Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn pÄ arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta pÄverkar deras anstÀllningsbarhet. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet hÄller deltagarna sig sjÀlva som frÀmst ansvariga för arbetslösheten. Synen pÄ arbetspraktik Àr generellt sett god, men det framhÄlls att arbetspraktiken Àr i behov av förbÀttringar. AnstÀllningsbarhet likstÀlls med att hÄlla sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden och att sjÀlva ansvara för framgÄng och motgÄng, vilket kan hÀrledas till individualiseringsteorin.

Individuell lönesÀttning Àr idag det dominerande lönesystemet bÄde inom privat och offentlig sektor. Trots det Àr dess effekt relativt outforskad. En allmÀn förestÀllning Àr att det Àr ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesÀttning fungerar som motivation för individen, om motivationen pÄverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet fÀrgas av jÀmstÀlldhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom frÄn en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att Àven andra faktorer i arbetet motiverar och ibland Àr viktigare.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

Denna studie syftar till att undersöka barnlitteratur och andra mediers betydelse för barns uppfattning kring normer. Det vi vill synliggöra Àr hur barn pÄverkas av normer som finns i barnlitteratur och dess illustrationer, vilka normer förskolebarn uppfattar bland hjÀltar och skurkar samt varifrÄn de fÄtt inspiration till dessa. För att lyckas med detta har vi anvÀnt oss av tidigare forskning och deltagande observationer. Vi har dÀrefter anvÀnt oss av diskursanalys för att analysera det insamlade materialet. Det visade sig att dessa olika visuella berÀttelser hade mycket stor inverkan pÄ barns tankar kring normer, dÀrför anser vi att vi som blivande förskollÀrare har ett stort ansvar att kritiskt granska barnlitteratur, animerade TV-serier och filmer som vi planerar att visa för barn.

Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.

AbstractDet finns ett strukturellt förtryck och ett systematiskt underordnande av kvinnor i samhÀllet. Den svenska arbetsmarknaden Àr segregerad; positioner, yrken och sektorer Àr könsmÀrkta, och beroende pÄ mÀrkning erhÄller de olika hög status. Denna mÀrkning Àr förÀnderlig och nÀr segregeringsmönster förÀndras, förÀndras positioners könsmÀrkning.Skolledaryrket har genomgÄtt en lÄng och trög förÀndringsprocess av könsmÀrkning och Àr nu kvinnodominerat, vilket följts av diskussioner om skolledaryrkets sÀnkta status.Genom litteraturstudier rekonstruerar vi konstruktioner av manligt och kvinnligt och genom diskursanalys belÀgger vi att en feminisering av skolledaryrket Àgt rum. Genom feministisk teori om genussystemet förklarar vi hur isÀrhÄllandet av könen, samt kvinnans underordning mannen, skapar en intim förbindelse mellan fenomenen statusdegradering och feminisering..

I denna uppsats presenteras en studie som handlar om att ungdomars etablering blir en allt mer utdragen process. Mitt syfte Àr att undersöka ungdomars förestÀllningar av etableringsprocessen.SamhÀllet Àr en stÀndig förÀnderligt och sÄ Àven förutsÀttningarna för ungdomarna. Studier som gjorts mellan Ären 1989 och 1997 visar att etableringsÄldern stigit frÄn 21 till 27 Är under denna period, och att den idag fortfarande ligger pÄ den nivÄn. En orsak till den stigande etableringsÄldern Àr förÀndrade utbildningskrav som Àr en del av den sysselsÀttningspolitik som EU arbetar med mÄl att minska ungdomars tid i arbetslös. En annan orsak till den stigande etableringsÄldern Àr att arbetsmarknaden har förÀndrats och det i sin tur skapas nya strukturella problem.

Den hÀr uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i lÀroböcker inom samhÀllskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen Àr en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jÀmfört med bilder som skildrar det svenska samhÀllet. I undersökningen ingÄr Àven en analys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. DÀr diskuteras de delar som bland annat talar om förstÄelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsÀttas för diskriminering pÄ grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de lÀroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas Àven utifrÄn den kluvenhet som finns pÄ grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa lÀroböcker finnas ett visst sÀtt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som vÀljs ut för att portrÀttera dessa.

