Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

Att nyttja Internet Àr för de flesta mÀnniskor ett vardagligt och helt naturligt fenomen. Dock Àr det inte alltid i en underhÄllande och positiv bemÀrkelse som redskapet nyttjas. Syftet med studien Àr att försöka lyfta fram och synliggöra det vÀxande problemet med krÀnkande behandling via nÀtet, som tenderar att bli en alltmer vanlig företeelse bland ungdomar. Grunden i studien Àr att först klargöra vad krÀnkande behandling Àr, och dÀrefter hur krÀnkande behandling över nÀtet kan se ut. Vidare granskas vilka psykiska följder den utsatta individen kan drabbas av, samt hur skolan kan arbeta i ett förebyggande syfte.

Syftet med studien Àr att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar anvÀnder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hÀnsyn till förutsÀttningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt frÄn krigsdrabbade lÀnder kan ha svÄra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. FrÄgestÀllningarna lyder: Hur viktigt anser personalen pÄ HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsÀttning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder anvÀnds i verksamheterna? Vilka inslag frÄn evidensbaserade metoder anvÀnds?Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkÀt som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

Dövhet definieras olika inom olika discipliner. Enligt det medicinska perspektivet Àr dövhet en avvikelse som bör behandlas, medan det kulturella perspektivet ser döva som en sprÄklig och kulturell minoritet. I Sverige har döva lÀnge kÀmpat för att fÄ teckensprÄket erkÀnt som sprÄk, undervisning pÄ teckensprÄk och rÀtt till fri tolkservice. I och med att detta erkÀnts som rÀttigheter har Sverige lÀnge ansetts ligga i spetsen gÀllande dövas rÀttigheter. Samtidigt opereras sÄ gott som alla döva barn i Sverige med cochleaimplantat som gör det möjligt att uppfatta ljud.

Att fÄ vara en sjÀlvstÀndig individ med bibehÄllen autonomi Àr en stark önskan hos de flesta mÀnniskor. NÀr nÄgon drabbas av sjukdom, funktionsbortfall eller andra begrÀnsningar, leder detta i mÄnga fall till ett beroende av vÄrd eller behandling i nÄgon form. Beroendet av andra mÀnniskor för att fÄ sitt liv och sin vardag att fungera kan innebÀra en stor förÀndring i livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att vara beroende av vÄrd eller behandling. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar pÄtaglig brist pÄ psykisk energi, Àr en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstÄnd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och dÀrigenom öka förstÄelsen för vad de tycker Àr viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgÄtt gruppbehandling pÄ Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna Àr att hantera skam och lÀra sig acceptans, att sÀtta upp mÄl och strukturera problemen, att fÄ kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lÀra sig grÀnssÀtta samt att öka sin tillit.

SmÀrta Àr ett symtom som sjuksköterskan kontinuerligt möter och patientens smÀrta bör tas pÄ allvar. SmÀrta Àr patientens subjektiva upplevelse. KomplementÀra och alternativa metoder Àr termen pÄ mer Àn 1800 olika behandlingar vilka kompletterar den vanliga sjukvÄrden och kan ges som ett tillÀgg till en annan behandling. Syftet med denna studie var att belysa effekter av och patienters attityder till massage, yoga, KBT och musik som behandling för lÄngvarig smÀrta. Studien var en systematisk litteraturstudie som inkluderade 19 resultatartiklar som kritiskt granskades.

Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva mÀn och kvinnors förÀndrade livskvalitet efter en PCI behandling. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Academic search elite, Chinal och Pubmed. Nitton artiklar som motsvarade urvalskriterierna valdes ut och granskades. Samtliga artiklar var kvantitativa. Resultatet visade att den stora fördelen med PCI behandling Àr att patienterna fick en minskad frekvens av angina vilket gjorde att bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan ökade.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förstÄelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra kvinnor intervjuats för att fÄ en beskrivning av deras erfarenheter av att vÀxa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende pÄverkats och förÀndrats efter att ha genomgÄtt en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgÄtt för att fÄ reda pÄ vad den innebÀr. UtifrÄn tidigare forskning och övrig empiri har vi fÄtt fram vilka karaktÀristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera och redogöra för de frÄgor som uppkom i Arbetsdomstolen (AD) 2005:92. Vi kommer Àven att diskutera de genusfrÄgor som Àr relevanta för domen samt ge en allmÀn beskrivning pÄ genusfrÄgor vad gÀller förÀldraledighet i arbetslivet. Vi avgrÀnsar oss till förÀldraledighetslagens 10, 11, 12, 14 och 17 §§, och den traditionella synen pÄ mannen och kvinnan pÄ arbetsplatsen. Vi har belyst det sociologiska perspektivet kring förÀldraledighet genom en kvalitativ arbetsmetod och könsrelaterad diskriminering pÄ arbetsplatsen vid förÀldraledighet. Vi beskriver Àven förÀldraledighetslagen ur ett rÀttdogmatiskt perspektiv för att ge en bild av vad som Àr gÀllande rÀtt.

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i nÄgra marginaliserade omrÄden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade omrÄden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhÀllet? Vilka hinder upplever ungdomar för att lÀmna marginaliseringen och marginaliserade omrÄden?Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lÀmna marginaliserade omrÄden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist Àr hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhÀllsvetenskaperna och anvÀnder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i Äldrarna 18- 29 Är boende i marginaliserade omrÄden.

Perifera nervskador uppkommer oftast till följd av trauma mot nervstrukturerna. Karpaltunnelsyndrom innebÀr att det har blivit en skada pÄ n. medianus till följd av tryck mot nerven. Symtom som uppkommer vid skadan Àr stickningar, domningar och smÀrta i nervens utbredningsomrÄde och patienterna vaknar ofta pÄ nÀtterna till följd av parestesier i den drabbade handen. Tarsaltunnelsyndrom liknar karpaltunnelsyndrom och innebÀr att patienterna drabbas av stickningar och domningar i n.

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag Àr lÄg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. SÀttet pÄ vilket man följer sin behandling och tar sina lÀkemedel har inverkan pÄ effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som stÀndigt pÄminner om att man Àr sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förÀndringar i det vardagliga livet. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som pÄverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det Àr en litteraturstudie baserad pÄ sju kvalitativa artiklar.