Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste a?ren o?kat kraftigt i va?rlden och till fo?ljd av detta har nya mobila tja?nster utvecklats fo?r att kunna uppfylla konsumenters fo?ra?ndrade krav. Mobila betalningar a?r en av de nya tja?nster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher da?r mobila betalningar har implementerats a?r inom den svenska dagligvaruhandeln da?r efterfra?gan pa? tja?nsten dock upplevs som la?g.

Syfte: Att undersöka om direktivet lÀgger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen Àr deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillÀmpats. En dokumentstudie har genomförts av rÀttsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillÀmpats, eftersom att den Àr mer flexibel samtidigt som fokus vilar pÄ att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgÄr frÄn teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssÀtt.

Cirkus Cirkör i Alby hÄller i gymnasium, kurser och professionell trÀning i nycirkus. Idag har de sin kontorsverksamhet och trÀningslokal i tvÄ separata byggnader men som de vill slÄ ihop till en byggnad - cirkushallen. Dagens cirkushall Àr till det yttre en anonym industrilokal med det överraskande inre. Samma kÀnsla vill jag bevara i den ombyggda, nya cirkushallen - ett introvert yttre och ett extrovert inre..

Inre tal Àr ett sÀtt att tÀnka som innebÀr tÀnkande i form av ord, det vill sÀga fonologiskt, i arbetsminnet. Forskning har visat att detta tÀnkande utvecklas i ungefÀr 7-ÄrsÄldern och att barn innan dess tÀnker i visuell form. DÄ barn övergÄr till att tÀnka i fonologisk form anvÀnder sig barn under en period av bÄde visuella och fonologiska strategier, men övergÄr sedan till endast fonologiska strategier. I denna uppsats undersöks om ett minnesspanntest, bestÄende av omgÄngar med bilder som representerar ord som antingen Àr fonologiskt lika, visuellt lika, lÄnga eller kontrollord, kan visa den utveckling av inre tal som har beskrivits i tidigare forskning. Ett sÄdant test visar en utveckling av inre tal eftersom resultatet av testet uppvisar de effekter som tyder pÄ fonologisk, visuell eller bÄde fonologisk och visuell bearbetning i arbetsminnet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jÀmföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av Älder, prestationsnivÄ och attribuering. Följande frÄgestÀllningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen Ät mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) PÄverkar Älder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkÀt, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptÀcktes mellan amatör och elit pÄ kategorierna Inre Motivation och Amotivation.

Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vÄrdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka fÀrgar individens syn pÄ sig sjÀlv och sin omgivning. Dessa synsÀtt tenderar Àven att vara stabila lÀngs livet.  Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, Älder, utbildning och/eller civilstÄnd pÄ denna relation.

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om vad nÄgra skolbarn anser motiverar eller driver dem till att göra sitt bÀsta i skolan och pÄ fritiden. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en empirisk kvalitativ studie i form av intervju med sju elever i Är 6, dÀr jag söker svaren pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn drivs av inre faktorer sÄsom att bestÀmma sig, eget val och kÀnna frihet. Dessutom drivs de av yttre faktorer sÄsom mÄl, fÄ hjÀlp/sakna hjÀlp och miljö. Barnen upplever att de har större valmöjligheter pÄ fritiden Àn i skolan.

The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

Denna kvalitativa motivationsstudie utfördes pÄ Ätta svenska toppsÀljare och utgick i frÄn Vallerands hierarkiska modell om inre och yttre motivation (1997) och Àven frÄn Czikszentmihalyis teori om flow (1990). Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka motivationsfaktorer som förenar toppsÀljare. ToppsÀljarna intervjuades enskilt genom en semistrukturerad intervjuguide. En tematisk analys utfördes pÄ utskrifterna frÄn intervjuerna och analysen undersöktes utifrÄn tre huvudkategorier: inre motivation, yttre motivation, och flow. Resultatet visade att toppsÀljarna hade en stark inre drivkraft att utvecklas, att nÄ egna mÄl och uppnÄ positiva kÀnslotillstÄnd av sjÀlva utförandet.

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.

Försvarsmakten har p.g.a. av förÀndringar i folkrÀtten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 Ären. FolkrÀtten Àr en av flera faktorer som pÄverkar utveckling och anskaffning av vapen. FrÄgan Àr om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrÀttliga indikatorer kunna förutsÀga möjliga förÀndringar sÄ att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrÄn ett folkrÀttsligt perspektiv för att besvara om förÀndringar i tillÀmpningar av folkrÀtt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.Henri Fayols teori om industriell och generell administration har anvÀnts för att analysera hur folkrÀtten inverkar pÄ effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgÄngspunkt frÄn Fayols syn pÄ hur planering och kontroll ska anvÀndas inom administrativa processer.Fayols syn pÄ planering Àr att denna ska vara framÄtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrÄgar dvs.

Syfte: Syftet Àr att undersöka motivationsfaktorer, inre tankestrategier och yttre pÄverkansfaktorer och dess betydelse för fortsatt drogfrihet hos personer som befunnit sig i missbruk. Metod: Studien baseras pÄ kvalitativa fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio informanter. Analysen sker utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Narrativt belyses respondenternas livsberÀttelser. Tre teman med underfrÄgor har utarbetats.

Förberedelsen till förÀldraskapet avbryts vid prematur förlossning och stÀller förÀldrar inför svÄra psykiska pÄfrestningar och frÄgor. Föreliggande studie har erhÄllit data frÄn projektet "För tidigt födda barn och deras förÀldrar - en tvÀrvetenskaplig longitudinell studie". Syftet Àr att beskriva hur förÀldrar ser pÄ orsaken till den för tidiga födseln (gestationslÀngd 24+0-35+6). Extraherade delar av 74 enskilda intervjuer (39 mödrar och 35 fÀder) analyserades med innehÄllsanalys. Resultatet gav temat "Inre eller yttre orsak - möjlig att pÄverka eller inte".