Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) stÀlls inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som Àr relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering Àr ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försÀmrad livskvalitet för personen i sÄvÀl den privata som den offentliga sfÀren. Orsaken till stigmatiseringen Àr komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jÀmföra pÄverkan pÄ individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras pÄ 17 vetenskapliga artiklar dÀr fokus ligger pÄ anledningar till att berÀtta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan fÄ för individens liv.

Syftet med denna uppsats var att ifrĂ„gasĂ€tta den ofta antagna Ă„sikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstĂ€mmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, sĂ„som diskriminering, fördomar, segregering och motsĂ€ttningar. Nordirland valdes som fallstudie pĂ„ grund av att religionen dĂ€r föresprĂ„kas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig Ă„tgĂ€rd i syftet att lösa problemen i samhĂ€llet.Slutsatsen Ă€r att religionen kan ha en vĂ€rdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det Ă€r dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen pĂ„ konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Även maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhĂ€llet kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgĂ„ngspunkt i uppsatsens resultat kan man sĂ„ledes ifrĂ„gasĂ€tta religionens roll som en del av lösningen pĂ„ problemen i dagens Nordirland, dĂ€r en alternativ lösning istĂ€llet kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen pĂ„ religion och istĂ€llet en uppmĂ€rksamhet pĂ„ den nordirlĂ€ndska identiteten, som sĂ€llan föresprĂ„kats i historien..

Att arbetssökandes etnicitet spelar en stor roll i chanserna att fÄ ett arbete har tidigare visats (Arai, Schröder, Skogman Thoursie & Thoursie, 2006; Integrationsverket 2006). Kan en företagspolicy föresprÄkande lojalitet mot ingruppen leda till etnisk diskriminering? 96 studenter fick lÀsa en företagspresentation samt kravspecifikation angÄende en ekonomiassistenttjÀnst. Företagspresentationen fanns i tre betingelsegrupper, en kontroll- samt tvÄ manipulationsbetingelser av föresprÄkad lojalitet, svag respektive stark. Respondenterna fick dÀrefter under tidspress, vÀlja tre av de Ätta möjliga CV, som de ansÄg skulle gÄ vidare till intervju.

I denna kvalitativa uppsats undersöks hur arbetsförmedlingen hanterar situationen dÄ en ny ÄtgÀrd, i detta fall friÄret, ska implementeras i organisationen. UtgÄngspunkten ligger i ett strukturfunktionalistiskt samhÀllsperspektiv dÄ vi vÀljer att se arbetsförmedlingen och friÄret som funktioner i samhÀllet. Fokus i uppsatsen Àr att se hur ÄtgÀrden friÄret pÄverkade arbetet inom arbetsförmedlingen. Det tas Àven upp vad arbetsförmedlingen Àr för en organisation och vad arbetsförmedlingen respektive friÄret fyller för funktion i samhÀllet. FriÄret anses behövas dÄ arbetsmarknaden och arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ individen och samhÀllet.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Studien har sin bakgrund i att arbetsstyrkan i Sverige har blivit alltmer heterogen, bestÄende av olika etniciteter, nationaliteter och kulturer. HR har en central roll i dessa frÄgor och kan pÄverka genom att aktivt arbeta med arbetsmiljöfrÄgor pÄ multikulturella företag. Syftet med studien Àr att undersöka samband mellan arbetsmiljö och integrering för mÀnniskor med annan etnisk bakgrund pÄ ett företag inom livsmedelsindustrin. Vidare Àr syftet att visa pÄ faktorer som pÄverkar arbetsmiljö, framför allt psykosocial, pÄ en multikulturell arbetsplats. För att besvara syftet anvÀnds tre frÄgestÀllningar: Vad finns det för samband mellan arbetsmiljö, kÀnslan av tillhörighet och integrering för mÀnniskor med annan etnisk bakgrund? Hur sammanhÀnger etnicitet och kultur med arbetsmiljö och integrering? Vilken betydelse har sprÄk för den psykosociala arbetsmiljön och för integrering?Studien Àr en del i ett nordiskt projekt som syftar till att öka sysselsÀttning och motverka uteslutning av immigranter.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn DO:s definition av arbetet med likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och krÀnkande behandling undersöka hur arbetet med dessa planer integreras i förskolornas verksamhet. Specifikt fokus lÀggs vid att synliggöra vilka metoder och redskap som anvÀnds för att förebygga, frÀmja och ÄtgÀrda arbetet i verksamheterna. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har kvalitativ ansats med intervjuer av pedagoger anvÀnts. Detta för att pÄ djupet fÄ en förstÄelse för pedagogers olika uppfattningar kring studiens tre frÄgestÀllningar. Vi analyserat intervjusvaren utifrÄn studiens valda teoretiska ramverk, gÀllande styrdokument och tidigare forskning.

