Syfte och frågeställningar : Det övergripande syftet är att studera begreppet trygghet och dess användning i lokaltidningen Vårt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen är att komma åt trygghetsbegreppets innebörd såsom den är presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i själva fallet diskuteras. Studien utgår från följande allmänna och specifika frågeställningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv på trygghet framställt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien är en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehållsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

Denna uppsats försöker besvara om det finns ett samband mellan religiösa normer kring kön och amerikanskt bistånd. Den önskar även lyfta fram den problematik detta kan innebära samt hur detta påverkar kvinnor i Afrika söder om Saharas möjlighet till en minskad risk för HIV samt ett liv bort från fattigdom.Det problem som uppsatsen önskar lyfta fram är att då religion får makt i samhället kan den påverka politik, vilket kan i få stora konsekvenser. Den söker även klarlägga hur denna politik, framförallt i förhållande till kvinnor, hindrar dessa från utveckling.Genom jämförande litteraturstudier med material från internationella organisationer såväl som från det amerikanska biståndsorganet, forskare och samhällsdebattörer försöker detta klargöras. Diskussionen leder slutligen till en slutsats att den kristna religionens normer kring kön och sexualitet spelar roll och påverkar det amerikanska biståndsarbetet med att bekämpa fattigdom och spridningen av HIV/AIDS i Afrika söder om Sahara. Den kristna tron får makt över dessa aspekter, vilket bidrar till att kvinnokroppen blir politisk, genom den makt som religion kan legitimera.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och resonerar om elever som har åtgärdsprogram eller som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lärarna är en del av och hur dessa förhåller sig till varandra vid bedömning och betygsättning av dessa elever. För att nå syftet används fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa. Empirin analyseras sedan med hjälp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lärarna delar in elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekväma, rädda, ointresserade, språkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur vägledare på Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och målkonflikter. Målkonflikten berör vägledarens roll som individens ombud såväl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv.För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur målkonflikter upplevs och hanteras föll metodval på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen runt om i landet.Resultatet visade att målkonflikter som grundar sig i att verka för individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs på olika sätt av respondenterna. Utifrån maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero på att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gäller vägledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna.

Det övergripande syftet med vår uppsats är att med hjälp av diskursanalys studera hur LVU-utredningar (Lagen om vård av unga) är producerade. Vilka typer av problem som lyfts fram och varför problemen beskrivs på just det sättet. Utredningarna startar utifrån en oro om barn/ungdom som riskerar fara illa och som har kommit till socialtjänstens kännedom via anmälningar. Grunden för oron är kopplad till föräldrars ansvar att tillgodose barns behov (LVU 2 §) eller oro om ungdom som utifrån eget beteende genom missbruk och kriminalitet riskerar fara illa (3 § LVU) och därmed riskera sin hälsa och utveckling.Vid genomförandet av studien har vi använts oss av kvalitativ textanalys av fyra LVU-utredningar. Tre utredningar är ansökningar enligt 2 § LVU (miljöfall) och den fjärde är ansökan enligt 3 § LVU (beteendefall).

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka attityder till könsneutralt språk, med fokus på könsneutrala pronomen som ?hen? och yrkestitlar.- Vilka attityder har studenter på socionomprogrammet till könsneutralt språk?- Hur medvetna är studenter på socionomprogrammet om relationen mellan språket och könsmaktsordningen?Datainsamlingsmetoden har varit fokusgrupper, där deltagarna läst igenom ett stimulusmaterial i form av två versioner av samma text, dels i original och dels med ett könsneutralt språk. Detta har analyserats dels efter en dekonstruktion i tre komponenter av attitydbegreppet, samt med en diskursteoretisk ansats som utgår från antagandet att det existerar en könsmaktsordning i samhället idag och att denna är en diskursiv ordning som informanterna förhåller sig till i talet om och kring kön och språk. I resultatet framkommer att det finns en positiv inställning till ett könsneutralt språk, men också att det finns en vaksamhet för hur det kommer att påverka nyanserna i det språk vi har dag, samt hur man ska förhålla sig till människor då det blir svårare att i förväg ta reda på könet hos en person. Här finns också exempel på hur informanterna lägger makten över könsmaktsordningen, och språket, utanför sig själva.

Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser.

Vår studie handlar om hur föräldraskap konstrueras i dagens samhälle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollärares yrkesroll i detta möte. Vi har utgått ifrån en diskurs om föräldraskap som väckte vårt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollärare under den empiriska delen av detta arbete. Att ha förståelse och god kännedom om hur dagens föräldrar tänker och varför anser vi vara viktigt i vår framtida yrkesroll som förskollärare. Dels för att kunna möta föräldrar på ett bra sätt och dels för att kunna ta hänsyn till detta vid planering av verksamheten. Vår undersökning visade att i möte med föräldrar så har förskollärarens yrkesroll förändrats. Förskollärare behöver idag ge föräldrar mer stöd än tidigare i sin föräldraroll.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Specialarbete 15 hp, LSV 410Svenska språketVårterminen: 2015Handledare: Inga-Lill Grahn.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering.I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån IFRS 8 beskriva och förstå regleringsprocessen vid antagandet och godkännandet av nya internationella redovisningsstandarder. Uppsatsen ska bidra med information till redovisningskunniga personer om vilka aktörer som har makt att påverka i denna process och hur besluten legitimeras. Metod: Denna uppsats är en dokumentstudie med kvalitativ ansats. En fallstudie av IFRS 8 har genomförts för att kunna beskriva regleringsprocessen. Studiens syfte är deskriptivt och tillvägagångssättet induktivt.

This essay examines how humor is used in the making of stereotypes in the Kronlöf sister?s video SÅ JÄVLA PK! In addition I give my analysis of how power and resistance is shown in the video. Through Michel Foucault?s conception power and resistance together with Judith Butler?s theories about performativity I?d like to show how the characters you can see in the video, in addition to the humor, also put themselves in a public context. I discuss my material in relation to a number of similar and current events that concern sexism and racism in Sweden.

Uppsatsens syfte är att undersöka och förstå argumentationen påinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frågorna vilka argument för och emot ordet pappa som återfinnsoch vilka diskurser om föräldraskap och faderskap som framträder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fältet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrån begreppen heteronormativitet och språketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrådar publicerade 2007-2011 på fem subforum för regnbågsfamiljeroch frivilligt ensamstående mammor på sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primärt som en socialt närvarande förälder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebär att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna återfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstående,heteronormativ omvärld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsföräldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur föräldrar bör berätta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I båda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor.I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.