Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar.

BAKGRUND: Språket är under ständig förändring. Enligt aktuell debatt anser många attpågående språkförändringar är något negativt för det svenska språket. Forskning som gjorts avbland annat Hård af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen är på väg att skapa en storförändring i vårt förhållande till språket. Hon menar att skriftspråket och talspråket närmar sigvarandra mer och mer i vissa situationer men att det inte är något att motarbeta. Förändringarmenar hon är något att välkomna.

Jag argumenterar för att man inte kan förstå ?barnet? som sådant som mer än en Diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.

?How does the Turkish debate appear concerning the EU-discourse in relation to political conditionality? Is Turkey accepting the demands that are being made?? These questions are answered in this thesis through a qualitative document analysis of the debate concerning EU as it is in Turkish newspapers and statements made by Turkish political representatives. The debate is used to describe the association?s process in a candidate country through investigating how the process and the relationship between EU and Turkey are discussed within the country. The national debate is then used to compare with the accession process for the Central and Eastern European countries based on conditionality to discover if Turkey is different from other candidate countries and if so explain why.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet på riktigt!? etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en Diskurs av dessa och sedan jämföra Diskursen med andra Diskurser kring samma fenomen. Flashback ForumDiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare.

The aim of this paper was to examine which discourses of women that could be found in Swedish policy documents concerning alcohol from the seventies until today. The questions asked were in which ways women?s drinking was described and how these descriptions could be analyzed and understood by critical discourse analysis and gender theory. The results indicated two main discourses, one replacing the other over time. According to the first discourse, most clearly expressed in the official report from the seventies, women were not consumers of alcohol to the same extent as men.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk Diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den Diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Syfte: Studiens syfte är att kartlägga och analysera insatser och åtgärder som skrivs in i åt-gärdsprogram för elever som befaras att inte nå de uppställda målen i år 3 och 6 när det gäller läsning och läsförståelse. Den syftar också till att ge en fördjupad bild av hur lärare resonerar kring åtgärder för elever som riskerar att inte nå dessa kunskapskrav Teori och metod: Studiens teoretiska kunskapsansats är det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv förstås allt lärande i samspelet mellan kollektivet och den enskilda individen. Språket har en central roll och genom det kan vi dela erfarenheter och kommunicera kunskap. Synen på lärande handlar om hur man utnyttjar och tillägnar sig kognitiva resurser.

Jag har gjort en fallstudie på den matematiska språkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fått värdera språkliga variabler av matematikämnet samt fått fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgå vilken terminologi de använder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska språk är bristfälligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bäst också använder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att själva inse vikten av detta samband. Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar på vikten av att behärska språket för att kunna utveckla tanken har en framträdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sämre prestationer i TIMSS och andra internationella jämförelser av elevers matematikkunskaper..

This study examines negative issues that cannabis users have experienced associated with cannabis use. The author made qualitative interviewsto unveil four cannabis users? life stories. These stories were analyzed through the discourse psychologicalperspective interpretive repertoirein order to explore and identify analogies among the users. The author found that the respondents, despite their seemingly diverse backgrounds and personalities, carry a collective repertoire of similar experience and reasoning around cannabis and society which can be defined as a cannabis discourse; a discourse grounded in facts as well as speculations, arguments which separately may seem reasonable but altogether often appear contradictory, and real-life anecdotes that sometimes reflect paradoxical conclusions.

Att motverka traditionella könsmönster är ett uttalat mål inom förskolan såväl som skolan. I denna uppsats analyserar jag den statliga offentliga utredningen Jämställd förskola, SOU 2006:75. Mitt syfte är att undersöka hur traditionella könsmönster framställs som problem och vilka konsekvenser som kommer från denna framställning. Ett mer övergripande syfte är också att ta reda på vad som händer med så kallad emancipatorisk kunskap när den införlivas i en politisk Diskurs. Metoden för undersökningen är en slags Diskursanalys som kallas för What's the problem? och som är mig behjälplig för att undersöka just problemrepresentationer.

Denna uppsats undersöker hur trumsoundet förändrades inom produktionen avpop- och rockmusik från 60-tal till 80-tal och sambandet med förändringar iinspelningsteknik. Uppsatsen syftar även till att tydliggöra hur dagens Diskurs omsound har växt fram och hur sound har blivit ett estetiskt verktyg och enkonsumtionsvara. Metoden som har använts är lyssningsbaserad analys ochjämförelser av inspelningar från respektive decennium, samt att resonemang ochresultat i uppsatsen har återknutits till tidigare forskning om sound. Resultatet avanalysen visar att inspelningstekniken har haft en avgörande betydelse för hurtrumsoundet inom berörda populärmusikaliska genreområden har förändrats och dessmöjligheter och förutsättningar satte soundskapande fokus på rummet under 60-talet,instrumentet under 70-talet och effekterna under 80-talet. Undersökningen har visatatt sound på 60-talet relaterades till helhet, plats och person och senare till tekniskbearbetning av enskilda element i ljudbilden.

Denna studie har som syfte till att undersöka två dagstidningars och tre resetidningars framställning av Dark Tourism samt ta reda på vilka skillnader och likheter framställningarna har. Målet är även att finna en djupgående uppfattning av Dark Tourism och de olika perspektiven och gemensamma dragen som finns i artiklarna. Det empiriska materialet består av 25 artiklar varav 15 stycken kommer från dagstidningar och 10 stycken kommer ifrån resetidningar. En kritisk Diskursanalys har tillämpats som metod i denna studie och resultaten visar att två olika Diskurser, varav den ena är melankolisk och den andra är sangvinisk, präglar tidningsgenrerna. Det framgår även att Diskurserna som råder i tidningarna kan ha en stor påverkan på människors uppfattning av fenomenet Dark Tourism..

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och Diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning.