Det traditionella anstÀllningssystemet som lÀnge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmÀrks av fler tidsbegrÀnsade och otrygga anstÀllningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fÄtt en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anstÀllda troget stannade kvar i organisationen, men förÀndringarna pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda istÀllet blivit mer lojala mot sig sjÀlva. Detta innebÀr att anstÀllda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istÀllet för att vara kvar i samma organisation och hÄlla hÄrt i den anstÀllning man har. PÄ sÄ vis kan organisationer idag ses som sprÄngbrÀdor som anstÀllda anvÀnder sig av för att komma vidare till nÀsta jobb. Denna förÀndring pÄverkar inte bara organisationerna utan fÄr Àven konsekvenser pÄ bÄde individ och samhÀllsnivÄ.

Uppsatsen analyserar allmÀnna socialpsykologiska mekanismer som pÄverkar och utformar relationerna mellan olika samhÀllsgrupper. Stor vikt lÀgges vid frÄgor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. SÀrskilt undersöks hur pass mycket pÄverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestÀmda platser i samhÀllsordningen. Författaren analyserar svenska förhÄllanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utlÀndska IMER-forskare, förekommer ocksÄ hÀr i landet. SÀrskilt intresse Àgnas Ät frÄgan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar Àr individuella patologier eller avspeglar samhÀllets traditionella normer, vÀrderingar och prioriteringar.

I dagens postmoderna samhÀlle vill mÀnniskor gÀrna hÀvda att skönhet Àr nÄgot som sitter i betraktarens öga. Trots detta Àr skönhet nÄgot som i stor utstrÀckning pÄverkar, fascinerar och förbryllar oss. Denna studie syftade till att undersöka rekryterares uppfattningar om huruvida ett fördelaktigt yttre har nÄgon relevant pÄverkan vid olika rekryteringsprocesser. Sex yrkesverksamma rekryterare och egna företagare fick delge sina Äsikter och personliga erfarenheter kring rekrytering och begreppet skönhet. DÀrefter transkriberades svaren och kategoriserades enligt en induktiv tematisk analysmetod.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.

Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att frÀmja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna Àr inom Àmnet. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. TvÄ av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna Àr alla kvinnor med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebÀr och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget nÀr planen ska skrivas och personalen tar med jÀmna mellanrum del av dess innehÄll varje termin.Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och förÀldrar men det skiljer i tillvÀgagÄngssÀtt.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhÄllande till rÄdande samhÀllsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhÀlle. I studien intervjuades Ättakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjÀlp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgÄr att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhÀllet att ha annan sexuell lÀggning Ànheterosexuell.

SÄ kallad organisatorisk rÀttvisa kan pÄverka anstÀlldas arbetstillfredstÀllelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att fÄ en större förstÄelse för hur organisatorisk rÀttvisa upplevs av individer pÄ arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, Ätta kvinnor och sex mÀn, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rÀttvisa kan upplevas som svÄrt att uppnÄ dÄ det Àr kontext- och personberoende men att rÀttvisa bland annat kan skapas genom att alla anstÀllda behandlas lika samt att alla fÄr vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Äldre yrkesverksamma Ă€r en ökande grupp pĂ„ arbetsmarknaden. Det Ă€r inte ovanligt att stereotypa uppfattningar kring denna grupp resulterar i Ă„ldersdiskriminering. Det Ă€r Ă€ven kĂ€nt att mĂ€nniskor förĂ€ndras, bĂ„de till det bĂ€ttre och sĂ€mre, genom Ă„ren och att detta pĂ„verkar individens yrkesutövande. Sex grundskolelĂ€rare intervjuades med syftet att beskriva och förstĂ„ hur de ser pĂ„ Ă„ldrandet, pensionen, hur de upplever att de utvecklats under Ă„ren samt hur de upplever att omgivningen ser pĂ„ dem. Erfarenheter ansĂ„gs vara det mest positiva med att vara Ă€ldre medan distansen till eleverna var det negativa.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Jag vill med min uppsats undersöka vilka handlingsutrymmen mÀn med rörelsehinder upplever sig ha i förhÄllande till samhÀlleliga förvÀntningar pÄ dem som mÀn och som rörelsehindrade. Med grund i kvalitativa intervjuer och lÀsning av framförallt feministisk handikappforskning försöker jag tolka och förstÄ mÀnnens berÀttelser och stÀllningstagande utifrÄn sin kontext. MÀnnen upplever alla negativa förestÀllningar om rörelsehindrade i olika sammanhang och mÄste utveckla strategier för att göra motstÄnd mot dessa. Genom att exempelvis hÀvda sig verbalt istÀllet för fysiskt och omdefiniera oberoende, försöker de bryta de stereotypa bildernas makt över deras liv, samtidigt som de i sitt motstÄnd ibland drar fördel av att vara mÀn. I direktkontakt med fördomar i sin vardag kan mÀnnen Àven vÀlja att ha överseende med folks fördomar.

KejneaffÀren i början av 1950-talet var en sÄ kallad rÀttsröteaffÀr dÀr en pastor Kejne anklagade rÀttstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framstÀllde homosexualitet och homosexuella mÀn i texter förknippde med KejneaffÀrens inledande mÄnader som medial sÄpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebÀr rÀdsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framstÀlldes som "den andre", som ett hot mot det normala samhÀllet. Detta ville jag undersöka nÀrmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Den mentala ohÀlsan Àr globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och sÄ Àven i Sverige. PÄ grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgÄtt under 1900-talet vÄrdas idag ett rekordlÄgt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vÄrdades de psykiatriska patienterna bÄde somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vÄrden. SÄ Àr inte fallet lÀngre, utan de somatiska Äkommor som denna patientgrupp drabbas av vÄrdas nu i den allmÀnna somatiska vÄrden. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhÄller sÀmre somatisk vÄrd Àn psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering frÄn sjukvÄrdspersonal.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i frÄga om att arbeta med vÀrderingar och motverka diskriminering i samhÀllet. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola dÀr alla behandlas med respekt och pÄ lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta pÄ faktorer som genus och etnicitet Àn sexualitet, vilket Àr en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet Àr att undersöka hur lÀrare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta pÄverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjÀlp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lÀrarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kÀrlek.

NÀr konkurrensen pÄ arbetsmarknaden ökar sÄ krÀvs det en funktionell strategi hos företagen för att behÄlla kvar kompetent personal inom organisationen. Genom att motivera de anstÀllda med tydliga mÄl och klara visioner skapas goda förutsÀttningar för ett bra arbetsklimat. Syftet med studien var att undersöka hur fem medarbetare i ett spelutvecklingsföretag upplever motivationsstrategins konstruktion, funktion och inverkan. En hermeneutisk metodansats valdes och data samlades in genom fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades med hjÀlp av Atlas.ti och NCT-modellen.