Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lärare i två klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med två lärare och fyra elever samt utfört en enkätundersökning i de två klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om läraren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter så resulterar det i en känsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan känna sig håglösa och omotiverade om läraren känner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.

Som blivande socionom kan man känna att det här med makt och myndighetsutövning är något stort och ansvarsfullt. Detta är det något som många av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vårt arbete har vi försökt lyfta fram hur biståndshandläggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat fyra biståndshandläggare om deras tankar och upplevelser inom detta ämne. Våra informanter har arbetat som biståndshandläggare mellan tre och tjugo år.

Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhälsoteam. Utifrån tanken att synen på elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlängningen påverkar vår syn på eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frågeställningarna i arbetet är; Vilka diskurser går att urskilja i de undersökta elevhälsoteamen? Vilka är de rådande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser får detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som används i arbetet är diskursanalys, och då den diskursteoretiska. En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå den värld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva, analysera hur internet användes som ett verktyg för att påverka statsmakten i Iran samt hur oppositionen använde sig av internet före, under och efter valet 2009. De teorierna som jag använt mig av i min undersökning är den som Strömbäck bygger i sin bok ?makt, medier och samhället? om förtroende för internet och medialisering, publicitetsmodell och mediekonsumtion i förändring . Den andra teorin som jag utgår från är den som Sunsteins byggde fram i sin bok ? Infotopia: how many minds produce knowledge? angående nya bloggar.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs.

Detta är en uppsats skapad med syftet att öka förståelsen för hur systemutvecklare ser sig själva identifiera och hantera maktförhållanden rörande intressenter inom kravfångst i systemutvecklingsprojekt, genom kvalitativa intervjuer och med en hermeneutisk ståndpunkt. Maktförhållanden är mycket viktiga att överväga och ta i beaktande under kravhantering och dessa kan ha väldigt långtgående effekter för framgången i ett systemutvecklingsprojekt. Systemutvecklare har varierande åsikter gällande i vilken utsträckning de skall använda sin egen maktposition och vissa använder formella metoder medan andra inte gör det. De senare är dock mer sårbara inför en situation där maktförhållanden som okontrollerade orsakar negativa effekter för projektets framgång..

I denna uppsats undersöker jag vilan på en förskola och analyserar detta ur ett maktperspektiv. Frågeställningarna jag utgår från är ?hur talar barnen om vilan?? och ?hur talar pedagogerna om vilan??. Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av intervjuer och fältanteckningar, som jag sedan har analyserat i koppling till Michel Foucaults teori om makt och styrning. Jag har använt mig av begrepp som styrning, tid och rutiner.

Denna uppsats handlar om hur en bra chef är och hur en bra chef inom äldreomsorgen kan definieras. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Är det personlig mognad eller bra egenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra med karriärtänkande, intresse, makt eller är det personlig utveckling? Vad är det som driver en människa att arbeta som chef? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inom äldreomsorgen. I vår resultatredovisning har vi bearbetat våra intervjuer genom att tematisera enligt grund teorin. Vår analys är sammankopplad med ett humanistiskt synsätt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap..

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs än styrdokumenten från 2000. Av intresse är hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehållsmässig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att påverka matematikundervisningen och, i förlängningen, måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar är:? Vilken diskurs är identifierbar i styrdokumenten från 2000?? Vilken diskurs är identifierbar i styrdokumenten från 2011?? Vad krävs för att nå målen för ett godkänt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvägagångssätt studien följer kommer ursprungligen från Gustafsson (2009) där en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska är det fjärde och avslutande steget. Här har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden är Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför.

Uppsatsen fokuserar på Livrustkammarens utställning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populärkulturen. Med utgångspunkt i den svenska renässansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen från museet är att besökaren ska ifrågasätta historiebrukets olika användningsområden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utställningsrummet utöver de berättelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utställningars iscensättningskaraktär och min ambition är studera den interna ordningen i iscensättningen. Uppsatsen är uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

Syftet med uppsatsen är främst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svårt att få nämnvärd makt. Att deras makt var svag förklaras också av att de kom med i arbetarrörelsen när den fått fast form, en form som männen skapat. Begreppet vägberoende förklarar här kvinnornas svårigheter. Viktigt har också varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att få umgås med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd från sina medsystrar..

Syftet med uppsatsen är att granska hur talet om jämställdhet ser ut hos företrädare för socialtjänsten. Fokus är hur talet om jämställdhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrån historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jämställdhetsdiskurser kan legitimera för praxis.Frågeställningarna är: Hur ser diskurser om jämställdhet ut hos företrädare för socialtjänsten? Vilka paradoxer föreligger i de jämställdhetsdiskurser som finns hos företrädare för socialtjänsten?Det empiriska materialet utgörs av fem intervjuer med enhetschefer för socialtjänsten.