Saabs vision med de interaktiva applikationerna Àr att de ska tilltala bÄde den nya besökaren och den lojale Saabkunden. Vi observerade tydliga attitydförÀndringar nÀr applikationerna inte fungerade. FÄ kunde tÀnka sig att köpa en bil efter att enbart ha besökt Saabs hemsida dÄ applikationerna i dagslÀget inte kan ersÀtta kÀnslan av att manövrera bilen sjÀlv. För att öka graden av ?stickiness? och ?flow? kan Saab integrera applikationerna i en vÀrdekedja.

Matematiska kunskaper Àr en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lÀr ut matematik och dess innehÄll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lÀr ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den hÀr uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplÀgg av tillÀmpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplÀgg baseras pÄ analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som anvÀnds pÄ tekniska högskolor Àr vÀldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Miljöarbetet förÀndras stÀndigt och har kommit att gÀlla alla verksamheter i samhÀllet. Universitet och högskolor har ett sÀrskilt ansvar i miljöhÀnseende och unika möjligheter att pÄverka strÀvan mot en hÄllbar utveckling. Staten, nÀringsliv och krafter inom verksamheten stÀller ökade krav pÄ lÀrosÀtenas miljöarbete. DÀrmed har lÀrosÀtena ett behov att systematisera och organisera sitt miljöarbete, det vill sÀga ett behov av att införa ett miljöledningssystem. Syftet med rapporten Àr att sammanstÀlla information och erfarenheter frÄn lÀrosÀtens miljöledningssystem och deras syn pÄ studenten som miljöaspekt samt ge ett förslag för hur LuleÄ tekniska universitet kan gÄ till vÀga i sitt miljöarbete.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Det hÀr arbetet redogör för hur jag gÄr tillvÀga för att skapa ett koncept med informationstexter om styrketrÀning. Texterna informerar om hur vanliga friviktsövningar ska utföras pÄ ett korrekt sÀtt och placeras direkt i gymlokalen. Som fall anvÀnds gymmet Parsa Power i Uppsala. Uppdragsgivarna dÀr Àr Omid Parsa, grundare, och Ulrica Lindkvist, delÀgare. För att ta fram konceptet undersöktes bland annat vad som fÄngar mÄlgruppens uppmÀrksamhet i en miljö med mÄnga distraktioner och vilket tilltal som bör anvÀndas.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser anvÀndes för att se vilka riskfaktorer som bÀst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter frÄn förskolelÀrare (n=298) och förÀldrar (n=239) till barn i tre- till femÄrsÄldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer pÄ individ- och familjenivÄ som kan anses pÄverkbara och direkt mer Àn indirekt kopplade till normbrytande beteende.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att analysera Paul Austers roman Leviathan (1992) och visa hur den Àr ett försök att överbrygga klyftan mellan postmodernismens sprÄkspel och realismens mimesis. UtgÄngspunkten Àr att romanen befinner sig mellan dessa tvÄ poler. Termen sprÄkspel Àr sprungen ur den poststrukturalistiska (eller dekonstruktivistiska) uppfattningen om sprÄket som ett ?spel? utan direkt förbindelse med den empiriska verkligheten. Som en motpol till detta stÀlls mimesistanken, enligt vilken det tvÀrtom Àr möjligt för sprÄket att fullstÀndigt framstÀlla en objektiv, sann verklighet..

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utvÀrdera micro-Devalmetoden för att eventuellt faststÀlla ett kravvÀrde. I rapporten behandlas Àven hur LT-index och kornlÀngd förhÄller sig till varandra samt om differentierade krav pÄ Los Angeles-tal kan stÀllas beroende pÄ olika axellaster. Examensarbetet har i huvudsak grundat sig pÄ en litteraturstudie samt sammanstÀllning av inkomna analysprotokoll via Banverket. Analysresultaten presenteras i form tabeller och diagram. Rapporten har mynnat ut i en slutsats dÀr författarna anser att ett krav pÄ kategori MDERB 7 Àr lÀmpligt.

Som följd av den pÄgÄende urbaniseringen har de naturliga förutsÀttningarna för regn och smÀltvattnet att infiltrera i marken och ÄtergÄ till sitt kretslopp pÄ naturlig vÀg försvunnit i stÀderna. I Stockholm leds ungefÀr hÀlften av dagvattnet via VA-nÀtet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnÀtet  och Àr svÄra för reningsverken att hantera. IstÀllet för att ledas ut i VA-nÀtet ska dagvatten strÀvas efter att hanteras lokalt. Arbetet lÀgger fokus pÄ dagvattenhanteringen för takparken pÄ ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

SyfteSyftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut nÀr det gÀller arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkÀter och intervjuer, för att ta reda pÄ hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. DÄ detta Àr en kvalitativ under-sökning har enkÀterna endast anvÀnts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lÀmna ut en enkÀt till sju pedagoger och tre för-Àldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger frÄn sex skolor i MadridomrÄdet del-tagit, dÀr tre av skolorna Àr privatskolor och de övriga tre kommunala. EnkÀterna har föregÄtt intervjuerna, dÀr förtydliganden och fördjupning av enkÀtsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att ÄtgÀrderna riktas mot eleven.NÄgon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer Àn att de specialteam som finns i alla kommuner och som Àr behjÀlpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnÄr mÄlen.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Uppsatsen analyserar hur aktörer inom ANDT-politiken pÄ ett effektivt sÀtt kan delta i processen för framtagande av policy och implementering och pÄ vilket sÀtt ANDT-politiken Àr prÀglad av government respektive governance. Government rÄder frÀmst inom specifika fÀlt. Governance analyseras genom tre perspektiv. NÀr brukarstyrning tillÀmpas rÄder inte governance. MÄl- och resultatstyrning har prÀglat ANDT-politiken.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.