Investeringsklimatet i Sverige Àr idag en viktig frÄga. Allt fler svenska investerare vÀljer att placera sitt kapital i utlandet, istÀllet för i Sverige och utlÀndska investerare vÀljer andra investeringsalternativ Àn Sverige. Ett sÀtt att mÀta dessa flöden av kapital Àr att mÀta graden av kapitalrörlighet mellan lÀnder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över grÀnserna till de lÀnder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan sparande och investeringar, och om det finns nÄgon kapitalrörlighet mellan lÀnder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet pÄverkar detta samband.Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan lÀnder, i vissa lÀnder i vÄr undersökning.

Problemdiskussion: IT?investeringar Àr ofta den största investeringen ett företag gör.För ett medelstort företag blir det extra viktigt om att försÀkra sigom ett lyckat IT?projekt. Denna uppsats lyfter fram skillnadernamellan vad teoretikerna anser vara en kritisk framgÄngsfaktor ochvad praktikerna har för syn pÄ dessa.Syfte: Studiens syfte Àr att designa och utvÀrdera ett Business Case av enIT?investering för ett medelstort företag. Vi vill skapa en ökadförstÄelse hur ett Business Case kan utformas för ett SME och vadden bör innehÄlla för att öka chanserna för att lyckas medprojektet dÄ det idag sker mÄnga misslyckanden vidimplementering av affÀrssystem.AvgrÀnsningar: Ofta innehÄller ett Business Case mÄnga fler punkter Àn de vi valtatt behandla.

Riskkapitalinvesteringar Àr ett relativt nytt fenomen som uppstÄtt under de senaste Ärtionden och Àr ett sÀtt för bolag att fÄ in nytt kapital till företaget. Investeringarna som görs innehar oftast en hög risk men ger en tÀmligen hög avkastning om projektet gÄr som förutsett. Studien gick ut pÄ att utforska hur riskkapitalbolag genomför investeringar samt hur bedömningar görs vid ett beslutsfattande. Det gjordes Àven en observation pÄ vilka pÄverkningsfaktorer som existerar samt vilka effekter dessa har pÄ investeringsprojekten.Totalt utnyttjades fyra teoretiska modeller för analys och jÀmförelse, samt för att framta en egen analysmodell. Det empiriska resultatet tydde pÄ att investeringsprocesserna liknade varandra och följde teorierna, dock med en viss avvikelse.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav pÄ uppnÄdd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet Àr tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bÀttre IT-styrning. Att bedöma och vÀrdera affÀrsnytta och nyttoeffekter av IT innebÀr att se vad IT?s egentliga vÀrde Àr för verksamheten och dess affÀrsprocesser. Genom att anvÀnda nÄgon av de nyare metoderna för nyttobedömning som ocksÄ har fokus pÄ ovÀntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/lÄngsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, sÄ uppnÄr man bÀttre kontroll över verksamheten och att man fokuserar pÄ rÀtt saker och gör dem pÄ rÀtt sÀtt.

Sweden is a world leader in listed private equity and ranked fifth in the world in market capitalization. The sector is attracting increasing interest from the investment community. However, the private equity industry in Sweden has historically poor reputation and is criticized for creating value through high leverage, multiple riding and severe cuts. This study analyzes value creation drivers in buyouts from the perspective of the private equity firm using a dataset of 15 realized buyouts by private equity firms listed on NASDAQ OMX Nordic Stockholm. The methodology used separates the value contribution of leverage on the private equity firm's return from internal operational improvements and external variations in transaction multiples.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur de specifika variablerna samverkar i investeringsanalysen bakom strategiska investeringar vid beslutsfattandet. Studien Àr inriktad mot den dominerande företagssektorn smÄ och medelstora företag, vidare görs en jÀmförelse mellan yngre och mognare företag. För att analysera detta har en kvantitativ datainsamlingsmetod anvÀnts i form av en enkÀtundersökning. Forskningsfilosofin som Àr applicerad Àr deduktiv, för att pÄ sÄ sÀtt kunna dra generaliseringar i slutsatserna utifrÄn den empiriska analysen och fullfölja studiens syfte. Studien Àr baserad utifrÄn beslutsteori dÀr hantering av risk och osÀkerhet har en central roll.

