denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.

Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns med användningen av IKT i fråga om ordinlärningen för andraspråkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlärningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi på hypotesen, vilken är att andraspråkselever lättare lär sig ord via IKT än via traditionella läromedel. I interventionsstudien deltog 20 andraspråkselever i en årskurs tre i södra Sverige. Hälften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlärning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlärning via traditionellt läromedel.

Bullying in schools is a big social problem in today?s society and it affects the children exposed in a very negative way. The aim of my paper is to find out if there is a group of students who gets bullied by other students more often than others. I want to study if children with functional disabilities get more bullied than children without functional disabilities and,if this is the case ? why is it so?My questions are:Are children with functional disabilities particularly exposed to bullying?How is bullying prevented?In order to get my results I have made three qualitative interviews and analyzed two debate articles concerning bullying of the disabled.

The purpose of this essay was to examine and shed light on bullying as a groupprocess, a social phenomenon taking place in a school setting, to increase the understanding of the phenomenon. A theoretical overview of the litterature on bullying was made to investigate bullying and to give the reader a view of the researchfield. A total of 77 articles was studied. With the intention of studying bullying from a groupsychology perspective a metaanalysis was performed discussing groupphenomenon such as rolebehavior, responsibility, cohesiveness and norms in comparison to bullying episodes.Stemming from this analysis the question whether bullying can be view as a response to groupthink emerged. This question also constituted the secondary aim of this thesis.

According to the national curriculum in Swedish schools, teachers have the responsibility to prevent and discourage psychological and physical harassment (Lgr 2011). This study focuses on 7 teachers with their viewpoint and understanding of bullying as a human based social problem. The teachers, as the informants, give their personal explanation on how they act, prevent and discourage bullying in their school. The research places the emphasis, based on, interviews from which teachers are telling, relating and explaining on how they say that they are preventing and discouraging bullying.The conclusion from this study is that the interviewed teachers do, from their viewpoint, understand bullying as psychological and physical harassment problem which is based on a question of interpretation in regards to the victim. The informants do place different emphasis on what causes the problem, if it is a question of the individual or of it is a problem based on the socialization between individuals.

Syftet: Syftet med uppsatsen är att få svar på hur kränkning kan se ut på de yrkesinriktade programmen. Hur elever uppfattar kränkningar inom deras program, och hur tycker de att skolan ska agera för att motverka kränkningar. Hur stor del har skolmiljön och könens roll för att motverka kränkningar och mobbning.Metoden:Metoden vi valde var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, för att på så sätt komma närmare informanterna och deras erfarenheter gällande kränkningar och mobbning inom skolans lokaler. För att få svar på detta intervjuade vi åtta elever inom fyra olika yrkesprogram. Två elever på Handelsprogrammet, två stycken på Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Mobbning på arbetsplatser är ett växande globalt problem som förekommer i alla yrkessektorer, men där kartläggningen av fenomenet fortfarande är relativt bristfällig. Syftet med studien var att undersöka skillnader i upplevd närvaro av vuxenmobbning på mansdominerade respektive kvinnodominerade arbetsplatser i en svensk kontext. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevelsen av arbetsklimatet, utifrån delaktighet/medbestämmande och negativ kommunikation. För att undersöka detta användes ett självskattningsformulär. Det använda instrumentet visade på en god intern konsistens.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar.

Syftet med studien är att ta reda på lärarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv på lärarens arbete med detta. Hur arbetar lärare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet?Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever på mobbning och utsatthet i skolan?Vi vill få förståelse hur eleverna upplever omklädningsrummen, då det visats att omklädningsrummen är en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013). MetodMetoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat två lärare i ämnet idrott och hälsa. En arbetade på en glesbygdskola och den andra på en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lärarna arbetar för att förebygga utsattheten främst i sin undervisning, men även under den tiden eleverna vistas i skolans miljö.

Bakgrund: Vuxenmobbning är sedan 1980-talet ett uppmärksammat socialt problem som kan leda till allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt. Ny forskning visar att chefens sätt att hantera sitt ledarskap påverkar risken för att mobbning utvecklas på en arbetsplats. Efter att vuxenmobbning blev uppmärksammat har det även vuxit fram allt fler debatter i massmedia kring ämnet. Då allt fler människor är uppkopplade till internet gör detta att många kan ta del av debatterna. Det är därför av stort intresse att se hur tidskrifter framställer begreppet ?vuxenmobbning? idag samt vilken bild detta medför för utomstående.Syfte: Syftet med uppsatsen är därför att utifrån sex tidningsartiklar tagna från fyra olika tidskrifter förstå och förklara hur diskursen kring vuxenmobbning på arbetsplatser ser ut i massmedia.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella läggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lärarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i två delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lärarestuderandes åsikter om utbildningen som de får om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan på lärareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lärarestuderande, alla var kvinnor.

Titel Är du omsprungen av Jan-Direkt? en studie av chefernas inställning tillfrågefunktionen Jan-Direkt på Sahlgrenska UniversitetssjukhusetFörfattare Malin Håkansson och Anna JohanssonUppdragsgivare Sahlgrenska Universitetssjukhusets informationsavdelningKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Josefine SternvikSidantal 54 inklusive bilagorSyfte att klargöra hur funktionen Jan-Direkt fungerar ur ettchefsperspektivMetod Kvantitativ webbenkätstudieMaterial Resultat från webbenkät med 627 deltagare vilka är anställda som cheferpå olika nivåer i organisationen (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)Huvudresultat Vårt huvudresultat visar på det stora hela att cheferna är nöjda medfrågefunktionen Jan-Direkt och användningen av intranätet är myckethög hos denna grupp. Cheferna känner sig inte förbigångna av funktionenutan tror att medarbetarna väljer dem som främsta informationskanal.Vidare är cheferna till största del nöjda med gränssnittet och tycker attfunktionen finns lättillgänglig. Det ska tilläggas att den passivaanvändningen, det vill säga att läsa frågor och svar i Jan-Direkt, äravsevärt mycket högre än den aktiva, där chefer ställer respektivebesvarar frågor..

Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frågeställning som löd ?Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning??. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det två chefer från två olika enheter inom en omsorgsförvaltning och två anställda inom  en företagshälsovård. Det väsentligaste resultatet blev att båda cheferna arbetar aktivt för en hälsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte är en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshälsovården är väldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov.

Såväl internationell som nationell forskning påvisar att flertalet antimobbningsprogram samt antimobbningskomponenter, som av forskare och experter förordats, i många fall kan vara ineffektiva tillika kontraeffektiva. Då varje fall av mobbning är unikt blir således metoden att bekämpa det också sådant. I Sverige har Skolverket (2011) gjort en omfattande undersökning där de försökt finna vilka antimobbningskomponenter som är bäst lämpade i förhållande till kön. Till detta har fler studier börjat uppkomma, där ansatsen har utgått från elevernas erfarenheter, föreställningar och reflektioner i syfte att finna diskrepanser och egeliteter med tidigare forskares resultat och kungörelser.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka antimobbningskomponenter gymnasielever finner vara effektivast. För att uppnå detta har studien utgått från en kvantitativ metod i form av enkätundersökning på en större gymnasieskola i en medelstor svensk tätort. Resultatet visar att respondenterna tenderar att förespråka komponenter där interventioner från lärare är höga.