Den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har pÄverkat deras identitetsskapande. De tre frÄgestÀllningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka Àr de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om nÄgra, gör de intervjuade personerna motstÄnd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poÀngterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik Àr essentiellt för lÀrarutbildningens och lÀraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.

Denna studie presenterar en tillbakablick pÄ kvinnliga prÀsters historia frÄn 1958 fram till idag, med tyngdpunkt pÄ attityder och motsÀttningar som funnits och finns bland sÄvÀl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanstÀllning av bibelcitat som kvinnoprÀstmotstÄndare har anvÀnt och anvÀnder som argument mot kvinnliga prÀster samt en fallstudie av tre kvinnliga prÀster med olika erfarenheter och upplevelser som berÀttar om de attityder och eventuella motsÀttningar de stött pÄ under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprÀstmotstÄnd och jÀmstÀlldhet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga prÀster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstÄnd, som enligt dem sjÀlva dock begrÀnsas till ett fÄtal incidenter som skett i subtil form. PrÀsterna uppger Àven att de överlag Àr nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr lÄg..

BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan mĂ€n och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushĂ„llssysslorna medan mĂ€nnen försörjde hushĂ„llet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rĂ€ttigheterna i Sverige skiljdes Ă„t, kvinnor fick allmĂ€n röstrĂ€tt Ă„r 1919 till skillnad frĂ„n mĂ€nnen som fick allmĂ€n röstrĂ€tt Ă„r 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter pĂ„ arbetsmarknaden har dock förbĂ€ttrats med tiden, idag Ă€r det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra mĂ€nnen pĂ„ arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan mĂ€n och kvinnors sysslor och rĂ€ttigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch dĂ€r det Ă€r 4 % kvinnor och 96 % mĂ€n pĂ„ chefsposterna (SCB, 2008).

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

I denna uppsats har vi undersökt Àmnet personal branding. Inom personal branding har vi studerat hur rekryteringsföretaget ser pÄ detta omrÄde men Àven vilka faktorer de tycker Àr viktiga för att skapa ett personal brand, samt om det Àr möjligt i en arbetsrelaterad situation att dra nytta av sitt personal brand och pÄ sÄ sÀtt skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Vi tycker detta omrÄde Àr viktigt att studera dÀrför att det Àr ett relativt nytt Àmne/ begrepp. DÄ vi lever i ett mer individualistiskt samhÀlle och konjunkturen skiftar samt att konkurrensen hÄrdnar pÄ arbetsmarknaden tycker vi det Àr viktigt att undersöka olika alternativa medel som kan vara till hjÀlp i sökandet pÄ det nya jobbet. Vi valde dÀrför att studera Priens (1992) modell över anstÀllningsförloppet för att fÄ en bÀttre förstÄelse för rekryteringens olika delmoment men Àven för att kunna identifiera i vilka arbetsprocesser man kan förmedla sitt personal brand.

Groups that are often referred to as being dismissed in society in general is by some aspects also considered being so in political arenas. A recent compilation of existing research over structurally based objections of gaining power and positions within Swedish parliamentary politics highlight a lack of research considering whether sexual orientation could be such a discriminatory basis. Using a queer theoretical approach, and drawing on concepts such as heteronormativity and homophobia, the principal aim of this essay is to illuminate aspects of local parliamentary political areas where discrimination on the grounds of sexual orientation become relevant. In order to do so six in-depth interviews with homosexual politicians have been conducted. Finding a queer potential in certain ideological parliamentary political environments that enable homosexual politicians to be open about their sexual orientation, it still relies upon the individual to be confident enough not to interpret the political context as homophobic and heteronormative..

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) Àr lÀttja en obenÀgenhet hos mÀnniskor att utföra arbete. ObenÀgenhet till arbete Àr nÀr man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. LÀttja Àr ett relativt outforskat fenomen pÄ arbetsmarknaden och ett svÄrt begrepp att definiera. Arbetstagare som Àgnar sig Ät lÀttja Àr nÄgot som vi insett förekommer i de flesta organisationer. LÀttja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svÄrt att hantera.

Att studera de ekonomiska effekterna av migration Àr tyvÀrr ett för stort Àmne för den Àr uppsatsen sÄ vi har valt ut vissa delar av detta Àmne att studera och i möjlig mÄn undersöka hur dessa effekter pÄverkar Sverige. De effekter som behandlas Àr effekter pÄ tillvÀxt för utvandrarlÀnder nÀr högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad pÄverkas av immigration. Vi har undersökt bÄde teoretisk och empirisk litteratur och sedan jÀmfört slutsatser som dragits pÄ internationella data med de förhÄllanden som rÄder för Sverige. VÄra slutsatser Àr att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt pÄ humankapitalsnivÄn i ett utvecklingsland under vissa omstÀndigheter. Effekterna pÄ arbetsmarknaden i invandrarlandet Àr omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartÀthet i en yrkesgrupp negativ pÄverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp.yrkesgrupp..

