Syftet med studien Àr att förstÄ hur skolkuratorerna skapar sin yrkesroll utifrÄn sina erfarenheter. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie med en fenomenlogisk ansats.I resultatet framgÄr det att skolkuratorerna vÀrdesÀtter det enskilda samtalet med eleven. Samverkan pÄ olika nivÄer i samhÀllet och kunskap om hur samhÀllet fungerar beskrivs av skolkuratorerna som viktiga i arbetet med elever och förÀldrar. Samarbetet i skolans arbetsgrupper har enligt skolkuratorerna en avgörande betydelse för handlingsutrymmet med eleverna.Det förebyggande arbetet med eleverna Àr enligt skolkuratorerna viktigt. Att anvÀnda hjÀlpmedel som till exempel en trollstav kan hjÀlpa till i det förbyggande arbetet med elever.

Art.39 Àr grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken sÀkerhetsrÄdet gÄr frÄn att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkstÀllande organ. Konceptet ?threat to the peace? Àr det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framstÀlla de centrala förutsÀttningarna för tillÀmpningen av art. 40-42, öppnar art.

I föreliggande arbete redovisas en studie gjord för att försöka se hur olika forskare ser pÄ ett intoleransproblem, ett socialt fenomen som mobbning. Hur definieras begreppet och skall problemet lösas pÄ individ- grupp- eller samhÀllsnivÄ? Hur kan den praktiskt verksamme pedagogen anvÀnda sig av de arbetssÀtt som idag finns? AngreppsÀttet i studien bygger uteslutande pÄ dokument. Det Àr alltsÄ text som utgör mitt empiriska material. Forskningslitteraturen representeras av vÀl erkÀnda författare.

Detta examensarbete genomfördes pÄ ABB Power Technologies AB i Ludvika. ABB vill överbrygga gapet mellan industri och informationsteknologi för att fÄ de bÄda delarna att arbeta integrerat. ABB kallar detta koncept för Industrial IT (IIT). Ett krav frÄn koncernledningen Àr att alla produkter ska vara certifierade enligt nivÄ 0, som Àr det första steget i IIT: s certifieringsprocess. MÄlet var att utföra en kravspecifikation pÄ ett system som ska kunna leverera certifierad produktinformation enligt IIT-standard.

Relationen mellan samhÀlle och individ har lÀnge varit ett omtvistat Àmne i samhÀllsvetenskapen. Diskussionen har ofta kommit att föras mellan de tvÄ motsatta stÄndpunkterna holism och individualism. Enligt den förstnÀmnda mÄste samhÀllet förstÄs som en helhet vilken inte lÄter sig reduceras till summan av individerna betraktade separat. Enligt den andra mÄste sociala fenomen förklaras som resultat av individers handlingar. Medan bÄde Durkheim och Weber enkelt lÄter sig placeras i varsin Ànde i detta motsatsförhÄllande, har varken Marx eller Mead tolkats pÄ ett motsvarande entydigt sÀtt.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, Ekonomistyrning, FE4223, VT 2008 Författare: Helena Klint och Björn Olsson Handledare: Dr Jan Alpenberg Titel: Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000, - möjlighet eller bromskloss Bakgrund: Kravet pÄ ett effektivt kvalitetsarbete och stÀndiga förbÀttringar kommer frÄn sÄvÀl kunder, medarbetare, leverantörer och Àgare. För att bÀttre möta dessa krav vÀljer en del företag att certifiera sina processer och rutiner i ett standardiserat kvalitetssystem. Med utgÄngspunkt frÄn det interna perspektivet i organisationen och de ledningsprinciper som finns i ISO 9001:2000 har vi stÀllt frÄgan; Vilka interna effekter i organisationen uppkommer av en certifiering enligt ISO 9001:2000? Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera, förstÄ och förklara hur tvÄ organisationer har pÄverkats internt av ett certifierat kvalitetssystem utifrÄn de ledningsprinciper som finns definierade i standarden ISO 9001:2000. AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat oss till de ledningsprinciper som berör det interna perspektivet i en organisation.

Syftet med vÄr studie Àr att studera om det finns hinder och/eller möjligheter för kunskapsöverföring, pÄ en av enheterna i Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskaps verksamhet, enligt Ikujiro Nonakas och Hirotaka Takeuchis modell. I centrum för vÄr studie stÄr begreppen tyst kunskap, explicit kunskap och kunskapsöverföring som kommer att följa som en röd trÄd genom hela uppsatsen. MSB:s uppdrag Àr att stödja samhÀllet i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Myndigheten stöttar aktörer pÄ alla nivÄer i samhÀllet, frÄn individnivÄ till kommuner och nÀringsliv. De ger stöd och rÄd, upprÀttar regler och rutiner samt hjÀlper samhÀllet att planera för trygghet och sÀkerhet. Den enhet pÄ MSB som vi studerat bestÄr av femton medarbetare, en enhetschef samt en verksamhetsansvarig vilket beskrivs nÀrmare i metoddelen. Vi har valt en deduktiv ansats och genom en kvalitativ metod undersökt medarbetarnas upplevelser kring hur kunskapsöverföringen sker i verksamheten enligt Nonakas och Takeuchis modell samt teorier kring denna. I analys- och resultatkapitlet kopplar vi samman vÄra respondenters svar med de teorier vi anvÀnt oss av, kopplat till begreppen tyst och explicit kunskap samt kunskapsöverföring.

Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktĂ€riseras i tvĂ„ dimensioner, psykologiska krav frĂ„n arbetet och i vilken utstrĂ€ckning individen möter dessa med hjĂ€lp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mĂ€ter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen anvĂ€nds i denna studie för att undersöka huruvida nĂ„gra förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll pĂ„ arbetet. Deltagarna fick besvara en enkĂ€t besĂ„ende av olika variabler och sjĂ€lvskattningsskalor som mĂ€tte krav och kontroll. Även kĂ€nslan av sammanhang mĂ€ttes med 13 frĂ„gor (Antonovsky, 1993).

I dagens samhÀlle finns ett stort fokus pÄ miljö och att företag ska arbeta med hÄllbarhet. Efter flera uppmÀrksammade skandaler har kraven pÄ företagens hÄllbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett av de mest förekommande begreppen inom hÄllbar utveckling och bestÄr av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt. HÄllbarhetsredovisning Àr frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna Àr Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hÄllbarhetsredovisning.

Bakgrunden innefattar förklaring av allmÀn depression och Àven en fördjupning av förlossningsdepression. Den innehÄller Àven en teoretisk referensram med fyra begrepp som Àr livsvÀrld, lidande, vÀlbefinnande och subjektiv kropp enligt Dahlberg, m.fl. (2003). Syftet med studien Àr att studera kvinnans upplevelse av förlossningsdepression. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ litteraturstudie av tvÄ sjÀlvbiografiska böcker skrivna av kvinnor drabbade av förlossningsdepression.

Syftet med denna magisteruppsats Àr att undersöka Stockholmsbörsens reaktion i samband med företagens kungörelser av börsavknoppningar enligt Lex Asea. För detta ÀndamÄl genomfördes en eventstudie för alla företag som har kungjort deras avknoppningsplaner mellan Ären 2000 och 2005. Undersökningspopulationen för denna studie uppgick till 23 företag som sammantaget gjort 25 kungörelser under den studerade perioden. För berÀkning av eventuella abnormala avkastningar anvÀndes marknadsmodellen, med uppskattningar baserade pÄ den historiska utvecklingen hos OMX SPI ?indexet och hos de berörda aktierna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den lÄngsiktiga relationen mellan CO2-utslÀpp per capita och förÀndringar i BNP per capita enligt teorin om miljö Kuznets kurvan (EKC) i Sverige. I uppsatsen anvÀnds tidsserier över CO2-utslÀpp per capita samt BNP per capita som omfattar Ären 1839-2011. Relationen mellan de tvÄ tidsserievariablerna har undersökts med ekonometri, för att se om det finns ett samband som ger stöd Ät teorin om EKC. Resultaten frÄn de ekonometriska testen indikerar pÄ att det finns en relation som stÀmmer med teorin. Detta innebÀr att Sveriges BNP per capita har ökat under hela den undersöka perioden, medan utslÀppen av CO2 per capita har nÄtt en vÀndpunkt frÄn vilken de har minskat.

Syftet var att sammanstÀlla vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka betydelsen av regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation av perifer venkateter (PVK) för att minska frekvensen och allvarlighetsgraden av tromboflebit hos vuxna patienter under sjukhusvistelse. Litteraturstudien utfördes systematiskt i sju steg enligt SBU (1993). Totalt inkluderades 10 studier efter databassökningar i PubMed, Cinahl och Cochrane Library. Studierna granskades av tvÄ oberoende bedömare utifrÄn ett modifierat granskningsprotokoll enligt Willman et al (2006) och evidensgraderades dÀrefter. Resultatet visade motstridiga evidens avseende regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation gÀllande minskning av frekvens och allvarlighetsgrad av tromboflebit.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket inflytande elever i Är sex upplever att de har i skolans musikundervisning. Vi har valt att fokusera pÄ elevers uppfattningar pÄ grund av bristen pÄ forskning inom detta omrÄde.En förundersökning genomfördes i form av enkÀter för att kartlÀgga elevers intresse, för att sedan genomföra tvÄ gruppintervjuer varav fyra elever i varje. Resultatet visar att eleverna till viss del har ett inflytande pÄ musikundervisningen men att det Àr lÀraren som begrÀnsar inflytandet vid lektionstillfÀllena. Det finns inslag av populÀrmusik som man under lektionstillfÀllen diskuterar och analyserar tillsammans med musiklÀraren. Musikundervisningen leder enligt vÄr undersökning ej till att elever blir mer musikintresserade Àven utanför skolans dörrar.

Internrevisioner Àr ett krav om företag och organisationer Àr certifierade enligt ISO 9001 eller ISO 14001. FrÀmsta syftet med internrevisioner Àr enligt Wahlman (2004) att bekrÀfta att ledningssystemet och de arbetssÀtt som beskrivs i ledningssystemen ger den önskade effekten. Examensarbetets omfattning Àr att beskriva och jÀmföra de tvÄ olika metoderna för internrevisioner som finns inom kÀrnkraftsbranschen. Dessutom ges konkreta förbÀttringsförslag för de olika internrevisionsmetoderna. De tvÄ olika metoderna för internrevisioner har författaren studerat pÄ fallföretaget Ringhals AB som Àr ett kÀrnkraftverk.