Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

Idag sparar nÀstan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg Är 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid Ärets slut till totalt 1928 miljarder kronor. MÄnga tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast Àr ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns nÄgot bÀttre alternativ. DÀrför har författar-na valt att se pÄ en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.En aktieindexobligation Àr uppbyggd med hjÀlp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen fÄr sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrÄn optionen, dock varierar den beroende pÄ spararens deltagan-degrad.

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mÄl gÀllande kvittningsrÀtten för kapitalvinster och kapitalförluster pÄ delÀgarrÀtter. FrÄgan som be-handlades i mÄlet var om aktiebolaget hade rÀtt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utlÀndska delÀgarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning pÄ grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning vÀcker frÄgor, dÄ aktiebolag som vÀljer att placera delÀgarrÀtter i del-Àgarbeskattade juridiska personer fÄr en mindre utstrÀckt kvittningsrÀtt vid jÀmförelse om delÀgarrÀtterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid nÀrmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att Àven kvittningsrÀtten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska personer Àr begrÀnsade, vid jÀmförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-grÀnsningarna för kapitalförlusterna pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska perso-ner innebÀr att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte Àr ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög nÀrvaro hos de understÀllda. Studier visar pÄ en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som fÄr till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men ocksÄ sÀmre möjligheter att motivera sin understÀllda, vilket negativt pÄverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lÀgre nivÄ.Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anstÀllda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus Àr pÄ plutonchefens avvÀgning mellan deltagandet i understÀlldas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration.I studien anvÀnds rollteori frÄn socialpsykologin som analysmodell, med utgÄngspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell.

AbstractSkanska Sweden has decided to split the organization that earlier handled both large and small projects into two different subsidiaries. A consequence of this is that all construction service handling will from now on be enforced under the name Skanska Direkt AB. The management of Skanska sees this as an opportunity to develop the organization and in the long term achieve higher earnings.   The task which Skanska in connection with the reorganization wanted to be investigated was a proposal on how the organization of work with the insurance work in the future should look like.The organization that is handled is from production manager to professional workers and includes damage handling that has been obtained from insurance companies in the southern and northern parts of VÀrmland. The purpose with this work is to present a different kind of view to the problem with developing this branch of the company. The main target was to work out a proposal of an organizational plan for the damage handling in Skanska Direkt AB that is possible to apply, less sensitive for dismissals, results in higher earnings, obtains higher customer satisfaction and also a staff stab that develops their skills at their own.The report and work progressed as following:Opening theory study of strategies to obtain the objectives set.Restructuring of existing organization with theories as support.Interviews with the actors involved to verify feasibility of the developed organization plan  Organization chart, the result of work means that some workers at each location shall be responsible for a small group of workers and work independently. They shall manage the process of invoicing and calculate costs at the same time as they work out on the workplace.

Intresset fo?r a?mnet till denna uppsats va?cktes vid undervisning fo?r vuxenstuderande da?r flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik a?n vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda pa? om denna uppta?ckt gick att styrka med en underso?kning. Genom en enka?tunderso?kning bland 71 elever i a?rskurs nio underso?ktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle fo?ra?ndras i framtiden.

ForskningsfrÄgor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskÀrna och vilken plats i samhÀllet anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhÄllningssÀtt till massturism i Barcelonas stadskÀrna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt pÄverkan pÄ migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kÀmpar för att finna sin plats i staden, men ser sig sjÀlva som Barcelonabor snarare Àn lokalbor.

Alla företagare som har en fastighet i rörelsen har sÀkert nÄgon gÄng stÀllt sig frÄgan ?Àr denna utgift direkt avdragsgill eller mÄste den aktiveras??. Utgör utgiften reparation blir den direkt avdragsgill i företagets nÀringsverksamhet. Om utgiften dÀremot utgör ombyggnad ska den istÀllet aktiveras. DÄ avskrivningstiden för exempelvis en byggnad varierar mellan 20 och 50 Är, kan detta innebÀra en lÄngsam kostnadsföring.

Som en följd av samhÀllets utveckling vÀljer företag idag att periodvis hyra in personal frÄn bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som stÀlls. Syftet med denna studie var att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet hos arbetstagare i tvÄ olika anstÀllningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkÀt som delades ut till tvÄ olika grupper av arbetstagare som arbetade pÄ samma företag dock med olika förutsÀttningar. HÀlften var inhyrda medan den andra hÀlften var direkt anstÀllda av företaget. Totalt delades 78 enkÀter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

Detta projekt drevs pÄ uppdrag av Flex Datasystem som behövde en vidareutveckling av deras aktuella hemsida. HÀr finns bland annat möjlighet att direkt ladda ner uppdateringar för kundernas program. Problemet var att hemsidan inte innehöll nÄgon information om uppdateringarna. Kunderna mÄste dÄ vÀnda sig direkt till supporten för att fÄ information om vad som har ÄtgÀrdats. Det hÀr projektet gick ut pÄ att utveckla en funktionalitet som, med automatik, publicerar information om varje uppdatering.

E-­?learning har de senaste Ären blivit ett populÀrt sÀtt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lÀrande vilket innebÀr att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmÀssiga aspekter, genom sÄ kallade lÀrplattformar. Dock har vissa problem med formen pÄ utbildningen upptÀcks dÀr brist pÄ kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lÀrplattformar anvÀnds av lÀrare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers aktivitetsmönster samt deras skattning av bostadens tillgÀnglighet och anvÀndbarhet före och efter en bostadsanpassning. Undersökningsgruppen bestod av fem personer i Älder mellan 70 och 83 Är. Studiens metod var fallstudie med en multipel ?embedded? design och datainsamling genom tvÄ frÄgeformulÀr, de tidigare utvecklade instrumenten ?TillgÀngligheten i min bostad? och ?KartlÀggning av aktivitet?. Datainsamlingen genomfördes vid tre olika tillfÀllen.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Tidigare forskning visar att det finns bristfÀllig information gÀllande kunskap och förebyg-gande av Àtstörningar. Dessutom har det skett en gradvis ökning av Àtstörningar bland kvinnor pÄ senare Är, vilket styrker denna studiens relevans. Syfte med denna studie var att undersöka elittrÀnares uppfattningar om och syn pÄ Àtstörningar bland kvinnliga simmare. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med elittrÀnare i simning. Intervjuerna utfördes baserade pÄ en intervjuguide innehÄllandes fyra teman: allmÀnna frÄgor, uppfattning om Àt-störningar, fysiska egenskaper samt förebyggande av Àtstörningar.