Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

SyfteVÄrt syfte Àr att se hur musikfestivaler kan bidra till och pÄverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumÀrke.ForskningsfrÄgor vi har formulerat Àr följande:Hur kan en musikfestival pÄverka en ort?Hur kan en ort dra nytta av en musikfestival i sin platsmarknadsföring?Varför skapar sig orter ett platsvarumÀrke?MetodVi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism dÄ det omrÄdet intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrÄgor. DÀrefter har vi har valt att utföra Ätta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjÀlp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys.

Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansÄg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benÀmningen för CSR Àr socialt ansvarstagande företag. NÀr vi började orientera oss i Àmnet mÀrkte vi att det var fÄ uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestÀmde oss till slut för att vÄr uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgÄngspunkt. Efter mÄnga diskussioner kunde vi till slut faststÀlla vÄr forskningsfrÄga som Àr: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna frÄga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur grekiska journalister pÄ de fyra största dagstidningarna och en av de största söndagstidningarna ser pÄ sitt yrke. Undersökningen avserÀven de yrkesmÀssiga villkoren och vilka problem grekisk press handskas med. Grekiska medier har en lÄng historia av direkta band till staten och olika politiska partier. Objektiviteten har sÀllan satts idet frÀmsta rummet. Numera har dessa band luckrats upp dÄ internet har en bredare spridning och det finns ett bredare utbud av privata kanalerna bÄde inom television och radio.Inledningsvis diskuteras hur grekisk media ser ut idag.

I det hÀr arbetet undersöks högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogik och cirkel­modellen. I samband med detta studeras Àven elevernas litterÀra metasprÄk, med fokus pÄ vilken typ av begrepp de sjÀlva anser sig behÀrska och inte.Det ena syftet Àr att se huruvida genrepedagogiken, som ursprungligen utvecklades som ett stöd i andrasprÄksinlÀrningen för barn i grundskoleÄldern, Àven stöttar hög­presterande gymnasister och om den i sÄdant fall behöver anpassas till dem. Det andra syftet Àr att kartlÀgga vilken typ av litterÀra begrepp eleverna anser sig förstÄ och anvÀnda, för att fÄ insikt i vad undervisningen ska rikta in sig pÄ.För att genomföra undersökningen har cirkelmodellen implementerats i en elevgrupp, vilket resulterade i en litterÀr analys. Eleverna har fÄtt besvara tvÄ enkÀter, den ena undersöker elevernas upplevelse av cirkelmodellens olika delar, den andra undersöker de begrepp eleverna anser sig förstÄ och anvÀnda. Tre elever valdes sedan ut för enskilda samtal dÀr de fick resonera kring den första enkÀten.       Resultaten visar att högpresterande gymnasister generellt har en positiv upplevelse av genrepedagogik och cirkelmodellen.

År 2010 uppgick antalet jordbruksföretag, vars sysselsĂ€ttning Ă€r traditionell vĂ€xtodling, till 18 596 stycken. Under de senaste 20 Ă„ren har antalet jordbruksföretag minskat med 26 % vilket medför att kvarvarande företag blir allt större (www, Statens jordbruksverk, 2011). Allt större vĂ€xtodlingsföretag krĂ€ver investeringar i större maskiner vilket innebĂ€r att stort kapital binds i maskininventarier. Skördetröskan Ă€r en av de största investeringarna som görs för maskiner och redskap inom svenskt jordbruk och uppgĂ„r till 30 procent av det bundna maskinkapitalet (Helleberg et al., 1983, Agriwise, 2013). Sveriges lantbruksföretag försöker stĂ€ndigt rationalisera driften genom att reducera kostnaderna (Carlson et al, 2006).

I Dalarna finns en komplicerad Àgostruktur med mÄnga Àgare och smala skiften i bÄde odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det Àr att marken i Dalarna historiskt inte gÄtt i arv till den Àldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa omrÄden har det inte genomförts nÄgot laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering Àr en övergripande fastighetsförÀndring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor.

Syftet Àr att belysa olika uppfattningar kring orsakerna till de allt sÀmre studieresultaten i den svenska skolan och stÀlla dem mot varandra utifrÄn fyra olika perspektiv. De olika perspektiven som analyseras Àr samhÀllet, familjen, eleven och skolan. De undersökningsmetoder som anvÀnds i arbetet Àr litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre erfarna lÀrare gjorda under hösten 2010. I intervjuerna fick lÀrarna göra egna definitioner av vad motivation innebÀr för dem, beskriva hur de motiverar sina elever, identifiera vilka faktorer som de anser vara viktiga för elevernas motivation samt vilka komponenter i lÀrarens profil som de anser Àr viktiga för elevernas kunskapsinhÀmtning. FramtrÀdande resultat i dessa intervjuer var att det Àr lÀraren och familjen som Àr de viktigaste faktorerna för elevens motivation och att lÀrarens Àmneskunskaper och sociala kompetens Àr dennes vikigaste egenskaper. De viktigaste slutsatserna frÄn litteraturstudien Àr att det i hög grad Àr skolan och samhÀllet som pÄverkar elevers studieresultat genom den bild av förvÀntade krav som mÄlas upp; samhÀllets roll Àr att utbilda och rekryterar rÀtt personer till yrket som sedan genom sina attityder till undervisningen ger eleverna en sund bild av vad skolstudier krÀver av dem. En annan viktig faktor som blir belyst i arbetet Àr elevernas kamratgrupper som i hög utstrÀckning styr deras syn pÄ studierna.

Problematisering: Ekonomistyrning i kostnadsledande företag etablerar stabila förhÄllanden och eliminerar variation för att kontrollera kostnader, vilket enligt traditionell forskning ses som innovationshÀmmande. Samtidigt tycks företag i ökad utstrÀckning arbeta med kombinerade affÀrsstrategiska fokus, dÄ viss innovation har visat sig nödvÀndig för att upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Detta problematiserar tidigare forskning inom ekonomistyrning som behandlar affÀrsstrategi som ett val mellan antingen kostnadsledarskap eller differentiering.Syfte: Genom att utvÀrdera om kostnadsledarskap och differentiering kan kombineras för att skapa konkurrenskraft Àr syftet med denna studie att utveckla en fördjupad förstÄelse för hur en lÄgprispositionerad organisation kombinerar och anvÀnder styrmedel för att stödja innovation genom produktutvecklingsprocessen.Metod: Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom ett kvalitativt induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. En inledande litteraturstudie resulterade i fem teoretiska förvÀntningar som möjliggjorde en analys av utförd fÀltstudie. Genom att intervjua fem respondenter frÄn olika funktioner och hierarkiska nivÄer i en kostnadsledande organisation som samtidigt utmÀrks av innovativ differentiering, kunde de fem teoretiska förvÀntningarna diskuteras samt utvecklas.

MervÀrdesskatten pÄ restaurang- och cateringtjÀnster sÀnktes frÄn 25 procent till 12 procent den 1 januari 2012. SÀnkningen var en del i den sittande regeringens övergripande mÄl om en högre varaktig sysselsÀttning.De flesta utvÀrderingar pÄ sÀnkt mervÀrdesskatt har fokuserat pÄ effekter i konsumentpriser. De utvÀrderingar som genomförts pekar alla pÄ att övervÀltringen i konsumentpris har varit relativt lÄg, varför mervÀrdesskattesÀnkningar sÀllan verkar komma konsumenten till godo.En sÀnkt mervÀrdesskat, som inte resulterar i ett fullt prisgenomslag pÄ konsumentpriser, skapar ett ekonomiskt utrymme för de företag som blir trÀffade av reformen. Det utrymme som skapas har företagen full dispositionsrÀtt över, varför en utvÀrdering pÄ endast konsumentpris Àr allt för begrÀnsad och riskerar att inte fullstÀndigt fÄnga reformens effekter. Denna utvÀrdering utökas till att omfatta effekter pÄ sysselsÀttning, omsÀttning, produktionskostnader och investeringar.DÄ den hÀr typen av reform Àr svÄrutvÀrderad i sin natur, pÄ grund av bristen pÄ kontrafaktiska utfall, tar studien fasta pÄ att det finns grÀnsregioner i Sverige som Àr utsatta för internationell konkurrens, vilket gör det möjligt att förhÄlla sig till effekter utöver ett före- efterperspektiv.

