The aim of this thesis is to study through discourse analysis how users talk about librarians and the librarian profession and what perceptions they have regarding it. I have tried to do this by asking the questions: How do the users describe librarians and the librarian profession? Are there any patterns in what they say? The method and theory I have used is Laclau and Mouffes? discourse theory and partially structured interviews. The material consists of interviews with eight users that are both women and men, both students and members of the public and they were between 25 and 50 years old. In the material I found two discourses: the discourse about librarians and the discourse about the librarian profession.

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan. Frågeställningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och material För att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet. Resultat Resultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Syftet med denna studie är att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehåller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. Frågeställningarna som uppsatsen ämnar besvara är: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär socialkonstruktivismen och empirin är baserad på 132 artiklar som har samlats in från Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen är baserad på Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i tidningen är sammanfattningsvis negativ.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

En pojke pa? beso?k i Italien a?t da?r pizza, men pizzan var inte italiensk pizza pa? riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fa?tt i den stockholmsfo?rort han var uppva?xt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, ma?ltid beror till stor del pa? vilka fo?rutsa?ttningar vi har fo?r att utfo?ra analysen. I den ha?r uppsatsen sa? studeras begreppet autenticitet och hur det fo?rha?ller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen fo?r en ma?ltidskontext.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

The world is increasingly coalescing, ecologically, economically and culturally. Many problems can no longer be solved within the own state borders and the limitation of the territorial state is obvious. Jürgen Habermas means that a world domestic politic without a world government is what this progress need. Therefore it is important that national interests become less central and the solidarity between people is given priority in international relations. The focus of this thesis is therefore a critical discourse analysis of the current position of the internationalisation of Swedish security and defence policy.

This paper aims to investigate what part Swedish media plays when it comes to portraying hiv and people infected by the virus. The study comes from articles published in Sweden's two largest daily newspapers, Dagens Nyheter and Göteborgs Posten, in 2007.By using discourse analysis we found that hiv within Sweden is described as related to riskgroups or risk behaviour and that individuals with hiv is portrayed as average people living normal lives. Except for the above described pattern, stories about so called hiv-men frequently occur. Overall, the words abroad and foreigners are reproduced in articles about individuals living with hiv or aids. When it comes to articles describing hiv abroad, aids is more in focus and people living with the virus is portrayed as innocent victims.

Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs.

Studien syftar till att undersöka hur lärare idag ser på läromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av läromedel samt eventuella implikationer på undervisningen i gymnasieskolan inom ämnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhållanden har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta lärare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att läroboken fortfarande har en stark ställning som det ledande läromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, läromedlens innehåll, individuella föreställningar samt elevens behov och förutsättningar har betydelse för lärarens val av läromedel. Läromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrån de styrdokument som föreligger.