The differences between the sexes when it comes to land and property ownership are enormous. This paper deals with issues concerning women's land and property rights. The aim of the study is to investigate what general factors are effecting women's access to and control of land. In addition, this paper aims to explore the effects of liberal formalism in relation to gender equality and the distribution of land. Formalism and formalization of women's land rights alone won't lead to equality in land distribution or women's emancipation.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.

Dimensionsanalysen visar att det Àr mÄnga anstÀllda som gÀrna vill se facket arbetainom ett brett omrÄde, i mÄnga fall inom flera omrÄden som strÀcker sig frÄn dettraditionella verksamhetsomrÄdet till jÀmstÀlldhetsarbete och mer samhÀllsövergripandefrÄgor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhÀllet, dÄ det finnsett grundlÀggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att deflesta anstÀllda Àndock anser att fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionellaverksamhetsomrÄdet. Dimensionsanalysen visade pÄ att fackets traditionellaverksamhetsomrÄde hade den överlÀgset starkaste dimensionaliteten.För anstÀllda Àr fackets uppgift i första hand pÄ arbetsplatsen, dÀr de förvÀntas agerai frÄgor om arbetsmiljö, löner och anstÀllningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat pÄ attdet finns grupper av anstÀllda som snarare ser att fackets uppgift Àr att frÀmja jÀmstÀlldhetoch motverka diskriminering pÄ arbetsplatsen eller att bemöta bÄde traditionella frÄgor ochjÀmstÀlldhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske pÄ en samhÀllsövergripandenivÄ i första hand..

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) Àr lÀttja en obenÀgenhet hos mÀnniskor att utföra arbete. ObenÀgenhet till arbete Àr nÀr man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. LÀttja Àr ett relativt outforskat fenomen pÄ arbetsmarknaden och ett svÄrt begrepp att definiera. Arbetstagare som Àgnar sig Ät lÀttja Àr nÄgot som vi insett förekommer i de flesta organisationer. LÀttja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svÄrt att hantera.

Texten Àr utformad som en postkolonialistisk fallstudie av jÀmstÀlldhet och etnisk mÄngfald i Malmös arbetsliv. Malmös arbetsliv utgörs i denna uppsats av Arbetsförmedlingen och Malmö stad som arbetsgivare. Det postkoloniala perspektivet innebÀr en utveckling av genusperspektivet. Vi har i banor av ett forskningsmÀssigt nydanande begrepp, kallat intersektionalitet, sökt mot-svarigheter i praktiken genom intervjuer utförda med representanter frÄn Malmös arbetsliv. Vidare utförs en diskursanalys av Arbetsmarknadsverkets integrations- och antidiskrimineringsarbete och en viktig slutsats Àr att den saknar ett interagerande maktperspektiv dÀr kön och etnicitet samverkar.

This qualitative study is focused on the way ?papperslösa? (undocumented/illegal/irregular immigrants) are portrayed in Swedish daily newspapers, what images are presented in the articles, what discourses permeate the text, what identities are being constructed, etc. The empirical data consists of thirteen articles published in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet (two of the biggest daily news papers in Sweden) during the period 2010-10-01 ? 2011-04-01, and I?ve used a type of discourse analysis called ?diskursanalys med inriktning pÄ identitetskonstruktion? (?discourse analysis with focus on identity construction?), as the method to analyze the articles. The results of the analysis showed that four discourses and identities were constructed, re-produced and upheld in these articles.

Stigmatisering innebÀr att en mÀnniska blir socialt frÄnstött pÄ grund av avvikelse frÄn sam-hÀllets beskrivning om vad som Àr önskvÀrt och normalt. Ordet stigma Àr ursprungligen ett grekiskt ord som utmÀrker nÄgot ovanligt eller dÄligt hos en individ. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av stigmatisering vid kronisk sjukdom. Stu- dien baserades pÄ vetenskapliga artiklar frÄn Ärtalen 1990?2002.