Sökresultat:
1135 Uppsatser om Diskurs om likvärdighet - Sida 32 av 76
StrÄket - Utveckling av gÄng- och cykelförbindelse mellan Kungsmarken/Marieberg och Amiralen i Karlskrona
Det pÄgÄr en diskurs om att reducera bilismen och det blir dÀrför allt
viktigare att skapa hÄllbara gÄng- och cykelstrÄk. Detta eftersom bilismen
pÄverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmÀssigt perspektiv.
DĂ„ Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450
nÀrliggande bostÀder i omrÄdet Gullberna ökar behovet av ett vÀl fungerande
gÄng- och cykelstrÄk för detta och omkringliggande omrÄden. Det Àr dÀrför av
stor vikt att utveckla det gÄng- och cykelstrÄk som strÀcker sig mellan
bostadsomrÄdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsomrÄde
och vidare mot halvexternt handelsomrÄdet Amiralen för att tillgodose den nya
befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostÀder och resecentrum..
FörestÀllningar kring tiggeri och tiggare : En diskursanalys av artiklar i Dagens Nyheter mellan dec. 1998 och dec. 2013
Tiggeri och tiggare Àr idag ett omtalat fenomen som berör mÀnniskor pÄ olika sÀtt. Hur mÀnniskor bildar sig en uppfattning kring ett fenomen kan mÄnga gÄnger avgöras av hur media framstÀller fenomenet. I denna studie presenteras en analys kring hur tiggeri och tiggare framstÀlls i media över en lÀngre tidsperiod. Materialet bestÄr av 30 artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden december 1998 ? december 2013.
Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.
Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen bestÄr av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lÀrare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som frÀmst anvÀnds sombakgrundsmaterial. En enkÀtundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhÄllningssÀtt till innehÄllet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig Ät pÄ flera plan.
?Kultur ska va kul. Det hörs ju pÄ namnet. KUL TUR. Och sÄ kanske man ska ha tur ocksÄ?? : En studie av hur barn och unga ser pÄ kultursatsningar
Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.
Trafikled eller gata? Urbanitet i halvperifera delar av staden
Dagens stÀder lever upp till kravet pÄ hÄllbarhet i lÄngt ifrÄn alla sina delar. StÀdernas moderna tillskott prÀglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skÀr lÄngt in i stÀderna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför Àr det sÄ och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas Àven utanför stadens centrala delar.
Dags att bli stor lilla vÀn : En kvalitativ studie om förskollÀrares resonemang om och förhÄllningssÀtt till femÄringen som Àldst pÄ förskolan.
Synliggöra och diskutera förskollÀrares olika konstruktioner av det femÄriga förskolebarnet samt den pÄverkan dessa har pÄ förskolans praktik. FrÄgestÀllningar?Vilka konstruktioner av det femÄriga barnet framtrÀder i förskollÀrares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstÄs i relation till förskolans verksamhet och mötet med femÄringen? ?Hur pÄverkar konstruktionerna femÄrsverksamheten pÄ förskolorna och de möjligheter och begrÀnsningar som följer nÀr det gÀller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvÄrdnad, omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med tvÄ öppna frÄgor frÄn samtliga förskollÀrare anstÀllda inom kommunen för att synliggöra deras grundlÀggande antaganden om det femÄriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner pÄverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som lÄg till grund för de tvÄ konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollÀrarnas förestÀllningar, förvÀntningar och krav pÄ femÄringen leder till ett bemötande utifrÄn tvÄ olika konstruktioner av barnen.
Diskursen kring "ungdomsrÄn" : En studie av Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av unga rÄnare
The aim of this study was to examine the existing discourse of youth robberies from year 2003 to year 2013 in DN and Aftonbladet. By using discourseanalysis as theory and method I have studied newsartikles from these two newspapers.The study shows that the portrayal of youth robberies is focused on the young muggers as a group and not as individuals. The groups that are mentioned are young men and women, children and muggers with another ethnical background than swedish. Girls, children and ethnical background are given more attention in the articles, and are portrayed as more problematic. The youth robberies are described as brutal and are focused on the young muggers as unrestrained, evil individuals with no future.The analysis also shows that a change in the discourse is taking place during the studied period.
