Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar.

Med globalt ökat klimathot och ett ökat anvÀndande av biologiskt nedbrytbara material för att bland annat driva vÄr motorpark och vÀrma vÄra hus kommer Àven ett krav pÄ ökat produktion av utslÀppsreducerande (koldioxid CO2) material sÄ som biobrÀnsle.För att kunna reducera utslÀppen krÀvs inte bara att vi ökar produktionen av biologiskt nedbrytbart Àmnen utan att dessa material har de egenskaperna som de förbrÀnningssystem de anvÀnds till optimalt krÀver.Ett av de biologiskt nedbrytbara materialen Àr biobrÀnsle, framstÀllt av skogsavfall (grot). Dess hantering ifrÄn avverkningstillfÀllet tills in- transport till förbrÀnningen har varit kÀrnan i detta arbete. De tvÄ grundfrÄgorna som har varit sjÀlva motorn i arbetet har kretsat kring;o Vem Àger vad i olika hanteringssteg?o Vem vet vad i olika hanteringssteg?Syftet med denna undersökning var att bland annat försöka fÄ reda pÄ svaren pÄ frÄgorna ovan men Àven att vÀcka ett ökat intresse och förstÄelse kring hanteringen av biobrÀnslet frÄn avverkningstillfÀllet fram till in- transport till en terminal alternativt direkt in till panncentralen.Undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning pÄ Internet. EnkÀten skickades ut till berörda parter i Sverige per e-post och adressaterna kunde svara direkt i datorn och skicka tillbaka enkÀten utan att skriva ut den.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning Àr en konsekvens av att de avviker frÄn de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Messerschmidts structured action theory, som gÄr ut pÄ att individens handlingar och beteenden pÄverkas av och reproducerar den rÄdande sociala strukturen. I denna uppsats förstÄs den sociala strukturen som den ojÀmlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrÄn kön, klass och etnisk bakgrund. I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle Àr det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nÄ upp till en normativ femininet som definieras utifrÄn liknande statusmarkörer.

Jag har utgÄtt frÄn premissen att djur bör tillskrivas rÀttigheter, och dÀrefter analyserat huruvida utilitarismen kan anvÀndas för att ge djur rÀttigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket lÄg nivÄ av en direkt rÀttighet (nÀmligen rÀttigheten att fÄ sina intressen visade lika hÀnsyn som andras intressen) men inte kan ge nÄgra mer garanterade rÀttigheter utöver denna. Utilitarismen brottas ocksÄ med mÄnga grundlÀggande problem, bland annat frÄgan om hur man kan jÀmföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och dÀrför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivÄ av rÀttigheter jag sökt efter hÀr. Inte heller naturrÀttsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nÀtverk av rÀttigheter, men eftersom naturrÀttsteorin sjÀlv inte kan förklara vilken grund dessa rÀttigheter vilar pÄ sÄ kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs ocksÄ upp, och den verkar vila pÄ ett stadigt fundament: andras rÀttigheter gentemot mig Àr giltiga i den mÄn jag ger dem till andra (och mina rÀttigheter gentemot andra Àr giltiga i den mÄn dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rÀttigheter.

Psykisk ohÀlsa Àr sedan flera Är tillbaka den frÀmsta orsaken till lÀngre sjukskrivningar i Sverige och FörsÀkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohÀlsa bör ske pÄ vÄra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar pÄ kontoret, tidsbrist och separation frÄn naturen kan ge skadliga effekter pÄ bÄde vÄr allmÀnna och personliga hÀlsa och lycka. Litteraturstudien i det hÀr examensarbetet Àmnar sammanstÀlla evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement pÄ arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva pÄverkan pÄ den anstÀllde. Studien avgrÀnsade sig till arbetsplatser dÀr de anstÀlldas arbetsuppgifter huvudsakligen Àr lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter pÄ den anstÀllde som till exempel ökat vÀlbefinnande, arbetstillfredsstÀllelse, trivsel och vÀlmÄende. Resultaten pekade ocksÄ pÄ en komplexitet i frÄgan om naturelements effekter och det var svÄrt att dra nÄgra slutsatser angÄende effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan populÀrlitteratur och den litteratur som anses vara exklusiv. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes en sprÄklig analys av fyra böcker. Tre av böckerna anses vara populÀrlitterÀra medan den fjÀrde anses vara exklusiv.Den sprÄkliga analysen innehöll tre huvuddelar: en textuell analys, en ideationell analys samt en stilanalys, detta för att fÄ en sÄ bra översikt samt bred infallsvinkel som möjligt. Efter den sprÄkliga analysen jÀmförde jag böckerna som anses vara populÀrlitterÀra med den som anses vara exklusiv, för att se om det fanns nÄgon skillnad de olika litterÀra klassificeringarna emellan.Den sprÄkliga analysen visade att det inte fanns nÄgon direkt sprÄklig skillnad mellan de böcker som anses vara populÀrlitterÀra och den som anses vara exklusiv. Inte heller mellan de populÀrlitterÀra böckerna fanns det nÄgon direkt skillnad.

