställningar ta reda på vilka faktorer som påverkar deras läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att undersöka vad pojkarna läser samt vad de anser att de får ut av sin läsning. Vi har använt oss av enkätundersökningar och kvalitativa intervjusamtal för att uppnå studiens syfte. Resultatet visar sammanfattningsvis att pojkarna i urvalet sällan uppger har läsning som ett prioriterat intresse.