Det Àr idag vÀldigt vanligt att en rekryteringsprocess inkluderar ett personlighetstest som hjÀlpmedel för att hitta den rÀtta personen för jobbet. Av denna anledning Àr det intressant att studera vad för funktion personlighetstester har. DÀrför har denna studie genomförts i syfte att undersöka vilken betydelse personlighetstester har som verktyg i en rekryteringsprocess, och hur man kan bedöma yrkeskompetensen hos en person med hjÀlp av ett personlighetstest.För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr sex personer har intervjuats. Samtliga jobbar pÄ samma företag som rekryterare av nÄgot slag och anvÀnder personlighetstest i deras vardagliga arbete. Resultaten av dessa intervjupersoners utsagor har sedan analyserats utifrÄn Keens och Ellströms teorier om kompetens.Studiens resultat visar att personlighetstest anvÀnds olika frÄn rekryterare till rekryterare och att det ibland kan ge vÀldigt vÀrdefull information om kandidaten som söker jobbet, och ibland kan det Àven vara helt oanvÀndbart.

Den hÀr magisteruppsatsen behandlar svenska företags motiv till noteringar och avnoteringar frÄn internationella marknadsplatser. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilka faktorer som varit avgörande vid val av marknadsplats. Författaren har anvÀnt sig av en kvalitativ metod dÀr intervjuer med berörda företag utgör den frÀmsta informationskÀllan. Inledningsvis genomfördes en första studie dÀr författaren kartlade svenska företags noteringar och avnoteringar frÄn internationella marknadsplatser under tidsperioden 2000-2005. NÀr noteringshistoriken för de svenska företagen var klar genomfördes intervjuer med ett antal utvalda företag ur populationen.

Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. DÄ generationer kommer och gÄr, Àr det alltid en frÄga i hur dessa generationer ser pÄ saker och ting, som i vÄrt fall, investeringsbeteendet.Tidigare studier har pÄvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig dÄ generationerna har olika kÀnnetecken i beteende. Det har Àven forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som pÄverkar investeringsbeteendet.Syftet med uppsatsen Àr att förklara om det finns nÄgon skillnad mellan de olika generationerna, och i sÄ fall, vad detta kan bero pÄ. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod.Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns nÄgon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrÄgning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig Ät mellan generationerna som inkomstnivÄ, utbildningsnivÄ och strategi vid val av investering.

SammanfattningSyfte, frÄgestÀllningar och hypotesSyftet med denna studie var att undersöka om ett aerobt medelintensivt trÀningspass har nÄgon akut effekt pÄ uppmÀrksamhetsförmÄgan. Finns det nÄgon akut effekt pÄ uppmÀrksamhetsförmÄgan, mÀtt med Trail Marking Test, 5 minuter efter ett avslutat aerobt medelintensivt cykeltrÀningspass? Hypotesen var att aerob medelintensiv cykeltrÀning förbÀttrar testpersonernas uppmÀrksamhetsförmÄga. MetodStudien var av kvantitativ ansats och studiedesignen var crossover. Urvalet bestod utav 14 unga vuxna med en medelÄlder pÄ 24,4(SD: 2,28). Könsfördelningen var fyra kvinnor och tio mÀn.  En grupp blev först testad efter vila sedan efter fysisk aktivitet.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.