Ökning av bedrĂ€gerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav pĂ„ ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstĂ„tt inom det svenska nĂ€ringslivet. För att försöka Ă„terfĂ„ investerarnas förtroende har ett antal Ă„tgĂ€rder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stĂ€rka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen Ă€r ansvarig för transparens och upprĂ€ttandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitĂ©t skall styrelsen inrĂ€tta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stĂ€rka allmĂ€nhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten sĂ€kerstĂ€lla den interna och externa rapporteringen i bolagen.

Direkt viktoptimering (Direct Weight Optimization, DWO) Àr en ickeparamterisk systemidentifieringsmetod. DWO bygger pÄ att man skattar ett funktionsvÀrde i en viss punkt genom en viktad summa av mÀtvÀrden, dÀr vikterna optimeras fram. Det faktum att DWO har en inparameter som man mÄste veta i förvÀg leder till att man pÄ nÄgot sÀtt vill skatta denna inparameter. Det finns mÄnga sÀtt man kan göra denna skattning pÄ men det centrala i denna uppsats Àr att skatta inparametern lokalt. Fördelen med detta Àr att metoden anpassar sig om till exempel systemet Àndrar beteende frÄn att variera lÄngsamt till att variera snabbare.

Allt fler företag har idag insett vÀrdet av att upprÀtthÄlla ett gott anseende. Trots denna insikt kan vi vanligtvis lÀsa nyheter om organisationer som fortsatter att begÄ misstag utifrÄn dess intressenter och omgivningens förvÀntningar. Dessa vanligt förekommande snedsteg kan bli ödesdigra för företag och försvÄra dess framtida överlevnad, ifall de inte agerar direkt. Ett sorts agerande Àr kommunikation, som i en krissituation Àr organisationens hjÀlpmedel, dess livboj. Trots kommunikationens vitala roll har det i dagens lÀge inte sÀkerstÀllts övergripliga rekommendationer för hur organisationer i differentierade krissituationer skall agera.

Utfodringen av dagens tamhÀstar tillmötesgÄr allt för sÀllan hÀstens behov av lÄnga Àttider och korta uppehÄll mellan de olika Àtperioderna. MÄnga hÀstar som fÄr tillrÀckligt lÄnga Àttider ges ofta fri tillgÄng pÄ grovfoder, vilket istÀllet kan resultera i att hÀstarna hamnar i en positiv energibalans och risken för att utveckla fetma ökar. Syftet med den hÀr studien har dÀrför varit att klargöra, och fÄ underlag för rekommendationer kring hur hÀstens Àttid, foderkonsumtion och Àtbeteende pÄverkas dÄ tillgÀngligheten till grovfodret försvÄras med hjÀlp av smÄmaskiga hönÀt och grovfoderhÀckar med trÄdgaller (?Matreducerare??). I studien anvÀndes Ätta individuellt uppstallade valacker, tre varmblodiga travhÀstar och fem ridhÀstar av halvblodstyp, med en genomsnittlig Älder pÄ 14 Är. Studien utfördes som ett changeover försök, dÀr varje hÀst genomgick tre olika behandlingar, utfodring i hönÀt, i matreducerare och direkt pÄ golvet.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetrÀnare och utövare har, om hur en yttre feedback kan pÄverka utövarnas sjÀlvförtroende. För att fÄ mer information om hur utövarna reagerar pÄ feedback togs Àven trÀnarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svÄrt att som individ analysera sitt eget sjÀlvförtreonde och se vad som pÄverkar en sjÀlv. UtifrÄn intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetrÀnare som verkat pÄ internationella tÀvlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess pÄverkan pÄ utövarnas sjÀlvförtroende. Resultatet visade att yttre feedback pÄverkar utövarnas sjÀlvförtroende, varav en direkt yttre feedback ansÄgs mest kunna pÄverka sjÀlvförtroendet. En indirekt yttre feedback ansÄgs vara bra för sjÀlvförtroendet i lÀngden, om den innehöll konstruktiv information.