?Barnet i fokus?. En diskursanalys av barnperspektivet
Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angÄende barnperspektiv och barnets bÀsta inom den sociala barnavÄrden genom att jÀmföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavÄrden. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som bÄde teori och metod, av de ovan nÀmnda dokumenten. Resultatet sÀger mig att den forna diskursen framhÀvde vÄrdnadshavarnas rÀttigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rÀttigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsÀkra ett barnperspektiv framhÄlls vikten av delaktighet.
Elevers rÀtt : Elevinflytandets utveckling i gymnasieskolan
The purpose of this study is to examinehowdemocracy andstudent participation hasbeen developed inthethree curricula for upper secondary school. To find this out, I have used the following questions:?Howare the conceptsof democracy and student participationformulated in the various curricula Lgy70, Lpf94 and Gy11? ?What changes with regard to these formulations have been made between the curricula Lgy70, Lpf94 and Gy11?The essay is written so that I have interpreted my empirical material to make a discourse analysis in which I analysethe three curricula of upper secondaryschool with the intention to highlight how the ideal of student participation was supposed to look like. The source material that I use in the essay arethe three curricula;Lgy70 , Lpf94 and Gy11 .Student participationhas had a major role in allthecurricula,but ithas changed in how it was madeand how it would be implemented. Lgy70stresses thatformal and collective participation is important, but there are indications of ashift to a more personal and informal participation forthe students.
Sveriges ensamkommande barn. En studie av konstruktionen flyktingbarnet.
Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with.
En medial syn pÄ prostitution i fallet Eva Bengtsson : -om diskurser i samhÀllet!
Prostitution Àr ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjÀlpa prostituerade. Media Àr ett kommunikationsverktyg som anvÀnds för att förmedla information till samhÀllets invÄnare. Media förmedlar diskurser som pÄverkar vÄr sociala omgivning. Vidare upprÀtthÄller samhÀllet diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson sÄldes som prostituerad pÄ 1970- talet till kÀnda politiker i Sverige och har nu krÀvt skadestÄnd av regeringen.
Vem lÀgger livspusslet? : PÄ jakt efter livspusslets innebörder i media 2009-2011
This essay studies the concept of "livspusslet", a term in swedish that directly translates as "the jigsaw puzzle of life". In recent public debate it has been used to articulate issues concerning the combination of family life and a professional career. The empirical material consists of newspaper articles from nationwide daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between 2009 and 2011. The concept of "livspusslet" relates to the debate about family values, gender equality and the public view on the issue of combining family life with a career. The widespread use of the concept indicates that the social practices surrounding the debate over family policy is shifting.
Kvinnodominerad ledning i mansdominerad bransch
Detta Àr en genusvetenskaplig uppsats och syftet Àr att undersöka förutsÀttningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjustudier och fÀltanteckningar frÄn företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets Ärsredovisningar och lönelistor har anvÀnts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen Àr indelade i tre avsnitt.I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmÀrkning problematiseras.
"Ho Chi Minh sucks dead dicks": hur krig representeras i antikrigsfilm
Vi har tittat pÄ hur krig representeras i antikrigsfilm genom att jÀmföra en antikrigsfilm med en krigsfilm. Filmerna vi valde att undersöka Àr Plutonen, som anses vara en antikrigsfilm och krigsfilmen De gröna baskrarna. Vi har tittat pÄ de sÀtt pÄ vilket betydelse skapas, vilka skillnader och likheter som finns mellan de tvÄ filmerna. Det gör vi genom att undersöka hur grepp som klippning och dramaturgi anvÀnds för att representera fienden, de egna, lidande och vem skulden lÀggs pÄ. Vi har kommit fram till att antikrigsfilmen och krigsfilmen som vi undersökt inte Àr tvÄ konkurrerande diskurser.
Will the real Dolly please stand up : En narratologisk analys av Amanda Svenssons Hey Dolly
This essay is a study of the Swedish author Amanda Svensson?s novel Hey Dolly (2008). The aim of the study is to investigate the conflict that occurs in the storytelling because of the untruthful narrator Dolly. Using the terms story and discourse, from a method of narratology by Maria Nikolajeva, the purpose is to analyze how the narrator manipulates the reader?s comprehension of what is real and not in the text.