Internet har som ny informationsteknik fört med sig nya möjligheter för informationsspridning. Dessa möjligheter har anammats av människor världen över och information sprids i högre omfattning än någonsin. Uppsatsen tar upp en typ av informationsspridning, fildelning. Målet har varit att undersöka frågor som varför och på vilka grunder organisationerna Piratbyrån, Piratpartiet, Antipiratbyrån och IFPI agerar efter. Diskursteori är det verktyg som användes för att analysera materialet till uppsatsen som är insamlat på ovanstående organisationers hemsidor.

I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vår omvärld och oss själva kan ta form i växelspelet mellan vetenskaplig och konstnärlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av språksystem med avsikt att stärka eleverna till självständigt reflekterande och ifrågasättande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrån en närläsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar på frågor som ledde mig framåt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strävar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, är sanning inte ett slutgiltigt begrepp.

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv.I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars.Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang.

Syftet med vår studie är att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa.. Arbetet utgår från följande frågeställningar Vad uttrycker barnen om hälsa? Hur blir hälsodiskursen synliggjord i barnens uttryck? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa gruppintervjuer. Vi har valt att dela upp begreppet hälsa i fyra kategorier- kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Detta för att underlätta förståelsen av begreppet hälsa för barnen och för att skapa struktur i vårt arbete.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrån bilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt används en semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att uppmärksamma de konstruerade bilder som finns av personer som säljer sexuella tjänster samt hur dessa förhåller sig till varandra och påverkar det sociala arbetet. Undersökningen belyser tre olika perspektiv; sexsäljares, yrkesverksammas inom socialt arbete och samhällets. Genom intervjuer lyfts tankar, känslor och attityder fram kring vad det kan innebära att sälja sexuella tjänster. Sammanlagt har elva personer medverkat i studien varav fem har personlig erfarenhet av att sälja sexuella tjänster och sex personer har erfarenhet av arbete med prostitutionsfrågor inom socialt arbete. För att belysa de olika konstruktionerna utifrån ett samhällsperspektiv har artiklar och litteratur i anknytning till ämnet studerats.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Syftet med den här studien är att undersöka diskurser kring våldtäkt och hur kvinnor framställs utifrån kön och sexualitet på internetforumet Flashback forum. Studiens frågeställningar är: Hur diskuteras det om våldtäkt på Flashback forum? Hur framställs kvinnor utifrån genus och sexualitet i diskussioner kring våldtäkt på Flashback forum?För att besvara studiens två frågeställningar insamlas textmaterial från Flashback forum. Studien är kvalitativ och (kritisk) diskursanalys används som metod. Materialet analyseras med hjälp av feministiska teorier med fokus på genus och sexualitet.Studiens resultat visar att diskursen som finns på Flashback forum många gånger skuldbelägger våldtäktsoffret.