Utanförskapet makt är en undersökning av hur begreppet utanförskap används inom statens offentliga utredningar, och skrivelser från regeringen, och vilka politiska möjligheter som skapas i och med hur begreppet används. Analysen visade att begreppen utanförskap i texterna används på många, sinsemellan skiftande sätt. Begreppsanvändningen karaktäriserades ofta av en vaghet, och att svårmätbara värden som ?egenmakt?, ?initiativförmåga? och ?självständighet? användes i talet om utanförskap. En polemik mellan aktivitet och passivitet kunde identifieras i talet om utanförskap, som i sin tur kunde kopplas till vad som i uppsatsen identifierades som en offer-subjektdikotomi.

During the 17th century the production and distribution of printed works increased in Stockholm and Uppsala. However, all works that the publisher wanted to print, did not reach the reader. This thesis aimed to show when, where and how printed books and dissertations did not reach the reader. To achieve this aim, aspects of several well known models showing systems of book production and distribution were combined and adapted to suit Swedish conditions in the 17th century. This combined model focused on processes of selection and was presented and used as a theoretical approach.

 In his book Wittgenstein on Rules and Private Language (1982) Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book Philosophical Investigations (1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of Wittgenstein´s idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentators´ different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal.

Detta är ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frågan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestämma och hur tänker barnens föräldrar om utformningen?Syftet med undersökningen är att belysa barns rum hemma. Med utgångspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och på så sätt kan också en barnrumsDiskurs utkristalliseras. I förlängningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och låter barn vara medskapare av miljö. Det är viktigt att betona att det bara är en barnrumsDiskurs bland många.

Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen. Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska Diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet Diskurs.

Samtida humanitära kriser och väpnade konflikter har blivit alltmer komplexa till sin art, med nya krav om multifunktionella och samordnade insatser. När humanitära och militära aktörer samexisterar i områden med överlappande intressesfärer uppstår ett problem. De humanitära aktörernas verklighetsuppfattning skiljer sig i förhållande till de militära aktörernas, vilket inverkar negativt på humanitär-militär samverkan. Tidigare förklaringsmodeller visar att avhållsamheten från de humanitära aktörerna att samverka med militären till stor del grundas på hårda faktorer som bl.a. ängslan för den humanitära personalens säkerhet.Med stöd av socialkonstruktionism och social identitetsteori har författaren undersökt mjuka faktorer, vilka kan visa på andra förklaringsmodeller till samarbetssvårigheterna.

Gamereactor beskriver sig på sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som får möjlighet att synas på hemsidan och på vilka villkor det får ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien består av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som båda har för avsikt att belysa områden med anknytning till genusvetenskapliga ämnesområden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en månad och jag visar där, med utgångspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snäv bild av spelkulturen, där målgruppen är en ung, vit, teknikintresserad grupp män. Däremot framträder också en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner både för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de Diskurser och den Diskursiva kamp som framträder i textmaterialet, och jag menar här att Gamereactors textproduktion kan förstås som en Diskursordning där en samling Diskurser kring olika genrer kämpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmässig substans? i olika spel.

Syftet med uppsatsen är att studera hur media framställer lagen om registerkontroll avarbetssökande. Det som skall undersökas är vilka Diskurser som kommer fram i media, vilkapersoner som kommer till tals och vilka argument de använder när de talar om registerkontroll. Dessutom undersöks om förhållningssättet till registerkontroll har förändrats över tid. Uppsatsens frågeställningar är: hur konstrueras bilden av registerkontroll i media och hur ser förhållningssättet till registerkontroll ut över tid?Som teoretisk referensram använde jag Diskursanalys, definition av sociala problem ochnormalisering av det exceptionella.

Bakgrund: Koncentrationssvårigheter är ett vanligt begrepp när pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvårigheter och detta bekymmer kan yttra sig på många olika sätt. Det ställer krav på skolan att upptäcka, identifiera och förstå dessa elevers svårigheter, där kunskap och synsätt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvårigheter. För att ge eleven de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling krävs att skolan uppmärksammar elevens svårigheter i ett så tidigt stadium som möjligt. Det blir därmed viktigt att lärare, inte minst i de tidigare skolåren, skaffar sig kunskap om denna problematik. Syfte: Syftet med studien är att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med åtgärdsprogram för elever med koncentrationssvårigheter.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt föreställningar och fördomar kopplade till våldtäkt. Syftet var att synliggöra våldtäktsmyter som finns i samhället och undersöka hur dessa kan komma att påverka tjejer som själva varit utsatta för våldtäkt. Studiens frågeställningar är: ?Hur påverkar våldtäktsmyter hur den utsatte ser på sig själv och händelsen efteråt?? samt ?Hur påverkar våldtäktsmyter det bemötande den utsatte får efteråt, både från professionella och från närstående/anhöriga??. För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med våldtäktsutsatta tjejer.

Bakgrund: Allt fler barn anses idag ha någon form av skolsvårigheter och vara i behov avsärskilt stöd. För att få detta stöd upprättas ett åtgärdsprogram där problemet preciseras,elevens behov beskrivs, målsättningar sätts och förslag på åtgärder ges.Syftet med denna uppsats är att belysa åtgärdsprogram som praktik, dvs. hur elever beskrivs iprogrammen samt att problematisera möjliga konsekvenser av detta.Frågeställningarna som behandlas är:1. Vilka Diskurser förekommer om idealeleven i de undersökta åtgärdsprogrammen?2.

Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som låg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus låg på att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrån argumenten blottlägga dess människo- och kunskapssyn. Metoden som har använts var Carol Lee Bacchis What?s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av Diskursen genomförts på det material som ligger till grund för de nämnda läroplanerna.Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gällande gymnasieskolorna var att gymnasiet framställdes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhället.

Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers. Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem.

Homelessness and homeless people is something that is described and explained in different ways over time. Since the 1950s, two discourses about homelessness and its causes has been competing with each other. One discourse hold the meaning that homelessness is caused by housing shortage and the other focus on individual shortcomings that make homeless to unsuitable tenants. In the media, homelessness and homeless often is associated with crime, addiction and mental illness, this reinforce the public perception of homeless people as deviants, which separates the homeless from society even more. The purpose of this study is to examine whether media representations of homeless and homelessness in an evening paper and a morning paper, has changed in the 2000s, and if these representations are consistent with those found in the reports of homelessness from The National Board of Wealth and Welfare. In order to achieve the purpose of the study and answer our research questions, the authors have used a discourse analytical approach using some key analytical tools from both critical discourse analysis and discourse theory in the analysis of the empirical material.

This essay consists of a heuristic analysis of referents in the Swedish educational act, leaning on the methodological guidelines of discourse analysis. The overall aim of the essay has been to analyse in what way language in the educational act works as guidelines and law in relation to teachers? work. To correspond to this aim an openly structured questionnaire has been used, providing an empirical view of how teachers understand certain words, or referents, in the educational act. This empirical data has then been shaped to a spectrum view of the definitions of the referents showing a number of deductable facts, including the significance of the apparent use of institutional and professional language, which then have been viewed from two theoretical perspectives.