Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande Diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala Diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken.

Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lärare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet särskilt stöd. Mer specifika frågeställningar var vilka Diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en fråga var om det var möjligt att fastställa en dominerande diskurs.En kvalitativ metod användes i studien där samtliga deltagare lämnade brevsvar som analyserades utifrån Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lärare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrån ett dilemmaperspektiv som innebär att snarare än att hitta lösningar som är rätt eller fel, är syftet att lyfta problematiska frågor till diskussion och undersöka hur aktörer ser på dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehållsaspekt, orsaksaspekt, känsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Titel: Åtgärdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivå (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta på hur pedagoger formulerar sig i åtgärdsprogram och vilka konsekvenser det kan få för elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd. De två frågeställningarna behandlade hur formuleringarna i åtgärdsprogrammen påverkar synen på elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd och vilka Diskurser det gick att identifiera utifrån mitt angreppssätt. En kritisk diskursanalys gjordes på 29 åtgärdsprogram hämtade från en skola. Alla åtgärdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. Åtgärdsprogrammen studerades utifrån två grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utsträckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt.Frågeställningar:Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa?Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av diskursanalys som metod.ResultatLärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar.SlutsatsGenom diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande Diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning.

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem Diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen.

SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Frågeställningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivföräldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka är möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebär diskursen? Vårt syfte har varit att förstå diskursen om ?det goda adoptivföräldraskapet?. Vi har utgått ifrån socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och språkfilosofi.Vårt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar Diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa föreställningar om föräldraskap, familj och individer som bygger på socialt konstruerade föreställningar om vad som är en ?riktig? familj, bra föräldraegenskaper och barnets bästa.

Syfte: Syftet med studien är att studera en brukarenkät riktad till vårdnadshavare i förskolan, samt diskutera vad dess konsekvenser kan innebära utifrån begreppet ?en skola för alla?.Två frågeställningar är centrala i studien:- Hur är brukarenkäten uppbyggd?- Vilka Diskurser framträder i brukarenkätens konstruktion?Teori: Den franske filosofen Foucault utgår från att Diskurserna skapar de subjekt vi är. Enligt Foucault kan kunskap till omvärlden inte betraktas som objektiv, utan kunskap om världen är alltid kulturell och historiskt präglad. Kunskap fås genom något som utövas tillsammans, med språket som verktyg. Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något.

This qualitative study aimed to examine which discourses can be found within the Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and women?s shelters against domestic violence, concerning children that have experienced violence within the family, from two perspectives: the child?s need of father and of protection from violence. The study also aimed to examine which discourses can be found within the organisations concerning children?s well-being, how they define their mission concerning domestic violence and how this can affect the practical work with children that have experienced violence and their parents. The questions that the study aimed to answer were which discourses can be distinguished within BUP and the women?s shelters against domestic violence and how they can affect the different agencies? view of the child?s need and well-being.

Uppsatsen syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om en minskad köttkonsumtion i Sverige mellan åren 2002 och 2011. Genom att använda kritisk diskursanalys är ambitionen att synliggöra hur olika aktörer talar om köttkonsumtion, hur deras ställningstaganden motiveras samt hur vissa påståenden framställs som mer självklara än andra. Syftet har även varit att undersöka sambandet mellan språkbruk och upprätthållandet av normer i samhället.Materialet består av arton artiklar från tre svenska tidningar, två dagstidningar och en kvällstidning samt en interpellationsdebatt i riksdagen.Kritisk diskursanalys har använts både som teori och metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgångspunkt och analysverktyg. Studiens resultat visar att det främst är politiker från miljöpartiet och vänsterpartiet samt representanter för olika intresseorganisationer som är delaktiga i debatten. De Diskurser som kunnat urskiljas har fått namnen den globala rättvisediskursen, folkhälsodiskursen, den nationalromantiska diskursen, den biologiska diskursen samtkonsumentdiskursen.

Genom att ta hjälp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kärnkraft på Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgångspunkt i Gabrielsens toposanalys. Sätt att inrama på och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsättande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor är överlag mer kärnkraftsvänligt inställda än Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar på ledarsidorna, till skillnad från Aftonbladet.Såväl kärnkraftskritiker som förespråkare kommer till tals på debattsidorna i bägge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utsträckning än redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgångspunkt som inte används av någon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, är det faktum att samhället är energiberoende i så stor utsträckning som det är.

Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens Diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna Diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll.

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska Diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer.

Gamereactor beskriver sig på sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som får möjlighet att synas på hemsidan och på vilka villkor det får ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien består av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som båda har för avsikt att belysa områden med anknytning till genusvetenskapliga ämnesområden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en månad och jag visar där, med utgångspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snäv bild av spelkulturen, där målgruppen är en ung, vit, teknikintresserad grupp män. Däremot framträder också en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner både för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de Diskurser och den diskursiva kamp som framträder i textmaterialet, och jag menar här att Gamereactors textproduktion kan förstås som en diskursordning där en samling Diskurser kring olika genrer kämpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmässig substans? i olika spel.

Sammanfattande diskussionDet har funnits olika åsikter och till en början lite konsensus i grupperna om vad som är och inte är övervakning samt vad som kan definieras som positiv eller negativ övervakning. Men genom diskussionerna har ungdomarna gemensamt mer eller mindre slutit sig till olika kategorier av övervakning, och därmed skapat mer eller mindre gemensamma Diskurser vilka de sedan förhåller sig till. Dessa lokala Diskurser är påverkade av deras direkta omgivning samt närliggande Diskurser t.ex. vad som i media och i lagar definieras som övervakning. Ungdomarna förhåller sig dels till en övergripande diskurs om en övervakning som är auktoritär och fylld av tvång, och något som man inte har kontroll över.