Sverige Àr idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt omrÄde. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgÄngspunkt. Undersökningen genomfördes pÄ personalvetaralumner frÄn UmeÄ universitet som varit yrkesverksamma högst tre Är.

Denna uppsats handlar om studieval. Studien baserar sig pÄ tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förstaÄrsstudenter pÄ Halmstad Högskola frÄn utbildningsprogrammen AffÀrssystem inriktning företagsekonomi och Statsvetenskap inriktning politisk kommunikation. De centrala frÄgestÀllningarna i denna studie Àr för det första vilka övervÀganden som styr studenter till att vÀlja att studera pÄ en högre utbildning och pÄ en specifik utbildning. För det andra handlar uppsatsen om vilka vÀrderingar som speglas i individens studieval samt för det tredje, huruvida individen upplever val och vÀrderingar som personliga respektive pÄverkade av omgivningen. För att nÀrma sig dessa frÄgestÀllningar studeras studenters vÀrderingar, attityder och förhÄllande till den egna omgivningen.

The integration policy in Sweden has received criticism for being disintegrating due to the structure of division between those that integrate and those who are to be integrated, a division between ?us? and ?them?. In 2010 the reform Act on introduction activities for certain newly arrived immigrants (2010:197), was carried out to facilitate the integration of newly arrived immigrants on the labor market. The purpose of this thesis is to study power and discrimination structures within the reform by applying an intersectional theoretical framework. Intersectionality is based on the notion that different forms of discrimination such as gender, ethnicity, class, sexual orientation etc.

Som grafisk formgivare kan du bredda din kunskap och kompetens för att bli mer eftertraktad pÄ arbetsmarknaden och en av de vÀgar du kan gÄ Àr att lÀra dig om mönster och mönsterdesign. Detta kandidatarbete tar upp grunderna i hur en mönsterdesignprocess kan se ut och vad man som mönsterdesigner bör tÀnka pÄ och ha i Ätanke nÀr man skapar mönster. Vi stÀrker det vi har kommit fram till under vÄr teoridel med en produktionsdel dÀr vi tillÀmpar det vi kommit fram till, vi stÀrker det Àven genom en undersökning bland mönsterdesigners som arbetar aktivt med mönsterdesign idag. Under produktionen i detta kandidatarbete har vi skapat mönster dÀr vi har haft i Ätanke de olika aspekter som man som grafisk formgivare och mönsterdesigner bör tÀnka pÄ, vi har Àven kommit fram till hur dessa aspekter kan pÄverka varandra och det slutgiltiga mönstret..

Brytpunkter innebÀr skiften mellan olika sysselsÀttningar och omrÄden pÄ utbildnings- och arbetsmarknaden. För att hantera en brytpunkt anvÀnder individen olika rutiner. Syftet med studien Àr att studera sex kvinnors berÀttelser om brytpunkter och rutiner i karriÀren. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vid bearbetningen och analysen av kvinnornas berÀttelser har en hermeneutiskt ansats anvÀnts.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsÀttning och sexualitet framstÀlls och förekommer i tre lÀroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Detta för att ta reda pÄ hur lÀroböckerna kunde kopplas till den del av lÀroplanen som handlar om att skapa förstÄelse för andra mÀnniskor och att ingen ska diskrimineras pÄ grund av ovanstÄende grunder. Uppsatsen utgick frÄn ett intersektionellt perspektiv och metoden var bÄde kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att funktionsnedsÀttning, religion, etniska minoriteter och personer som inte Àr heterosexuella Àr ovanliga i dessa lÀroböcker. Det visade sig ocksÄ att mÀn till viss del Àr överrepresenterade, frÀmst vad gÀller kÀnda personer.

Uppsatsen utgÄr frÄn det moderna samhÀllets tro pÄ den rationella individen och pÄ en liberal frihetskatalog bestÄende av sÄvÀl ekonomiska, sociala, kulturella rÀttigheter och medborgerliga, politiska rÀttigheter. UtifrÄn denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstÄ kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mÀnskliga rÀttigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och pÄ en sÄdan nivÄ att sÄvÀl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande sÄ riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anstÀllnings och arbetsvillkoren, men fÄr ÀndÄ in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sÄdant innehÄll att de mÀnskliga rÀttigheterna kan hamna pÄ en hög nivÄ..