Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 ? 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden.En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.         Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering.

I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som kan påverka högstadieelevers inaktivitet inom skolidrotten. Utifrån 94 enkätsvar från högstadieelever på en skola i Mellansverige sammanställdes information om elevernas tankar och uppleverser inom skolidrotten. Resultatet visade att en mängd olika faktorer kunde påverka elevernas motivation till att delta på idrottslektionerna. 40 % av de elever som någon gång varit inaktiva på skolidrotten ansåg att det var aktiviteten som påverkade deras motivation så mycket att de inte deltog. De faktorer som påverkar 83 % av elevernas motivation negativt till att delta på idrottslektionerna är aktiviteten, lärare, klasskamrater och hälsan.

Problem Då genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. Syfte Uppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll.Bakgrund Förkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer kring hälsa och ohälsa som förmedlas i tidningsartiklar under året 2012 och sedan koppla dem till ett maktperspektiv utifrån Foucaults tankar om governmentality. Avsikten är att se hur normer och makt samspelar samt att undersöka hur man kan förstå ?hälsohets? utifrån ett maktperspektiv. Detta undersöker vi med hjälp av diskursanalys. Resultaten visar att det finns ett flertal starka normer som verkar.

SAMMANFATTNINGUnder det senaste decenniet har det skrivits och diskuterats väldigt mycket om integrering av grundsärskoleelever i grundskolan. Eftersom detta varit ett högaktuellt ämne i många år blev vi uppmärksamma och nyfikna på vad lärare och pedagoger anser om en integrerad skolmiljö. Vårt syfte med uppsatsen har varit att försöka klarlägga effekterna av en integrering mellan grundskolan och grundsärskolan. Vi har tittat på vad forskning och vad skollag och läroplan menar och anser om en skola för alla där integrering äger rum. För att se hur det ser ut i verkligheten har vi gjort en intervjuundersökning i tre kommuner, på en skola i vardera av de tre kommunerna.

Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik.

Vår studie har sin grund i den komplexitet som råder kring uppmärksammandet och anmälanav barn som far illa. Syftet med vår studie har varit att öka vår förståelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjänst kan ha för ett tidigt uppmärksammande av barn sommisstänks fara illa. Vi har genom att intervjua lärare/förskollärare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vår förståelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmärksammandet av barn som misstänks fara illa. Ivår analys har vi använt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers påverkan på samverkan. Vår studie kan inte klarlägga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utsträckning uppmärksammats viaanmälningar.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det.

Det är idag vanligt inom verksamheter som skola och omsorg att använda rankningar för att utvärdera kvalitet och skapa beslutsunderlag, något som är behäftat med stor osäkerhet. Trots det redovisas ofta dessa utan speciellt tagen hänsyn till den närvarande slumpvariationen. Mot bakgrund av det har vi varit speciellt intresserade av sådana data och har för uppsatsen haft tillgång till skoldata samt tre olika sjukvårdsdata. För att identifiera om och när en rankning kan vara meningsfull har vi för samtliga data jämfört länsnivå med lägre nivåer.Uppsatsen behandlar den slumpmässiga variation som framträder i samband med upprättandet av rankningslistor. Då små enheter är mer mottagliga för naturlig variation, förväntas denna har särskild betydelse för placeringen och inte sällan återfinns dessa i toppen eller botten av tabellen.

Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet.

This study presents some teachers' views on whether today's school is a school for everybody or not. It has also looked into what special resources that are put in for children in special needs. The purpose of this study is to find out some teachers' views and thoughts on the concept of "an Education for everybody" and how these teachers said they worked with children in special needs. After taking part of and processed recent research results and literature, I chose to examine this through qualitative interviews. I interviewed three teachers, one primary school teacher, one special education teacher and one preschool teacher.The conclusions were that the concept of education could be understood in different ways.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lärare och föräldrar, detta framgår tydligt i läroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete är att belysa och beskriva hur kontakten mellan föräldrar och skola fungerar. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av intervjuer. De intervjuade är lärare och föräldrar på en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar föräldrar och lärare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.