Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av Diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar Diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I Diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inom estetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion..

Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en Diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009.Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare.

Genom en komparativ Diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få.

Detta är en uppsats vars syfte är att undersöka diskursen kring värnplikten och reda ut problematiseringar i debatten kring avvecklingen av den allmänna värnplikten. Detta görs genom att urskilja skillnader gällande problemrepresentationer i debatten mellan regeringen och oppositionen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är tre forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. ? Hur representeras problemet med den allmänna värnplikten? ? Vilka antaganden ligger till grund för denne representation? ? Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? I uppsatsen råder ett diskursanalytiskt angreppssätt men Diskursanalysen skall inte endast ses som en metod för analys av data, utan Diskursanalysen är en metodisk och teoretisk helhet.

Föreliggande studie tillämpar Diskursanalys i syfte att förstå var det råder samstämmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sälja, spara eller annullera överskottet på utsläppsrätter inom EU:s och FN:s utsläppshandel. Genom kritisk Diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan åren 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kämpar om tolkningsföreträde. Bortsett från samstämmigheten att handel med utsläppsrätter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? är ett viktigt verktyg för att minska klimatförändringar; råder öppen kamp kring hur ett överskott på utsläppsrätter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat på huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krävs en utredning först, 2) en annullering är en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försäljning leder till ökade utsläpp, 4) på vilket sätt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försäljning av överskott på utsläppsrätter, 6) utsläppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott på utsläppsrätter bör ses som ett lyxproblem.

The purpose of this thesis is to examine how power structures concerning gender and sexuality emerge through the use of language in the Swedish reality show Paradise Hotel. Of particular interest is the representation of heterosexual relations in the show. Because of its interest in the relationship between power, gender and sexuality, the thesis is based on theories from gender and discourse studies. The specific theories referred to are Michel Foucault?s understanding of power, stereotypes according to Stuart Hall, Yvonne Hirdman?s gender system and contract theory, Judith Butler?s heterosexual matrix and R.W.

Detta är ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frågan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestämma och hur tänker barnens föräldrar om utformningen?Syftet med undersökningen är att belysa barns rum hemma. Med utgångspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och på så sätt kan också en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlängningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och låter barn vara medskapare av miljö. Det är viktigt att betona att det bara är en barnrumsdiskurs bland många.

Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen. Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska Diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur självskadande ungdomar konstruerar sin identitet genom att blogga. För att besvara mitt syfte har jag använt mig av bloggar skrivna av ungdomar, vilka skadar sig själva. Utifrån bloggarna och mitt teoretiska perspektiv, det vill säga socialkonstruktionism, har jag undersökt hur författarna till bloggarna skriver om sitt självskadebeteende. Uppsatsen har utgått från ett diskursanalytiskt angreppssätt med den franske filosofen Michel Foucaults teorier kring diskurser och Diskursanalys som bas. Resultaten som har framkommit har jag tolkat och analyserat med hjälp av Foucault.

Samtida humanitära kriser och väpnade konflikter har blivit alltmer komplexa till sin art, med nya krav om multifunktionella och samordnade insatser. När humanitära och militära aktörer samexisterar i områden med överlappande intressesfärer uppstår ett problem. De humanitära aktörernas verklighetsuppfattning skiljer sig i förhållande till de militära aktörernas, vilket inverkar negativt på humanitär-militär samverkan. Tidigare förklaringsmodeller visar att avhållsamheten från de humanitära aktörerna att samverka med militären till stor del grundas på hårda faktorer som bl.a. ängslan för den humanitära personalens säkerhet.Med stöd av socialkonstruktionism och social identitetsteori har författaren undersökt mjuka faktorer, vilka kan visa på andra förklaringsmodeller till samarbetssvårigheterna.

Förskolan ska erbjuda en varierad och utmanande lärmiljö. Miljö och material skiljer sig åt mellan förskolor och materialets tillgång och tillgänglighet ser ofta olika ut beroende på barns ålder. Med utgångspunkt i vår egen erfarenhet av arbete med de yngsta barnen i förskolan har vi kommit att intressera oss för deras förutsättningar  och möjligheter till meningskapande lek och utveckling i olika gruppkonstellationer.Syfte med studien är att ta reda på hur lärare verksamma inom olka gruppkonstellationer på förskolan samtalar kring miljö och material med fokus på barn mellan ett och tre år. Detta gör vi genom tre övergripande frågeställningar som behandlar materialets betydelse för små barns meningsskapande, skillnader och likheter i olika gruppkonstellationer ur materialsynpunkt samt hur lärarna beskriver hinder och möjligheter i organiseringen av miljö och material. Studien tar sin sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vår tanke med studien är att undersöka två avdelningar med olika åldersinriktningar.

Sammanfattning:We shall bring them to justice ? En Diskursanalys av USAs självbild efter terrorattacken den 11 september 2001Syftet med denna uppsats är att undersöka hur USAs självbild ser ut efter terrorattacken den 11 september 2001. Detta intresse har uppkommit eftersom jag anser att man för att förstå hur internationella makter agerar måste förstå hur de minsta beståndsdelarna ? individer ? agerar. Det verkar finnas en kunskapslucka inom detta specifika område vilket har föranlett att den tidigare forskning som presenteras är av samhällsvetenskaplig natur.

Bakgrund: Koncentrationssvårigheter är ett vanligt begrepp när pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvårigheter och detta bekymmer kan yttra sig på många olika sätt. Det ställer krav på skolan att upptäcka, identifiera och förstå dessa elevers svårigheter, där kunskap och synsätt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvårigheter. För att ge eleven de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling krävs att skolan uppmärksammar elevens svårigheter i ett så tidigt stadium som möjligt. Det blir därmed viktigt att lärare, inte minst i de tidigare skolåren, skaffar sig kunskap om denna problematik. Syfte: Syftet med studien är att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med åtgärdsprogram för elever med koncentrationssvårigheter.