Den hÀr kvalitativa studien Àmnar genom intervjuer redovisa hur en individ som drabbats av vÄldtÀkt upplever situationer som följer i dess kölvatten. I ett försök att belysa individens kamp mot en bakgrund av samhÀllets behandling av vÄldtÀkt Àr syftet att förÀndra den bild som sÄ ofta mÄlas upp runt vÄldtÀkt och pÄ det sÀttet öppna upp för möjliga nya lösningar och liknande. Vi kan inte som samhÀllsmedborgare lova varandra att ingen mer kommer bli drabbad men vi kan avsevÀrt förbÀttra det sÀtt med vilket vi handskas med problemet för att underlÀtta för de drabbade att fortsÀtta med sina liv och lÀka.Att studera vÄldtÀkt utifrÄn teorier om mÀnniskan av Anthony Giddens och Viktor E. Frankl istÀllet för ur ett feministiskt perspektiv har gett utrymme för att tolka vÄldtÀkt som en hÀndelse beroende enbart pÄ en individs handlingar nÀmligen förövarens. NÀr vÄldtÀkten Àr över bör man fokusera pÄ att det som den drabbade dÄ upplever Àr effekter av vÄldtÀkten men inte vÄldtÀkten.

Problemformulering: För att motivera goda prestationer pÄ arbetsplatser och rekrytera flermedarbetare anvÀnder sig företag av belöningssystem. Ett belöningssystem behöver ta hÀnsyntill mÄnga faktorer för att fungera dÄ varje mottagare av ett belöningssystem har olika behov.Branscher och företag har olika förutsÀttningar vilket gör det essentiellt att varje företaglyssnar till medarbetare och omgivning. Ett vÀl utformat belöningssystem tar dessa ibeaktning och gynnar dÀrmed företagets alla parter och fÄr företaget att prestera bÀttre.Syfte: Med denna studie Àr syftet att studera ett litet företag inom stÄlindustrin och detbelöningssystem som ges uttryck hÀr. VÄr intention var att undersöka vad som motiverarmedarbetarna och vad som Àr bidragande faktorer till vÄrt företags höga avkastning pÄ totaltkapital.Metod: Vi utförde tvÄ enskilda kvalitativa samtalsintervjuer pÄ Nolans Mekaniska AB, enmed VD:n och en med en medarbetare. En doktorsavhandling anvÀndes som ytterligareempiriskt underlag.

Bakgrund: Cirka 2/3 av alla preanalytiska fel uppkommer i den preanalytiska fasen, dÀr blandning av provrör direkt efter provtagningen Àr en av faktorerna. Studiens syfte var att jÀmföra analysresultaten för glukos, laktatdehydrogenas samt kalium i serum frÄn blandade rör med oblandade rör. Studiens syfte var Àven att undersöka hÄllbarheten pÄ dessa tre analyter i rumstemperatur (25 °C) under sju dagar.Metod: 100 blandade och 100 oblandade serumrör med gel, frÄn 100 patienter, analyserades pÄ Architect ci2800. Analysresultaten jÀmfördes statistiskt med parat t-test. Alla serumrör förvarades i rumstemperatur under sju dagar och de tre analyterna analyserades dagligen.

I denna rapport diskuteras hur wikis kan anvÀndas med mÄlet att inkludera fler elever medmatematiksvÄrigheter i matematikundervisningen i grundskolans senare Äldrar. Rapporten Àr gjord som en litteraturstudie. Förhoppningen Àr att studien kan inspirera matematiklÀrare att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken, med fokus pÄ wikis, för att öka motivationen bland elever för matematik och för att kunna inkludera fler elever i undervisningen.Hela idén med att anvÀnda wiki bygger pÄ att eleverna samarbetar, vilket i sig kan fÄ positivakonsekvenser i klassen. Erfarenheter frÄn anvÀndandet av wikis visar ocksÄ ett antal andravÀsentliga fördelar. Elever som av olika skÀl har svÄrt att samarbeta direkt med andra eleverkan göra det via wikis, eftersom deras problem inte pÄ samma sÀtt pÄverkar kommunikationen via wikis som den gör vid direkt kommunikation.