Syftet med denna undersökning är att se hur mycket företagen egentligen betalar i skatt, om den effektiva skatten skiljer sig från den nominella bolagsskatten på 28 % och hur detta kan påverka en DCF-värdering. Vidare studerar vi vilka faktorer som kan påverka storleken på den skattesats som används i företagsvärderingar samt drar slutsatser om vad som bör beaktas och om hur man kan kvantifiera dessa faktorer i en värderingsmodell. Vi har valt att studera hur mycket företagen betalar i skatt och vilken skattesats som analytikerna egentligen använder för att se om det föreligger någon diskrepans mellan dessa. Vi genomför även en undersökning för att se vad som ligger bakom analytikernas beslut till skattesats som används vid DCF-värdering. Vi ställer upp en hypotes om att analytiker använder den nominella bolagsskatten på 28 % när det genomför DCF-värderingar.

Syftet med denna uppsats är att studera hur transsexuella personer kan se på och förhålla sig till olika aspekter av kön och könsidentitet. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig som transsexuella eller upplever en inkongruens mellan sitt mentala kön och den biologiska anatomiska kroppen. Vi ämnar därtill även belysa huruvida våra intervjupersoner betraktar kön och könsidentitet som något föränderligt/påverkbart eller oföränderligt/opåverkbart.Våra frågeställningar lyder:? Hur upplever transsexuella personer transsexualism och olika aspekter av kön?? Vad kan transsexuella personer se som föränderligt respektive oföränderligt gällande kön?? Vad kan av intervjupersonerna anses utgöra grunden för en könsidentitet?? Kan en könsidentitet upplevas komplett utan att man kroppsligen har de fysiska könsattribut som förknippas med det upplevda könet?Vi har valt att analysera vår empiri utifrån ett konstruktivistiskt och ett essentialistiskt perspektiv samt olika förhållningssätt kring teoretiska begrepp så som heteronormativitet och könsidentitet. Vi har även använt oss av tidigare forskning och andra källor för att skapa en djupare förståelse för vårt material.Resultaten av vår studie visar på en stor heterogenitet och komplexitet.

Ullberg, Örjan (2009). Fackprovets vara eller icke vara. Fackprovets betydelse för eleven, näringslivet och skolan inom gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram. (The occupational tests to be or not to be. The occupational tests significance for the student, the trade and school within the hotel and catering upper secondary school).

AbstraktTitel: SUHF-modellen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ann-Sofie MagnussonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2013 ? juniSyfte: Syftet med studien är att utforska hur SUHF-modellen är uppbyggd och om övergången till SUHF-modellen har lett till att forskningsfinansiärernas förtroende för lärosätenas redovisning av inDirekta kostnader har förbättrats.Metod: I studien har en hermeneutisk kvalitativ metod med förstående epistemologi använts. Metoden innehöll en induktiv empirisk prövning av problemformuleringen. Den induktiva empiriska undersökningen bestod av semi-strukturerade intervjuer med fyra lärosäten och fyra forskningsfinansiärer.Resultat och slutsats: Studien visar att SUHF-modellen inte är tillräckligt tydlig när det gäller gränsdragningen mellan vilka kostnader som är Direkta respektive inDirekta. Kommunikationen och samarbetet mellan parterna har ökat.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år.

Bakgrund: Nålrädsla är ett vanligt förekommande problem, som drabbar mer än var tionde person. Rädslan sträcker sig mellan en oro inför provtagningar till en stark fobi som leder till undvikande av behandlingar och undersökningar. Det är viktigt att personer som lider av nålrädsla eller fobi får stöd och hjälp för att kunna ta emot nödvändig vård. Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa hur sjuksköterskan kan underlätta för vuxna patienter med rädsla för nålar att genomgå undersökningar och behandlingar. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt.

Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete.

Bakgrund och problem: Inom Västra Götalandregionen (VGR) pågår idag en omfattande extern och intern handel. Beställningarna sker antingen via ett eller flera beställningssystem, via telefon, fax eller e-post. Internhandeln och fakturaprocessen är i huvudsak manuell med en obefintlig automatisering. Med bakgrund av detta har det uppstått ett behov av att effektivisera handelsflödena från beställning till betalning. Sedan en tid tillbaka drivs därför ett projekt med syfte att utveckla e-handel inom VGR.

Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, två samtal på engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första främmandespråk. Fokus ligger på form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa två samtal, d.v.s. repetition av vad någon annan har sagt tidigare.Inom samtalsforskning kring samtal på modersmålet har man funnit att repetitionen har många funktioner på såväl ett innehållsmässigt som ett socialt plan. Genom att använda sig av olika typer av repetitioner förhåller sig samtalaren till både ämnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. Också inom andraspråksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har där funnits anta vissa former beroende på om de används av inlärarna själva eller de mer språkligt kompetenta infödda talarna.

Sjukfrånvaron, och de kostnader den medför, har under senare år ökat kraftigt i Sverige. Området blir än mer angeläget med tanke på att lagstiftningen kring arbetsgivarens betalningsansvar nyligen förändrats. Lagändringen avser att motivera arbetsgivaren att ta ett större ansvar för att minska sjukfrånvaron.I tjänsteföretag bygger verksamheten ofta på personliga relationer mellan anställd och kund och konsekvenserna av sjukfrånvaro blir därför oftast mer kännbara än i ett traditionellt produktionsinriktat företag. Med dessa faktorer som bakgrund har uppsatsen valt följande problemformulering: Hur ser sjukfrånvarons konsekvenser ut i tjänsteproducerande företag? Konsekvenserna beskrivs ur ett företagsperspektiv.

Det finns plats på marknaden i Malmö för en restaurang med hälsa som tema utifrån resultaten i vår konkurrentanalys, då ingen annan fullt ut har satsat på att marknadsföra sig inom den nischen. Förutsättningarna för en restaurangetablering är goda i Malmö Centrum, ur ett segmenteringsperspektiv, som har en bra demografisk och socioekonomisk bild, vid en jämförelse med nationell statistik. Med hjälp av en efterfrågeanalys har vi kommit fram till att det finns en stor efterfrågan på utemåltider i vårt tilltänkta lokaliseringsområde. Våra empiriska studier har gett information att våra tilltänkta lokaliseringsområden har högt trafikflöde. Detta är positivt med tanke på att trafikflöde är en av de viktigaste variablerna vid lokaliseringar enligt våra intervjuer.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag och var tionde kvinna kommer någon gång att drabbas. Det finns ingen direkt kännedom kring den Direkta orsaken till bröstcancer utan många olika faktorer samspelar. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer från det att de får diagnosen till att behandlingen inleds. Vi belyser även hur de hanterar sin livsvärld och synen på framtiden.

Inom ekonomistyrning är prestationsmätning vanligt förekommande för mätning av anställdas prestationer. Detta för att ge en ökad målöverensstämmelse mellan arbetsledare och anställda och därmed bidra till ökad effektivitet inom verksamheten. Feedback kommer därmed in som ett alltmer vanligt förekommande verktyg i dagliga arbetet och är användbart i flera avseenden. Feedback kan beskrivas som återgivande av information rörande annans beteende, i det svenska språket är återkoppling ett vanligt förekommande synonym. Främst kan feedback användas vid utvärdering av mål, men är användbart även vid vägledning i arbetet.

På senare år har en ny trend inom miljöarbetet uppstått. Istället för att bara vara miljövänliga tar vissa företag och organisationer det hela ett steg längre och klimatkompenserar för de utsläpp de har. Företag som klimatkompenserar hävdar att de gör allt de kan för att först och främst minska de Direkta utsläpp som de förorsakar. Som en sista åtgärd, för att ytterligare minska företagets påverkan på miljön, kompenserar företagen för sina utsläpp genom att delta i något miljöfrämjande projekt. De bakomliggande motiven till att klimatkompensera är främst ett starkt miljöengagemang inom företaget sedan tidigare.

Detta exjobb är skapat utifrån ett uppdrag av ABB´s underhållssida på CloettaFazers fabrik i Ljungsbro utanför Linköping. Uppdraget består av att skapa en mall som ska användas för att detektera och minska underhållsskulden på en typisk industrilina. Den skapade underhållsskuldsmallen ska sedan realiseras på en verklig industrilina i CloettaFazers fabrik i Ljungsbro.Exjobbet är uppdelat i fyra delar, där den första delen behandlar bakgrunden, syftet och metoden. Den andra delen behandlar hur själva skapandet av mallen går till, samt hur den ska användas för att detektera och minska underhållsskuld i en typisk industrilina. Den tredje delen behandlar hur mallen fungerar i praktiken, i detta fall realiseras mallen på industrilinan Bridgepack.