Inom den offentliga sektorn har det skett stora förändringar vilket innebär att det ställs högre krav på att mynigeterna är effektiva. Detta har lett till ett krav på reformering inom den offentliga sektorn. Denna reformering har i sin tur lett till ett ökat intresse för olika koncept och nya ideer. Syftet med denna uppsats är att kartlägga det balanserade styrkortets livscykel inom en offentlig organisation med fokus på olika förklaringar till varför de avvecklar konceptet. För att kunna uppfylla syftet valdes polisen som fallobjekt.

Då vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter. Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation. De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna. Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga Direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.

Samtiga vårdprofessioner har enligt lag krav på sig att arbeta evidensbaserat. Så även sjuk- och distriktssköterskan. Ett mycket lågt användande av evidens har trots detta fastställts. Stora förluster görs för att förlegade och ovetenskapliga metoder används. Ett stort antal studier har gjorts för att efterforska orsakerna till detta men har då fokuserat på sjuksköterskan i slutenvården.

SAMMANFATTNING Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt Direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt. Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala Direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrenspräglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera två undantagsinstrument tillgängliga, förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog. Gemensamt för förfarandena är att de utgör undantag från huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillämpas. En upphandlande myndighet får endast tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering eller konkurrenspräglad dialog då särskilda förutsättningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.

AB Orwak tillverkar idag ett 20-tal balpressar och komprimatorer för komprimering, sortering och återvinning. De har funnits på marknaden sedan 1971 och har sitt säte i Sävsjö. Orwak har sedan de grundades utvecklat sina produkter men det finns nu en målsättning inom företaget att fastställa riktlinjer för produktutvecklingen. Riktlinjerna var tänkta att med klara Direktiv beskriva hur maskinerna ska se ut i framtiden. Genom att göra ett enhetligt sortiment kan kunderna knyta samman produkterna med varandra och med företaget vilket skulle ge Orwak ett starkare varumärke som sannolikt skulle resultera i konkurrensfördelar.

Världen är idag mer energiberoende än någonsin. I Sverige står bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvändning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya Direktiv när det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tätare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohälsa kan öka till följd av för dålig ventilation.Polhemsskolan i Gävle driver en butik i fastighet P5, där personalen upplever att inomhusmiljön är otillfredsställande.

Världen är idag mer energiberoende än någonsin. I Sverige står bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvändning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya Direktiv när det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tätare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohälsa kan öka till följd av för dålig ventilation.Polhemsskolan i Gävle driver en butik i fastighet P5, där personalen upplever att inomhusmiljön är otillfredsställande.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån.Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och Direktiv.

SammanfattningUppsatsens syfte är att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rättens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-ärenden. Elva svenska rättsfall har analyserats och fyra fall från EU-domstolen. Följande frågor besvaras;-       hänvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus?-       går det att utläsa ur MÖD:s domskäl om försiktighetsprincipen har tillämpats?Natura 2000-regleringen baseras på två EU-Direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mångfalden inom unionen. Medlemsstaterna åläggs därför att upprätta skyddsområden för de arter och livsmiljöer som är listade i bilagor till Direktiven.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Inom EU har det tagits fram ett Direktiv för miljövänlig design och produktion. Prestandan på ingående komponenter har lagstiftats inom flera olika områden. Detta har lett till att glödlampan skall fasas ut i hemmamiljön. Matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor inledde detta år 2009. Ett av områdena är gatubelysningen (armatur + ljuskälla), där blir bl.a.

Det nuvarande kommunikationsprotokollet på Internet, IPv4, utvecklades tidigt under 70-talet och används idag av datorer och andra enheter för att kommunicera med varandra. Det nästan 40 år gamla protokollet räcker endast till drygt fyra miljarder adresser och med tanke på Internets explosionsartade tillväxt har en global adressbrist uppkommit i dagens värld. Fler enheter ansluter sig till Internet och krav ställs på fler IP-adresser samt en förbättrad säkerhet. Vi står idag inför en stegvis övergång till det nya protokollet på Internet, IPv6. Denna nya version löser problemet med adressbristen och har inbyggda säkerhetsfunktioner samt andra fördelar.

Världen är idag mer energiberoende än någonsin. I Sverige står bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvändning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya Direktiv när det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tätare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohälsa kan öka till följd av för dålig ventilation.Polhemsskolan i Gävle driver en butik i fastighet P5, där personalen upplever att inomhusmiljön är otillfredsställande.