The purpose of this study is to examinehowdemocracy andstudent participation hasbeen developed inthethree curricula for upper secondary school. To find this out, I have used the following questions:?Howare the conceptsof democracy and student participationformulated in the various curricula Lgy70, Lpf94 and Gy11? ?What changes with regard to these formulations have been made between the curricula Lgy70, Lpf94 and Gy11?The essay is written so that I have interpreted my empirical material to make a discourse analysis in which I analysethe three curricula of upper secondaryschool with the intention to highlight how the ideal of student participation was supposed to look like. The source material that I use in the essay arethe three curricula;Lgy70 , Lpf94 and Gy11 .Student participationhas had a major role in allthecurricula,but ithas changed in how it was madeand how it would be implemented. Lgy70stresses thatformal and collective participation is important, but there are indications of ashift to a more personal and informal participation forthe students.

Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with.

Prostitution är ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjälpa prostituerade. Media är ett kommunikationsverktyg som används för att förmedla information till samhällets invånare. Media förmedlar Diskurser som påverkar vår sociala omgivning. Vidare upprätthåller samhället Diskurser genom att Diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson såldes som prostituerad på 1970- talet till kända politiker i Sverige och har nu krävt skadestånd av regeringen.

This essay studies the concept of "livspusslet", a term in swedish that directly translates as "the jigsaw puzzle of life". In recent public debate it has been used to articulate issues concerning the combination of family life and a professional career. The empirical material consists of newspaper articles from nationwide daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between 2009 and 2011. The concept of "livspusslet" relates to the debate about family values, gender equality and the public view on the issue of combining family life with a career. The widespread use of the concept indicates that the social practices surrounding the debate over family policy is shifting.

Detta är en genusvetenskaplig uppsats och syftet är att undersöka förutsättningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjustudier och fältanteckningar från företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets årsredovisningar och lönelistor har använts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes Diskursanalys. Resultatet och analysen är indelade i tre avsnitt.I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras.

Vi har tittat på hur krig representeras i antikrigsfilm genom att jämföra en antikrigsfilm med en krigsfilm. Filmerna vi valde att undersöka är Plutonen, som anses vara en antikrigsfilm och krigsfilmen De gröna baskrarna. Vi har tittat på de sätt på vilket betydelse skapas, vilka skillnader och likheter som finns mellan de två filmerna. Det gör vi genom att undersöka hur grepp som klippning och dramaturgi används för att representera fienden, de egna, lidande och vem skulden läggs på. Vi har kommit fram till att antikrigsfilmen och krigsfilmen som vi undersökt inte är två konkurrerande Diskurser.

This essay is a study of the Swedish author Amanda Svensson?s novel Hey Dolly (2008). The aim of the study is to investigate the conflict that occurs in the storytelling because of the untruthful narrator Dolly. Using the terms story and discourse, from a method of narratology by Maria Nikolajeva, the purpose is to analyze how the narrator manipulates the reader?s comprehension of what is real and not in the text.

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur på två plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur är uttryck för och vad processerna får för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartläggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna går att tillämpa på visuellauttryck utförs därefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. Också enjämförande analys görs för att se om instabila processer går att finna även inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall är en teaterföreställning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna återfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil Diskurs som orsakas av nätverkssamhällets strävan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes Diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och ämnesplaner. För att uppnå syftet gjordes en institutionsanalys där skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i två gymnasiala kurs- och ämnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och ämnesplaner hänger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som användes i analysen av kurs- och ämnesplanerna var ideologisk textanalys där fokus låg på att ringa in ideologiskt färgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och ämnesplaner är byråkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som är delaktiga vilket leder till att kurs- och ämnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en Diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars Diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i Diskurspsykologi. Två Diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsDiskurs? och ?onaturlighetsDiskurs?. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda Diskurserna.

Kan de olika föreställningar om vad det innebär att tillhöra Europa, och därmed också underförstått Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte självklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller värderingsmässigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ?rumsprovocerarande? aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s självbild. Jag utgår från två aspekter; dels en geografisk och dels en värderingsaspekt på unionens medlemskrav.

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar på vad deliberativa samtal kan innebära och hur/om de används i praktiken. Ett intresse för frågor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras från demokratifrågor. Frågor om makt och meningsskapande berörs också. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har också stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas är utgivna i Sverige och avgränsade på så sätt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk Diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.