Examensarbetet har utförts hos Olofsfors AB i Nordmaling under hösten 2006. DÀr tillverkas band för skogs- och entreprenadmaskiner samt vÀg- och skopstÄl. Produkterna doppas efter tillverkningen i en OlofsforsblÄ fÀrg. Företaget har de senaste Ären gjort stora investeringar vad gÀller automatisering pÄ bÄda sina affÀrsomrÄden. Det som inte hÀngt med i utvecklingen Àr mÄleriet som fortfarande Àr manuellt.

Ekonomiska kriser genomgÄr i regel tre faser, en akut fas, en vÄrdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frÄgan Àr hur ÄterhÀmtningen frÄn den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gÄtt och om man hade kunnat pÄverka utvecklingen genom att handla pÄ ett annorlun-da sÀtt. Förtroendet för en ekonomi kan mÀtas pÄ flera olika sÀtt, det mest konkreta Àr att titta pÄ hur mycket utlÀndska direktinvesteringar landet attraherar, och hÀr kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försÀmrades för att sedan gradvis för-bÀttras. De inhemska invÄnarnas syn pÄ den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, lönelÀget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin Äterspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det Àr exempel pÄ de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailÀndska ekonomin brast ordentligt pÄ grund av den ekonomiska kri-sen i slutet pÄ 1990-talet..

Titel: Investeringsuppföljningar ? En fallstudie pĂ„ Volvo Construction Equipment i BraĂ„sSeminariedatum: 2011-06-01Ämne/kurs: 2FE13E:3Författare: Aleksandar Stamenkovic och Donald BergströmHandledare: Anders JerrelingExaminator: Fredrik KarlssonNyckelord: Post-audits, Capital Budgeting, Investments, Performance Evaluations, ROI, RI, AARRSyfte: Syftet med detta Ă€mnesfördjupande arbete Ă€r att förklara de problem som uppstĂ„r nĂ€r avsaknad av investeringsuppföljning föreligger, samt att förklara för hur rutiner av uppföljningar kan organiseras.Metod: Valet föll pĂ„ att göra en kvalitativ fallstudie gĂ€llande Volvo Construction Equipment i BraĂ„s. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts med fyra stycken respondenter pĂ„ anlĂ€ggningen. Detta Ă€mnesfördjupande arbete har utförts enligt en deduktiv metod och en diskussion förs angĂ„ende arbetets validitet och reliabilitet.Teori: Den teoretiska referensramen behandlar relevant teori gĂ€llande investeringar och uppföljning, vidare behandlas Ă€ven kortfattat de metoder som anvĂ€nds för att bedöma investeringars lönsamhet pĂ„ Volvo Construction Equipment i BraĂ„s.Empiri: Det empiriska avsnittet redovisar data frĂ„n de semistrukturerade intervjuerna som fördes med personal pĂ„ anlĂ€ggningen i BraĂ„s. Dessa bestod av ekonomichefen, controllern samt tvĂ„ projektledare.Slutsats: Resultaten som presenteras behandlar komplexiteten med att följa upp investeringar enligt dess faktiska kassaflöden och förkastar dĂ€rmed en sĂ„dan uppföljning för Volvo Construction Equipment i BrĂ„as.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera studieobjektens investeringsprocesser med fokus pÄ deras investeringsbeslutsprocesser, klassificering av investeringar samt deras val av kalkylmetoder och kalkylkrav. Vi har valt att genomföra en fallstudie och vÄr undersökning bestÄr utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer med vÄra tvÄ fallföretag; Smurfit Kappa Sverige AB (SK Sverige) och Perstorp. Vi studerar Àven tilldelade dokument angÄende företagens investeringsprocesser. VÄr teoretiska referensram bestÄr utav teorier som berör Àmnena investeringsbedömning, investeringsprocess, klassificering och kalkylmetoder. VÄr empiri bestÄr utav det material som samlats in genom dokumentstudier och vid intervjuer hos fallföretagen SK Sverige och Perstorp.

