Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lärande i specifika situationer ser ut, där konflikthantering får statuera exempel. För ökad förståelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom området samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som används innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien är gjord med kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrån deras befattningar inom poliskåren.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Bakgrund: Flera avhandlingar pekar på att specialpedagoger lämnats helt utan stöd från skolledningen i arbetet med att implementera den nya yrkesprofessionen (Malmgren Hansen, 2002). Både bristande kunskap men även ointresse hos rektor om specialpedagogens profession ses som bidragande orsaker till yrkesfunktionens svaga genomslag. Befattningshavare på styrnivå utövar, enligt Ekström (2004), en ?icke-styrning? av det specialpedagogiska verksamhetsområdet. Denna ?icke styrning? är, enligt Ekström, också en form av styrning, inte minst för att det legitimerar de skeenden som pågår.

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: Växjö, Växjö UniversitetSidor: (56)Innehåll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld.

Det finns två typer av goodwill, den första typen är internt upparbetad goodwill och den andra typen är goodwill som uppkommer vid förvärv av företag. Fokus i denna uppsats kommer att ligga på den förvärvade goodwill, som kan upplevas som en svart låda då det kan vara oklart vad posten faktiskt består av.Förvärvad goodwill kan definieras på olika sätt av företagen, i den akademiska världen har främst två perspektiv identifierats, top-downperspektivet och bottom-upperspektivet. Ur den första synvinkeln ses goodwill som en restpost och ur den andra synvinkeln kan goodwill ses som en summa av de komponenter som posten består av.Genom att betrakta dessa perspektiv är tanken att få en inblick i hur företagen väljer att redovisa sin goodwill. Det kan vara lättare sagt än gjort, teori och praktik går inte alltid hand i hand. Det finns ett glapp mellan hur praktiker jobbar med goodwill och teoretikers åsikt om posten.

Den här masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige från det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt år 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras år 1936. Syftet med uppsatsen är att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgångspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna själva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrågeställning är: ? Vilka vägar och strategier för att uppnå erkännande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val? Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fält, doxa och symboliskt kapital används som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som är i spel, medan Thomas F.

Syfte: Studiens syfte är att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som också är i behov av särskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mångetniskt verksamhetsområde (med betoning på förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frågeställningar:1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov?2. Vilka specialpedagogiska åtgärder definieras som relevanta för barnen?3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lärande och utveckling?Teori: I studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet grundläggande och detta är hämtad från poststrukturalismen. Tyngdpunkten läggs på vad som konstruerar upplevelser, tänkande, kännande och handlande i den språkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begränsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415).

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet är intressant eftersom det idag är vanligt i de flesta av Sveriges län att kommunerna använder sig av konsulter. Studiens syfte är att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.

Bakgrund/problem: Internetuppkopplade sensorer och sociala medier är två betydande källor tillökningen av datamängden i vår digitala värd. Det ställs idag nya krav påtekniker för att hantera den ökade datamängden i kombination med varieradedatakällor och den extremt höga hastighet data genereras i. Gartner hävdar attBig Data är ett nytt område inom BI som ökar dess omfattning genom attinkludera nya typer av data och källor. Möjligheterna och utmaningarna attanalysera och hantera datamängder växer således för organisationer.Problematiken som uppstår då ökad datamängd finns tillgänglig att samlas in avorganisationer är risken att det görs på bekostnad av individers personligaintegritet. Personliga åsikter, omdömen och erfarenheter exponeras via socialamedier och görs därmed tillgängliga för företag och andra individer att ta del av.Syfte: Studiens syfte är att ge en kvalificerad beskrivning av Big Data som idag utgören stor hype, samt att lyfta fram begreppet ur ett affärsetiskt perspektiv.

Syftet med studien är att synliggöra och analysera de diskursiva framställningarna, av specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd, i fem artiklar i förskollärarnas facktidskrift Förskolan.Teorin utgår från ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt synsätt med antagandet att vi tillsammans använder språkliga handlingar för att konstruera en verklighetsförståelse (Bergström & Boréus, 2000a, b; Winther Jørgensen & Phillips, 2000; Dahlberg, Moss & Pence, 2001). Denna teoretiska plattform ger en syn på språket som havande en central roll i hur människors identiteter, relationer och trosuppfattningar formas och det innebär att texter får konsekvenser för läsarnas tankar och handlingar (Fairclough, 1992). Metoden som används är diskursanalys, inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet består av samtliga artiklar (fem stycken), från år 2012 och 2013 i tidningen Förskolan, som bedömts beskriva specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd.Resultatet visar hur texterna beskriver barn i behov av särskilt stöd som barn med svårigheter utifrån en kompensatorisk specialpedagogisk diskurs. I texterna visar sig en bristdiskurs när språkbruket beskriver hur barn med särskilda karaktäristika är i svårigheter, eller riskerar att hamna i svårigheter på olika sätt.

Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ?grupper? vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga.

Bakgrund: Den europeiska unionen är idag en realitet. Mycket har hänt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpå det för hundra år sedan låg en räcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fått stora konsekvenser både för världspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran är hur detta kunnat ske. Hur kan världen förändras på ett så radikalt sätt på bara några årtionden? Hur har övergången från nation till union kunnat gå så snabbt? Vilka verklighetsanspråk ligger bakom den bild av världen som presenteras utifrån EU.Mål: För att analysen ska kunna sägas vara lyckad bör frågor som hur den bild av världen som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna världsbild hämtar legitimitet samt hur dessa diskurser är relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har använts som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

Syfte: Vi lever i en tid då det har blivit allt vanligare att barns utveckling och lärande bedöms och dokumenteras på olika sätt. Nuförtiden har många kommuner fastställda riktlinjer som ålägger pedagogerna att utarbeta individuella utvecklingsplaner för varje enskilt barn. Att skriva dessa texter är en grannlaga uppgift vilken medför också att pedagogen har en definitionsmakt i förhållande till den som blir dokumenterad. Syftet med studien är att belysa och problematisera hur olika diskurser om barn och barns lärande framträder i individuella utvecklingsplaner som pedagogerna producerar i sin praktik. Följande frågeställningar är centrala: Vilket syfte och funktion har den individuella utvecklingsplanen i förskolan? Vilka föreställningar om barn, lärande och kunskap uttrycks i de individuella utvecklingsplanerna? På vilket sätt representeras barnen i individuella utvecklingsplaner? Teori: Utifrån Foucaults makt- och governmentality perspektiv granskas de diskurser som kommer till uttryck genom texterna som pedagogerna producerar i sin praktik.

SyfteSyftet med studien är att beskriva situationer där barn reagerar med utagerande beteenden på en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tänker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? När, var och varför uppstår utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstår?TeoriStudien utgår från den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. Säljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen är i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lärandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man måste titta på de omgivande faktorerna när barn/elever är i svårigheter.