Segregation avser det rumsliga Ätskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar pÄ den etniska bostadssegregationen men syftar dÄ endast pÄ individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stÀmmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms lÀn och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsomrÄden dÀr överrepresentationen av individer med samma födelseland Àr relativt hög.

Studiens syfte Ă€r att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer Ă€r födda och uppvuxna i ett annat land Ă€n Sverige och har kommit till Sverige för ungefĂ€r tvĂ„ Ă„r sedan. Studien lĂ€gger stor vikt pĂ„ den enskildes subjektiva kĂ€nslor i möten och interaktioner som Ă€ger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k.

Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda pÄ deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohÀlsa och till sig sjÀlva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar pÄ stigmatisering, diskriminering och mediapÄverkan i samband med psykisk ohÀlsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna betrÀffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapÄverkan samt generell okunskap om psykisk ohÀlsa. Resultatet bekrÀftar tidigare studier om okunskap och mediapÄverkan samt motsÀger delvis tidigare forskning gÀllande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar Àven hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrÄn ökad kunskap om psykisk ohÀlsa och medvetenhet om varje mÀnniskas vÀrde..

Examensarbetets syfte Àr att undersöka de problem som kan tÀnkas hindra implementeringen av mÄngfaldsarbete inom LuleÄ kommun och att undersöka vilka strategier kommunens ledning anvÀnder för att frÀmja mÄngfald inom LuleÄ kommun. Nio anstÀllda intervjuades inom olika verksamhetsomrÄden inom LuleÄ kommuns förvaltning. IntervjufrÄgorna handlade huvudsakligen om kunskapen kring det nuvarande mÄngfaldsarbetet relaterat till jÀmstÀlldhet och etnisk/kulturell mÄngfald. UtifrÄn intervjuresultaten gjordes en sammanstÀllning, som visade pÄ möjligheter till ett förbÀttrat mÄngfaldsarbete. Resultatet visade att LuleÄ kommun satte upp gemensamma mÄl för mÄngfaldsarbetet inom de olika förvaltningarna.

Övergripande frĂ„gestĂ€llning i studien har varit; pĂ„ vilket sĂ€tt och hur blir en muslimskimmigrant pĂ„verkad av integrationen till det svenska samhĂ€llet? Studien bygger pĂ„ sexintervjuade muslimska immigranter i Ă„lders gruppen arton till femtiofyra, bĂ„de mĂ€n ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskĂ€nsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhĂ€llssystemetsom ett ?perfekt? system. Personerna som intervjuades berĂ€ttade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar.

De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nÀstan 500 Är. Trots den lÄnga nÀrvaron Àr romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhÀllet. PÄ grund av den omfattande diskrimineringen döljer mÄnga romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvÀrtom. De Àr stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att anvÀnda traditionella klÀder. Syftet med uppsatsen Àr att i första hand förstÄ hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur utlandsfödda gymnasielever ser pÄ yrken och den egna framtiden pÄ arbetsmarknaden. Den teoretiska utgÄngspunkten för att undersöka detta Àr BrownŽs teori om kulturella vÀrderingar och arbetsvÀrderingar som styr individer i deras karriÀrsval. Metoden som uppsatsen bygger pÄ Àr kvantitativ, enkÀter har delats ut till utlandsfödda gymnasielever pÄ tvÄ olika skolor i stockholmsomrÄdet. I resultatet framgÄr att yrken med hög status Àr de yrken som traditionellt sÀtt har hög status och Àr vÀlkÀnda yrken internationellt. En slutstats som kan dras Àr att vid en begrÀnsad kunskap om arbetsmarknaden sker karriÀrutvecklingen genom en samverkan mellan vÀrderingar och sociala faktorer.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig frÄn processen av att komma in pÄ arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gÀllande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien Àr att ta del av enskilda funktionshindrades berÀttelse för att fÄ en sÄ mÄngfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att fÄ just deras uppfattning av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera pÄ de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsÀtts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hÀlsa jÀmfört med heterosexuella. Endast fÄtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie Àr en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende pÄ bland annat bemötanden frÄn samhÀllet vilka stundtals Àr negativa och den mentala hÀlsan vilken i allmÀnhet upplevs som god Àven om samhÀllets heteronormativitet Àr pÄfrestande. Data hÀmtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbÀttrad hÀlsa för populationen..

