Sök:

Sökresultat:

3472 Uppsatser om Direkt anföring - Sida 15 av 232

MÀn + E-handel = Sant? : En studie om hur modeföretag boostar sin e-handel

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger pÄ hur dessa lÀrare strukturerar upp regelgenomgÄngar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gÄng samt vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkÀnda undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgÄngspunkten i studien Àr lÀrares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgÄngarna genom att samla eleverna i en ring, anvÀnda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillÀmpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna.

Viral Versus Direct Marketing : En kvalitativ studie om företags förhÄllningssÀtt till tvÄ strategier inom sociala medier

En ny vÀrld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren pÄ okÀnd mark dÄ sociala medier introducerar helt nya prövningar dÄ konsumenten sjÀlv kan styra över det publicerade materialet som ett företag vÀljer att lÀgga ut. Kommunikationens tillvÀgagÄngssÀtt mellan en kund och ett företag har förÀndrats, och dÀrmed Àven beteendemönstret för respektive part. Detta leder till mÄnga frÄgetecken som; hur gÄr företaget tillvÀga? BehÄller vi ett traditionellt angreppssÀtt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr tvÄ aktuella aktörer pÄ marknaden har valts ut och dÀrefter intervjuats.

Gymnasieelevers kunskap om och attityder till straff för ekonomiskbrottslighet : En vinjettstudie om elevers syn pÄ straff vid fyra olikafall av ekonomisk brottslighet

För att straffsystemet skall verka allmÀnpreventivt Àr det av stor vikt att allmÀnheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör Àven fungera moralbildande i denbemÀrkelsen att handlingar som enligt lag Àr förbjudna Àven anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som nÄgonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det Àr dÀrför viktigt att undersöka allmÀnhetens syn pÄ straff. Det allmÀnna rÀttsmedvetandetgÀllande allmÀnhetens attityder till ekonomisk brottslighet Àr enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt omrÄde. Den forskning som finns pÄ omrÄdet hÀrrör framförallt frÄn ensammanslagning av slutsatser frÄn olika studier med ursprungliga syften att besvara frÄgor omdet allmÀnna rÀttsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmÀnhetens attityder till hur allvarligt man ser pÄ ett brott och vilka straff man anserlÀmpliga Àr beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad.Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut.

Orientalistisk islambild? : Bilden av islam i tre religionslÀroböcker för grundskolans senare Är.

Med utgÄngspunkt i postkolonial teori Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre lÀroböcker för religionskunskap för grundskolans senare Är ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar pÄ frÄgorna: Hur uttrycks en förestÀllning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrÄn detta? I vilken mÄn Àr lÀroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehÄllsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. LÀroböckernas bilder undersöks pÄ tvÄ sÀtt: i vilka lÀnder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremÄl befinner sig samt pÄ vilket sÀtt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrÄn, ovanifrÄn eller i ögonhöjd med betraktaren samt pÄ nÀra, medellÄngt eller pÄ lÄngt avstÄnd.Uppsatsens slutsats Àr att det i de tre lÀroböckerna ges uttryck för en förestÀllning om ?vi? och ?dem? pÄ ett sÀtt som framstÀller ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig pÄ ett geografiskt och socialt avstÄnd frÄn ?oss? och att ?de? Àr underlÀgsna ?oss?.

Incidentrapportering ? ett resultat av sÀkerhetsklimatet?

Studien genomfördes hösten 2013 pÄ ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sÀ-kerhetsklimatets potentiella pÄverkan pÄ medarbetarnas förhÄllningssÀtt till incidentrapporte-ring. UtifrÄn teorier om sÀkerhetsklimat skapades en enkÀt, innehÄllande ett urval frÄgor frÄn samtliga av de sju sÀkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frÄgeformulÀret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehÄller. Dessa kompletterades med frÄgor som fokuserade pÄ uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att sÀkerhetsklimatet pÄverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bÀttre klimatet Àr desto större blir benÀgenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, Àven nÀr man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.

Hur lÀrare upplever mÄngkulturella klasser

Syftet med det hÀr arbetet var att fÄ en inblick i hur lÀrare beskriver och upplever mÄngkulturella klasser. Detta för att fÄ ytterligare kunskaper inom omrÄdet den mÄngkulturella skolan. Fem lÀrare intervjuades och under intervjuerna var det vissa omrÄden som berördes som var mer framtrÀdande. Dessa omrÄden var sprÄksvÄrigheter, kulturskillnader, ytterligare krav pÄ tydlighet i lÀrarrollen samt olika Äsikter om svenskhet och invandrarskap.Samtliga respondenter upplever att den mÄngkulturella situationen pÄ olika sÀtt pÄverkar undervisningen direkt eller indirekt. Direkt genom att de fÄr ha detta i Ätanke nÀr de planerar undervisningen.

Dendroklimatologisk analys av lokalklimat vid Grövelsjön i DalafjÀllen

Climate on earth is getting warmer, which effects earth?s energy balance and so forth the ocean and atmospheric circulation.  In many sub-polar regions on the northern hemisphere changes due to warming of the climate can be observed. Some examples that already have been observed are shifts in tree line, towards higher altitudes and latitudes, increased ablation of Swedish glaciers and melting of the permafrost on the Siberian tundra. In Sweden climate change scenarios tell us that it will become warmer and that a higher amount of precipitation in form of rain will be an effect from this. To study climate changes in Sweden, transition zones are useful in order to observe changes in distribution of species and animal populations.