Under vĂ„ren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier sĂ„som fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att mĂ„nga ungdomar i kommunen upplevde det som svĂ„rt att fĂ„ ett arbete om de saknade sociala kontakter i nĂ€ringslivet. Denna problematik stĂ„r som grund för den uppsats du nu hĂ„ller i dina hĂ€nder. Uppsatsen Ă€r av utredande karaktĂ€r och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.

Syftet med följande arbete Àr dels att undersöka vad Likabehandlingslagen frÄn har 2006 inneburit för verksamheten pÄ en enskild gymnasieskola under det första Äret. Mitt andra syfte som ocksÄ Àr huvudsyftet, Àr att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan krÀnkande behandling Àr pÄ skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det Àr Àven en studie av arbetet med den nya lagen pÄ en skola frÄn det att lagen trÀdde i kraft och ett Är framÄt. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se hur den aktuella stÀmningen, kopplat till de omrÄden lagen omfattar, var pÄ den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen pÄ skolan visar pÄ ett arbete som krÀver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar pÄ att arbetet ett Är efter det att lagen trÀtt i kraft fortfarande befinner sig pÄ skolledningsnivÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om socialt kapital pÄverkar intrÀdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? PÄ vilket sÀtt har sociologistudenterna fÄtt kunskap om lediga anstÀllningar, genom till exempel personer i deras sociala nÀtverk: vÀnner, familj och bekanta. Vi ville Àven ta reda pÄ om det finns skillnader mellan personer som Àr barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i frÄga om deras tillgÄng till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gÀller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som Àr barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger frÀmst pÄ teorier om socialt kapital, sÄsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Syfte: Vi vill ta reda pÄ hur fördelningen ser ut mellan mÀn och kvinnor som söker lÄn hos ALMI i samband med nyföretagande samt om det finns skillnader mellan de som fÄr avslag och de som blir beviljade lÄn. Metod: Undersökningen kombinerar tillvÀxtteori och optimal resursallokering samt bygger pÄ kvantitativ analys med bÄde kvantitativa och kvalitativa variabler. Resultat: En fjÀrdedel av ALMI Företagspartner Stockholm ABs (ALMI S) lÄneansökningar hÀrrör frÄn kvinnor och tvÄ femtedelar av ansökningarna hÀrrör frÄn mÀn och kvinnor tillsammans. Resultatet visar att avslagsfrekvensen Àr nÄgot högre för kvinnor Àn för mÀn. Frekvensen ökar dock ytterligare nÀr man och kvinna söker tillsammans.

SAMMANFATTNINGStudiens syfte var att undersöka om det förekommer könsdiskriminering mot fÀder i vÄrdnadstvister. FrÄgestÀllningar och syften som anvÀndes var: (1) Att undersöka om könsdiskriminering mot pappor i vÄrdnadstvister existerar. (2) Om och hur pappor upplever ett könsdiskriminerande bemötande pÄ familjerÀttsenheter. För att besvara frÄgestÀllningarna anvÀndes en mixad design bestÄende av en kvantitativ vinjettstudie och en kvalitativ analys av texter. Vinjettstudien riktades mot familjerÀttssekreterare inom socialtjÀnsten som i sitt yrke arbetar med frÄgor som hanterar vÄrdnad, boende och umgÀnge i vÄrdnadstvister mellan tvÄ vÄrdnadshavare.

Den svenska integrationspolitiken har som mÄl att verka för ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhÀlle dÀr en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den hÀr utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utstrÀckning debatterats av ?experter?, medan de som drabbas av utanförskapet sÀllan fÄr göra sina röster hörda. Syftet med studien Àr att lyfta fram röster frÄn mÀnniskor som befinner sig lÄngt ifrÄn den plats i samhÀllet dÀr integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering.

Studiens syfte har varit att försöka förstÄ vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhÀlle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, dÀr erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrÄn stigma kan fÄ betydelse. Undersökningen har byggt pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-Äriga killar och tjejer pÄ en gymnasieskola. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats och analysen bygger pÄ socialpsykologiska teorier kring grupper, social pÄverkan och exkludering. Studien visar pÄ hur inkludering inom skolan, relationer och samhÀlle hÀr har lett till övervÀgande positiva attityder.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.