Today there are several generations who have grown up watching Disney?s films. Disney has become a central storyteller in our society with children and their families as their main audience. Disney's storytelling is often with the children from an early age and they get to learn about right and wrong, good and evil through the films. A picture of how the world looks and how you should and should not behave is presented in Disney's films.

Snow White through Grimm and Disney - A Comparative StudyThis essay attempts to discern the differences regarding six Swedish versions of the fairy-tale Snow White and the Seven Dwarfs over a period of 150 years. Focus is placed on structural transformations through time and media according to the analytical theories of Vladimir Propp. Attention is also given to former research done on the impact of the fairy-tale on the child from a psychological and social point of view. Of interest is the historical background of the tale, commencing with oral tradition, and how this was dealt with by the Grimm brothers. Three of the versions used for this comparative study are variants of the Grimm tale, and three belong to Walt Disney productions, i.e.

The purpose of this paper is to examine how the portrayal of the Disney princesses have changed over time, we looked at eleven movies with a total of twelve different princesses. We wanted to see if there were any stereotypical roles of women in Disney movies and we wanted to see when the most obvious change occured in the portrayal of the princesses. This paper has used the method of qualitative content analysis using a semiotic and narrative analysis with the help of the actant model. We have selected different characteristics and categories that we looked for in the movies. These features and categories include various stereotypical roles of characters and what chores the princesses perform in their homes.

Disney is one of the largest media companies in the world. They have been critizied for portrayting men, women and love relationships with stereotypical behaviours and attributes. This may lead to negative effects on childrens and adolescents perception of reality. The purpose of this study was to investigate how Disney portrays the dynamic between the characters within the love relationship in their movies launched in the 21st century. This study has examined four movies released in the 21st century containing a love relationship between a man and a woman.

This study examines how women are portrayed in four of Disney?s feature films, withthe focus on the presentation of relations between women. The films examined areSnow White and the Seven Dwarfs (1937), Sleeping Beauty (1959), The Little Mermaid(1989) and Frozen (2013). The aim is to analyse the development that has taken placefrom a gender perspective, from the earliest film, Snow White and the Seven Dwarfs(1937), to the latest, Frozen (2013), and to reveal the significance of the femalecharacters for each other. The films? portrayal of women and female relations isdiscussed in relation to previous criticism of Disney for their stereotyped portrayal ofwomen, and through a thematic comparison with the known fairytales on which thefilms are based.

Vår undersökning handlar om hur barn och lärare relaterar till och talar om könsstereotyper med utgångs punkt i filmer som bygger på Walt Disney. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barnen och läraren uppfattar Disneys karaktärer utifrån ett genusperspektiv. Vi har gjort intervjuer med både barn och lärare i årskurs 2 och förskoleklass. Vi har även observerat barnens lek i förskoleklassen. Utifrån vad som kommit fram ifrån teori, intervjuer och observationer så har det kommit fram att det är fortfarande samma ?traditionella? könsstereotyper inom både skolan och i Disneys filmer..

The Disney princess line includes nine films, in our study we have extended this line to include the latest three films from Walt Disney Pictures that follow the same pattern. These films are Tangled (2010), Brave (2012) and Frozen (2013). We have conducted our study using the same method used by England, Descartes and Collier-Meeks (2011) in their study of the first nine films, starting with Snow White and the Seven Dwarfs produced in 1937 to Princess and the Frog from 2009. A quantitative study was executed where we focused on gender role portrayal, the main characters behavioral characteristics and performed rescues. We applied the following theories to our result; the Social Constructivism, Laura Mulvey?s theory of the Male Gaze, Michel Foucault?s theory of power and discourse, intersectionality and Claude E.

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Den här uppsatsen undersöker vikten av fyra av Disneys 12 animationsprinciper i ansiktsanimation för 3D. De principer som undersöks är Anticipation, Followthrough and Overlapping action, Appeal och Secondary action. Detta prövas genom att först skapa en originalanimation, där alla Disneys animationsprinciper används, och därefter skapa fyra ytterligare, separata, animationer där en av detidigare nämnda principerna tas bort. Dessa animationer visades sedan för sex testpersoner som därefter fick svara frågor i en intervju. Det märktes tydligt att alla av de fyra testade principerna är viktiga för en animation, dock var avsaknaden av Appeal eller Secondary action tydligast..

Mina mål i denna uppsats är att beskriva hur man animerar så att kunden blir nöjd. Vad har kunden för inverkan på processen? Vad ska man tänka på? Projektet vi genomförde var att göra en trailer till ett spel som North Kingdom utvecklat till Disney. Vad gick bra i projektet? Vad gick mindre bra? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Jag går igenom de grundläggande principerna inom animation och vad de används till.

The purpose of this thesis was to examine the ways in which the constructions of heterosexuality and gender in three Disney movies about princesses affect the power relations between men and women in the movies, and how discourses on gender and heterosexuality have changed over time. Research questions were:How do characters in the movies talk about gender and heterosexuality?How does the interplay between gender and heterosexuality affect the power relations between men and women in the movies?What are the likenesses and differences between movies from different time periods?Discourses were mapped out using a model based on Ernesto Laclau and Chantal Mouffe?s political theories. These discourses were then analyzed with a theoretical framework consisting of Yvonne Hirdman?s concept of gender system and gender contracts, Judith Butler?s view on the heterosexual matrix and an understanding of power relations based on Michel Foucault.

In 1896, a French cinema pioneer named George Méliès demonstrated that an object could be set to motion by changing the objects shape or movement frame by frame. But it was not until the early 1900s that this specific genre of filmmaking became a great success. The animations were essentially short and were animated and published in The United States of America. The interest in animated movies began to increase, not only in the west, but also in Europe and Asia. The art of animation grew especially popular in Japan, and emerged as a parallel to Japanese comic books known more commonly as Manga.The history of Japanese animation is not as commonly known as the history of American animation.

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott.

Den här studien undersöker hur recensenter jämför Disneyfilmen med förlagan, hur de jämför med andra Disneyfilmer, hur stor kunskap de har om förlagan och egna tolkningar de gör av filmernas teman och budskap..

Kritiker anklagar ständigt Disney och deras verk då de hävdar att dessa innehåller stereotypa skildringar gällande bland annat genus och etnicitet, som i sin tur skapar negativ inverkan hos barn. Syftet med denna studie har därför fokus på att undersöka om Disneys sagor innehåller några stereotypa skildringar gällande könsroller, mansbild, kvinnobild, onda karaktärer samt raser/etnicitet och hur pass frekvent dessa i så fall förekommer. De problempreciseringar som studien tar sin utgångspunkt ur är: Förekommer det frekvent tydliga stereotypa skildringar i Disneys sagor, och i så fall vilka?, Hur skildras Disneys figurer då och nu, finns det några skillnader och/eller likheter? samt Hur påverkas barn av dessa, eventuella, stereotypa skildringar? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på både en kvantitativ samt kvalitativ studie där slutligen 17 sagor, innehållande i huvudsak mänskligt skildrade karaktärer, från Disneys klassiker har granskats, dokumenterats och tolkats av oss. Studien har utmynnat i ett resultat där det tydligt framkommer att Disneys verk innehåller stereotypa skildringar av olika slag och att dessa, i stort, inte förändrats märkbart över tid.