Lean som styrningsverktyg i kommunal verksamhet ? Hur pÄverkas personalens arbetssÀtt?: En fallstudie av Bygglovsenheten i TÀby kommun

I dagslÀget rÄder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt frÄn smÄ kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter pÄ nÄgot sÀtt arbetar med Lean, finns det begrÀnsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende pÄ personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsomrÄde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i TÀby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara pÄ frÄgan om hur Lean som styrningsverktyg pÄverkar personalens arbetssÀtt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras pÄ en litteraturgenomgÄng angÄende Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin bestÄr av en fallstudie av Bygglovsenheten dÀr kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts.

Miljölagstiftning och miljöledningssystem: en studie gÀllande hur systemen kompletterar varandra pÄ transportomrÄdet

Transporter och dess pÄverkan Àr ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och vÀxthuseffekten. Ett antal politiska mÄl har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpÄverkan som transporter medför. Transporter regleras bÄde i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter Àr inte tillstÄndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och frÄn en anlÀggning eventuellt tas med vid en tillstÄndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhÄlls ingen klarhet gÀllande detta.

Rekrytering och kompetensutveckling pÄ revisionsbyrÄer

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag rĂ„der en helt annansituation idag Ă€n för bara nĂ„gra Ă„r sedan. Ökad internationalisering och en deluppmĂ€rksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har sĂ„vĂ€l nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror pĂ„ var deĂ€r noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men Ă€ven derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyrĂ„erna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapĂ„verkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med hjĂ€lp av en kvalitativ undersökningkartlĂ€gga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyrĂ„erna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft pĂ„ dessa.

 Redovisning av koncernbidrag i noterade aktiebolag

Koncernbidrag Àr en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jÀmna ut förluster och dÀrmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlÀmnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultatrÀkningen eller direkt i balansrÀkningen. FrÄn och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprÀtta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergÄngen till redovisning enligt IASB:s regler har pÄverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har nÄgra uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hÀnföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingÄ i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlÀgga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgÄtt, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhÄller sig till svenska och internationella regler.

Hur dividerar man brÄk? : En studie av lÀroböckers hantering av multiplikation och division av brÄk

Undersökningar har visat att mÄnga elever har bristfÀlliga kunskaper i brÄkrÀkning nÀr de lÀmnar grundskolan. Eleverna har sÀrskilt stora problem med att kunna utföra korrekta multiplikationer och divisioner med brÄk inblandat. Med bakgrund av detta har jag intresserat mig för hur lÀroböckerna hanterar dessa frÄgor. Jag har dÀrför genomfört en lÀromedelsanalys av tvÄ olika lÀroboksserier som Àr aktuella i undervisningen pÄ tvÄ högstadieskolor i Karlstad.Dessa tvÄ lÀroboksserier Àr Matte Direkt Är 7-9 och Matematikboken XYZ. Jag har beskrivit och analyserat de relevanta avsnitten ur instrumentella och relationella aspekter, samt Àven gjort en jÀmförelse med Margareta Löwings förslag pÄ metod att arbeta med brÄk.

Oriflame och IKEA i Ryssland : Externa hÀndelser och dess pÄverkan pÄ strategier

PÄ senare Är har utlÀndska direktinvesteringar ökat markant i Ryssland. Intresset för landet Àr stort hos flera svenska detaljhandelsföretag. Marknaden Àr dock dynamisk och karaktÀriseras av mÄnga ovÀntade externa hÀndelser. Hur anpassar dÄ etablerade företag sina strategier efter hÀndelser i den dynamiska miljön? Eller Àr dessa nÄgot som inte pÄverkar etablerade svenska detaljhandelsföretag? Denna uppsats syftar till att studera hur tvÄ svenska detaljhandelsföretag, Oriflame och IKEA, pÄverkas av hÀndelser i den externa miljön.

Konstruktion av infÀstning till dysa

The goal of this thesis is to design an attachment between a duct and a pod. A pod is what could be compared to an outboard engine for larger vessels. The pod is placed on the outside of the ship?s hull and can rotate 360 ?. A duct is a large steel ring that can be placed around the propeller on the pod to increasethe propulsion force of the ship in lower velocities.

Maskinstyrning: skapandet av en anlÀggningsmodell och dess inverkan pÄ byggprocessen

Utvecklingen inom byggbranschen har traditionellt sett varit lÄngsam. Dock har pressen pÄ byggföretagen att bygga effektivare och billigare ökat de senaste Ären. Studier har pÄvisat att mycket av arbetet i produktionen inte Àr vÀrdeskapande utan bestÄr istÀllet av att rÀtta till tidigare fel. Ett led i utvecklingen mot att effektivisera byggandet Àr modellbaserad projektering. Genom att konstruera en anlÀggning i en 3D-datormodell kan fler byggfel och andra oklarheter upptÀckas redan i projekteringsstadiet.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->