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vÄrt syfte med denna undersökning Àr att genom en komparativ studie ta reda pÄ om en likabehandlingsplan Àr nödvÀndig för att arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling skall fungera optimalt pÄ en skola och hur denna i sÄ fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med tvÄ skolors Trygghetsteam/Team mot krÀnkande behandling och fÄtt ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprÀtthÄlls utifrÄn bÄde intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de tvÄ Teamen Àr informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i bÄda teamen, de har inte samma förutsÀttningar eller stöd frÄn respektive ledning. I vÄr studie tas bÄde lagar och förordningar upp som skolorna har att förhÄlla sig till. Liksom de ÄtgÀrdsmodeller som de tvÄ utvalda skolorna arbetar utifrÄn, Àven modellernas definitioner av mobbning och krÀnkande behandling.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

Etnisk diskriminering Àr ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan nÄgra Är tillbaka utreds ocksÄ diskrimineringstendenserna frÄn statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens sÀrskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem som i lÀngden Àr ohÄllbart. Med stÀndigt vÀxande minoritetsgrupper och framvÀxten av ett allt-mer multietniskt samhÀlle i Sverige Àr det dÀrför viktigt att sÄ snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekÀmpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mÄng-fald och jÀmlikhet.Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i invandrarhistoriken som Àr den största bidragande faktorn till att Sverige idag Àr multietniskt.

Att lÀmna skolan och ta steget ut i arbetslivet Àr en process som kan vara jobbig för mÄnga ungdomar. För eleverna pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program innebÀr denna process att de vid studenten kommer till ett vÀgskÀl; ett arbete pÄ den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsÀttning pÄ en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program förbereder eleverna inför övergÄngen till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som dÄ kallades sinnesslöa. MÄlsÀttningen med undervisningen har sen dess fokuserat pÄ att göra eleverna sÄ sjÀlvstÀndiga som möjligt. Idag har gymnasiesÀrskolan en mÄlsÀttning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllet.

Denna uppsats har till syfte att lyfta fram den manliga diskriminering som finns i dagens Sverige. Det Àr viktigt att tidigt förstÄ att arbetet inte riktar sig mot kvinnor utan har till syfte att lyfta fram det som idag kÀnns bortglömt, nÀmligen den manliga diskrimineringen. Visst ligger kvinnor i underlÀge pÄ mÄnga omrÄden, nÄgot som vi alla borde strÀva efter för att Àndra pÄ. Men det som glöms bort, Àr att mÀnnen pÄ andra omrÄden ligger i kraftfullt underlÀge gentemot kvinnor och dÀrmed ibland utsatta för ren diskriminering. Uppsatsen innehÄller Àven olika beskrivningar för att ge en klarare bild för lÀsaren avseende jÀmstÀlldhet och dess betydelse.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, sprids mellan mÀnniskor via bland annat blod, sexuell kontakt samt vid förlossning. Det finns inget botemedel men bromsmediciner som tas med god följsamhet Àr effektiva, dock med mÄnga biverkningar. Stigmatisering Àr nÀr en person upplever sig bli negativt stÀmplad och diskriminering innebÀr en sÀrbehandling av individer eller grupper av mÀnniskor. Sjuksköterskan och annan vÄrdpersonal ska i mötet med patient ha förmÄga att kommunicera pÄ ett respektfullt och vÀrdigt sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hiv-positiva patienters upplevelse av att bli bemötta inom hÀlso-och sjukvÄrden i vÀstvÀrlden.