Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistånd utifrån vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. Utifrån syftet, och med stöd av tidigare forskning på området, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gällande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistånd, skickades ut till samtliga kommuner i Västra Götalands län, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd och totalt erhölls svar från 16 olika kommuner. Resultatet påvisar stora skillnader i både bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts.

Efter drygt trettio år av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemsländer uppnås och rättsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande Direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. Då medlemsländerna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs lagar, överlämnades flertalet frågor att regleras via nationell rätt. Syftet med uppsatsen är att klargöra hur Direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag är utformat och hur detta överfördes till svensk rätt. Förutom det faktum att Direktivet ej är skrivet på ett tillräckligt klart och tydligt sätt, framkommer även att utredarens betänkande var i behov av flertalet ändringar för att få samma innebörd som Direktivet. Dock kvarstår viktiga och därmed oreglerade frågor i avvaktan på Direktivets revidering.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger arbetar med i särskolan ur såväl rektors och specialpedagogers perspektiv. Syftet är också att belysa hur de nya kraven om behörighet påverkar pedagogerna i en kommun i södra Sverige där det erbjuds särskola från skolår ett till och med gymnasienivå. Jag valde att göra en totalundersökning i en kommun som erbjuder särskola från skolår ett till och med gymnasium. Metoden jag valde för att insamla min empiri var både genom enkätundersökning och genom halvstrukturerade intervjuer. En enkät delades ut till samtliga pedagoger verksamma i särskolan från skolår ett till och med gymnasium. Därtill kompetterades empirin med intervjuer med de rektorer som har särskola i sin verksamhet.

I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstå med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbättra med tiden. Med hjälp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete.Vi hade fått tydliga Direktiv från Trafikverket gällande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgränsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra.Studiens syfte var att förstå varför det inte går ge ut relevant trafikinformation. I dagsläget har man tekniken för ett väl fungerande system. Ett system där man enkelt kan få realtidsinformation i samband med trafiken, vägarbeten och eventuella hinder.I rapporten har vi även sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha användning av som trafikant.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning.

Världen är idag mer energiberoende än någonsin. I Sverige står bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvändning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya Direktiv när det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tätare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohälsa kan öka till följd av för dålig ventilation.Polhemsskolan i Gävle driver en butik i fastighet P5, där personalen upplever att inomhusmiljön är otillfredsställande.

EG:s fjärde bolagsrättsliga Direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskatteDirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett Direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge Direktivets syfte uppnås.

Bakgrund: Det är en vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskan att följa upp effekt och eventuella biverkningar av läkemedelsbehandling för återkoppling till ordinerande läkare. I och med att sjuksköterskan i den kommunala äldrevården har en konsultativ roll, är informationen mellan henne och vårdpersonalen, som är nära patienten dygnet om, mycket viktig. Denna del av läkemedelskedjan är av central betydelse för att minska onödigt lidande för den äldre patienten i form av läkemedelsrelaterade problem. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskan i kommunens äldreomsorg följer upp läkemedelsordinationer avseende effekt och biverkningar, särskilt i de fall när patienten själv inte har förmåga att uttrycka sitt mående i ord. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats.

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gällande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller föräldrarna. Forskning visar att föräldrars önskan om befrielse från specifika undervisningsinslag för sina barn är ett växande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis från Skolverkets håll. Detta resulterar i att föräldrar väljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor där befrielse utdelas godtyckligt och lättvindigt för att kringgå problematiken, något som bemöts med både ris och ros från forskarnas håll.Utifrån ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag på lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmärksammas olika lösningar av ovanstående problem med utgångspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rättigheter som väger tyngst.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala Direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

Detta är en studie jag genomfört i uppdrag för Kommunförbundet Norrbotten med syfte att beskriva elevhälsans arbete med nyanlända flyktingbarn i förhållande till den nya skollagen gällande elevhälsa, i tre kommuner i Norrbotten. För att nå syftet med uppsatsen har följande frågeställning besvarats:- Upplever praktiskt verksamma inom elevhälsan att deras arbete med nyanlända flyktingbarn lever upp till den nya skollagen gällande elevhälsa? Varför/varför inte?- Hur upplever praktiskt verksamma inom elevhälsan att deras arbete med nyanlända flyktingbarn i dagsläget fungerar?- Vilka resurser (ekonomi, personalbemanning, kompetens, vidareutbildning) har man att tillgå, upplever praktiskt verksamma dem som tillräckliga?Jag har använt mig av en kvalitativ metod och genomfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som i parktiken arbetar inom elevhälsan, i kommunerna Luleå, Boden och Kalix. Resultatet har kopplats mot dels den nya skollagen gällande elevhälsa för eventuella bristande överenstämmelser samt mot teorier för implementering, för att förklara varför den nya skollagen inte realiserats inom verksamhetens arbete med nyanlända flyktingbarn.Enligt min studie bör flertalet faktorer förbättras för att verksamheten ska kunna leva upp till den nya lagen. En kombination av flertalet åtgärder bör vidtas, däribland mer utbildning för praktiskt verksamma, en ökad möjlighet till att kunna driva fler förebyggande insatser, ett förbättrat samarbetet på framförallt kommunal- och länsnivå, ett upprättande av nationella Direktiv för ett mer systematiskt arbete i hela landet samt utökad tid i arbetet för en mer likvärdig elevhälsa för samtliga nyanlända flyktingbarn..

Idag förs en diskussion om att slopa revisionsplikten för små aktiebolag, så kallade 10/24-bolag i Sverige. Inom den europeiska unionen är det endast ett fåtal länder som har kvar revisionsplikten för liknande företag. Det bör dock noteras att definitionen för små aktiebolag skiljer sig åt mellan länderna. I och med harmoniseringen som sker mot europeiska unionens normer har också ett Direktiv vuxit fram angående revisionsplikten. Det är enligt EU:s fjärde bolagsDirektiv upp till varje medlemsland att besluta om revisionsplikten skall slopas för små aktiebolag.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskatteDirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett Direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge Direktivets syfte uppnås.

I Sverige finns det idag många lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Det finns dock ännu ingen lag som förbjuder diskriminering på grund av ålder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-Direktiv, det så kallade arbetslivsDirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut när det gäller förbud mot diskriminering på grund av bland annat ålder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot åldersdiskriminering ser ut både inom EU och i Sverige.