Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.

The number of people with another culture isincreasing in Sweden. This change in society bringsconsequences in health care that has not any methodsto manage. The Muslim woman?s meeting with thehealth care is one of those areas. The aim with thisstudy was to describe the nurses meeting with femaleMuslim patient.

AbstraktPÄ dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad stÀlls höga krav pÄ att individen sjÀlv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsÀttning. DÀrmed stÀlls det krav pÄ att medborgare utvecklar sig sjÀlva och sin kompetens för att bli attraktiva pÄ arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anstÀllbarhet. En grundförutsÀttning för att anstÀllbarhet ska fungera och skapa vÀlfÀrd Àr att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anstÀllbarhet. Samtidigt som anstÀllbarhetsdiskursen vÀxer har en expansion skett av alternativa former för arbete, sÄsom inom den vÀxande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att fÄ en ökad förstÄelse om deras situation och upplevelser.Undersökningen har byggt pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk hÀrkomst i Äldrarna 16-25. Studien har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats och analysen har byggt pÄ tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.Resultaten visar att individerna upplever att de stÄr utanför samhÀllet och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stÀmplad en negativ social identitet av samhÀllet, bÄde i arbetslivet och pÄ fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sÀmre förutsÀttningar till erhÄllandet av arbete. DÀrtill framkommer det en efterlysning frÄn dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssÀtt för minoritetsgrupper med handlÀggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bÀttre förutsÀttningar till arbete för dem..

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda pÄ hur fyra kvinnors förstÄelse och tankar kring vÄldtÀkt ser ut. FrÄgestÀllningen behandlar vilka handlingar och omstÀndigheter som krÀvs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för vÄldtÀkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpÄverkan, klÀdsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gÀrningsmannen pÄverkar kvinnornas syn pÄ om ett övergrepp Àr en vÄldtÀkt eller inte. Kvinnorna i urvalet Àr mellan 20-35 Är och bor i smÄ och mellanstora stÀder. TvÄ kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har nÄgon i sin nÀrhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det anvÀnts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering dÀr materialet Àr tematiserat med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna.VÄldtÀkt Àr ett begrepp som kan te sig trivialt men som Àr allt annat Àn det.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför elever skolkar frÄn skolidrotten. I gymnasiet Àr det i genomsnitt 8% av eleverna som har hög frÄnvaro. FrÄnvaron kan leda till att eleverna fÄr en negativ syn pÄ fysisk aktivitet och att det bildar handlingsmönster som i framtiden leder till fysisk inaktivitet. Detta kan fÄ konsekvenser för samhÀllet dÄ fysisk inaktivitet leder till övervikt som i sin tur leder till följdsjukdomar sÄsom diabetes typ 2 och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Sjukskrivningar, rehabiliteringar och dylikt betyder frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och Àr kostsamt för samhÀllet.

Den 11 september 2001 innebar början pÄ en stor förÀndring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare bÄde inom landets grÀnser sÄvÀl som utanför. För att rÀttfÀrdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska sÀkerheten. VÄra tvÄ frÄgestÀllningar behandlar skapandet av "den andre" som anvÀnds för att rÀttfÀrdiga agerandet efter 11 september.MÄlet i uppsatsen Àr inte bara att besvara frÄgestÀllningarna utan ocksÄ att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. VÄra angreppssÀtt och valda metoder har sina begrÀnsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel pÄ USA:s agerande efter 11 september..

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska vÄldet och de mekanismer som skapar inne- och utestÀngningsmekanismer pÄ grundskolan hÀrstammar frÄn erfarenheter under mina Är som student och lÀrare i Sverige. Forskning inom Àmnet visar pÄ att skolan Àr en sorteringsarena dÀr symboliskt vÄld upptar en stor plats. Skolan som den Àr idag Àr lÄngtifrÄn att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har anvÀnt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska vÄldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och pÄ sÄ sÀtt Äterge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

I media lĂ€ser man allt oftare att högskolor som tillĂ€mpar alternativaantagningsmetoder blir stĂ€mda. Studenter som inte blir antagna pĂ„ grund avmetoderna anser att de utsatt's för omvĂ€nd diskriminering. I vĂ„r uppsat'sundersöker vi hur antagningen till högskolan kan förstĂ„'s ur positivsĂ€rbehandlingsperspektivet, intersektionalitetsperspektivet och queerteorin. Vi tittar del's pĂ„ lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som gĂ€llde fram till den 31 december 2008) och pĂ„ diskrimineringslagen (som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2009). Även om förĂ€ndringar kring antagning har gjort's, menar vi i vĂ„ra analyser att det inte skett nĂ„gon avsevĂ€rd förbĂ€ttring.

Luktsinnet Àr komplext och innefattar mÄnga olika psykologiska aspekter, varav de fyra mest studerade Àr förmÄgan att kÀnna svaga lukter (detektion), kÀnna skillnad pÄ olika lukter (diskrimination), para ihop lukter med dess namn (identifikation) samt att utan ledtrÄdar sÀga vad det Àr man luktar pÄ (namngivning). Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida vinexperters luktförmÄga, genom sin utbildning och trÀning har fÄtt bÀttre olfaktoriska förmÄgor. Vinexperterna (n = 15) jÀmfördes med icke-experter, noviser, (n = 29) i ett standardiserat lukttest, TDI, som innefattade detektion, diskriminering, identifikation och namngivning, och undersöktes om vinexperterna har en generellt bÀttre luktkÀnslighet Àn noviserna. Resultatet visar att experterna presterade bÀttre pÄ tröskeltestet och diskrimineringstestet Àn noviserna. DÀremot var det ingen skillnad mellan grupperna pÄ att namnge och identifiera lukter.

Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska kÀnslor och att detta medför en positiv utvÀrdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter frÄn en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkÀt innehÄllandes vinjetter om diskriminering i arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, gravida kvinnor och religiöst troende. MÀtinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar anvÀndes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gÀllande de empatiska kÀnslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna.

Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och Àr hÀr för att stanna. Branschen Àr enorm och avser att underlÀtta samhÀllets arbetssituation. För mÄnga unga Àr det den första sprÄngbrÀdan in pÄ arbetsmarknaden. ArbetstillfredsstÀllelse och motivation Àr en viktig aspekt att ta till vara pÄ i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behÄlla den goda atmosfÀren. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som Àr utmÀrkande för rekryterarnas arbetstillfredsstÀllelse.

Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decenniernaförÀndrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi harfÄtt nya driftsformer. Detta gÀller bland annat sjukvÄrden dÀr detskett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en delundersökningar om organisationsförÀndringars inverkan pÄpersonalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper pÄolika hierarkiska nivÄer inom samma organisation pÄverkas iförhÄllande till varandra. För att undersöka detta anvÀndesmaterial frÄn en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus somprivatiserades.