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

Uppsatsens titel: Private Equity ? vĂ€rdeskapande processer vid buyout-investeringar Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 poĂ€ng Författare: Victor Kask, Marcus Löfgren, Petter Werner Handledare: Tore Eriksson Nyckelord: Private Equity, VĂ€rdeskapande, LBO, MBO, Corporate Governance Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera hur Private Equity bolagen arbetar för att skapa vĂ€rde i sina portföljbolag. Metod: Uppsatsens utformning utgĂ„r frĂ„n en kvalitativ undersökning dĂ€r informationen baseras pĂ„ semistrukturerade intervjuer med personer som har olika befattningar inom den svenska Private Equity branschen. Teoriska perspektiv: Det teoretiska ramverket baseras pĂ„ teorier hĂ€mtade frĂ„n kurslitteratur och relevanta artiklar. Empiri: Det empiriska materialet som Ă€r grundlĂ€ggande för analysen Ă€r hĂ€mtat frĂ„n de semistrukturerade kvalitativa intervjuerna.

Bakgrund: Kapital allokeras till produktiva investeringar pÄ basis av uppskattad avkastning hos dessa och dÀrför Àr det viktigt att kunna göra sÄ rÀttvisande vÀrderingar som möjligt. I praktiken Àr detta dock svÄrt eftersom mÄnga investeringar omgÀrdas av hög osÀkerhet. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge ett bidrag till diskussionen om hur tillgÄngar vÀrderas under speciellt osÀkra förhÄllanden. AvgrÀnsningar: Med tillgÄngar avses anlÀggningstillgÄngar. Med speciellt osÀkra förhÄllanden avses situationer dÄ variabler som framtida kassaflöden och tillgÄngens livslÀngd inte Àr kÀnda.

Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ?Private Equity ? En portföljbolagsstudie? som första delen av tvÄ inom en 20-poÀngsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en pÄbyggnad dÀr en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag dÀr investeraren hÄller ett aktivt och tidsbegrÀnsat Àgarengagemang. Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet Àr att studera riskkapitalinvesteringar med avseende pÄ hur portföljbolagen utvecklas betrÀffande tillvÀxt i sysselsÀttning och omsÀttning, efter det att ett private equity-bolag blivit delÀgare. Undersökningen bygger pÄ kvantitativt insamlande av data dÀr analysen grundats pÄ enkÀter och bokslutsdata.TvÄ hypoteser har stÀllts upp och besvarats.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall det Àr möjligt att bedriva undervisning i friluftsliv enligt Skolverkets kursplaner pÄ ordinarie lektionstid i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadieskolor i urban miljö. För att undersöka detta har ett lektionsupplÀgg planerats och genomförts i form av en interventionsstudie för att sedan utvÀrderas med hjÀlp av aktionsforskning och fokusgruppintervju. FrÄgestÀllningarna som undersökningen sökt svar pÄ Àr ifall det Àr möjligt att arbeta med friluftsliv pÄ ordinarie lektionstid, samt ifall skolans direkta nÀrmiljö Àr tillrÀcklig för att bedriva undervisning inom friluftsliv enligt kursplanernas krav, eller om det krÀvs att man lÀmnar den urbana miljön. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats utifrÄn tre lÀrandeteorier vilka ligger till grund för utomhuspedagogiken. Sociokulturellt perspektiv, konstruktivistiskt perspektiv samt variationsteori Àr de teorier som anvÀnts vid sÄvÀl planering av interventionsstudien som vid analysen av huruvida kursplanens delar om friluftsliv behandlats tillrÀckligt vÀl. Studien Àr av kvalitativ art och eftersom undersökningen endast Àr gjord med en klass i Ärskurs nio och enbart pÄ en skola sÄ Àr det inte möjligt att generalisera resultaten sÄ att de blir allmÀnt giltiga.