GarantlÀran har en central betydelse för bestÀmmande av straffansvar vid underlÄtenhetsbrott. Speciellt eftersom det inte finns nÄgon ?civilkuragelag? i Sverige, som hade kunnat fÄnga upp de underlÄtenhetsbrott som annars fallit utanför BrB:s straffstadganden. Det Àr en lÀra som trots att den synes vara accepterad i doktrinen och förarbeten Àr outvecklad och dess innebörd Àr inte klarlagd i praxis.  Det rÄder osÀkerhet om sÄvÀl hur lÄngt garantlÀran strÀcker sig, som hur den ska tillÀmpas i praktiken ? vilket sÀrskilt gÀller förhÄllanden mellan nÀrstÄende personer. Vart grÀnsen för straffansvaret i dessa relationer gÄr Àr oklart, doktrinen Àr splittrad och vÀldigt lite praxis finns att tillgÄ.        Vad gÀller nÀrstÄende relationer i Sverige Àr det bara rÀttsliga relationer sÄsom förÀlder ? omyndigt barn, som klart konstituerar ansvar för underlÄtenhet att agera.

Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen anvÀnds det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstÄ specialpedagogikens anvÀndning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen Àr involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers ÄtgÀrdsprogram. IUP ska utgÄ frÄn var eleven befinner sig i förhÄllande till lÀroplanens mÄl att uppnÄ och mÄl att strÀva mot, vilka visat sig svÄra att hantera.

Byggnader kan rymma personliga minnen frÄn svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan ocksÄ genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsÀttningar. Byggnader Àr en del av vÄr historia och dÀrmed Àven av vÄrt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s vÀrldskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel pÄ en byggnad, RiksmannagÄrden i Alvesta, som Àr byggnadsminnesmÀrkt vilket innebÀr att det skyddas utifrÄn kulturminneslagen av lÀnsstyrelsen.

1 januari 2005 infördes nya redovisningsstandarder enligt IFRS/IAS. Alla börsnoterade bolag inom EU skall tillÀmpa de nya redovisningsreglerna. Syftet med införandet av de internationella redovisningsreglerna var att göra de finansiella rapporterna mer internationellt gÄngbara och jÀmförbara samt bidra till en mer rÀttvisande bild av företagets tillgÄngar. Uppsatsen granskar om företag uppfyller upplysningskraven enligt IAS 36 punkt 134 rörande att immateriella tillgÄngar med obestÀmbar nyttjandeperiod inte lÀngre skrivs av utan Ärligen nedskrivningsprövas. Vi genomförde en undersökning av totalt tjugo företag frÄn IT- och lÀkemedelsbranschen med redovisad goodwillpost.

Genom att dela in matematiken i begrepp viktiga för inlÀrningen och förstÄelsen visar forskningen pÄ skillnader i det övergripande begreppet förstÄelse. Att det Àr viktigt för lÀrare att de har insikt i vad som Àr syftet didaktiskt sett med undervisningen inom matematiken. Undersökningen visar att det gÄr att omvandla informell kunskap till formell kunskap. För min undersökning innebÀr det att informell lekfullhet som didaktiskt grepp kan bidra gynnsamt för inlÀrningen som en vÀg till elevers minne och sprÄk. Med förstÄelse menas enligt den definition som innefattar den instrumentella och den relationsrelaterade förstÄelsen.

Bakgrund: I Sverige lever omkring 6200 personer med HIV/AIDS. HIV Àr ett virus som ger nedsatt immunförsvar. Obehandlad HIV leder slutligen till AIDS. HIV Àr en inokulationssmitta och Àr anmÀlningspliktig. Det finns bromsmediciner som ÄterstÀller immunförsvarets funktion och patienter lever symptomfritt.

HÄllbar utveckling inom ekologi, en studie gjord utifrÄn tvÄ kvalitativa gruppintervjuer pÄ tvÄ slumpmÀssigt utvalda förskolor, dÀr syftet Àr att belysa variationen av de fyra deltagande pedagogernas uppfattningar kring hÄllbar utveckling inom ekologi. Ett problem Àr att det enligt forskningen finns en osÀkerhet i att undervisa naturvetenskap bland pedagoger. De Àr frÄgetecken i vad och hur pedagogerna ska undervisa. Det som studien resulterat i Àr exempel pÄ vad pedagoger i förskolan har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr och hur de ser pÄ sitt arbete i Àmnet. Eftersom studien fokuserar pÄ pedagogernas uppfattningar Àr den fenomenografisk, men tar Àven avstamp i hermeneutiken eftersom den utgÄr frÄn vÄr förförstÄelse och tidigare erfarenhet om problemet med Àmnet. Resultatet av studien visar vad de deltagande pedagogerna har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr. Enligt pedagogerna Àr hÄllbar utveckling inom ekologi ett prioriterat och viktigt Àmne, som barnen ska fÄ ta del av redan i tidig Älder.

Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rĂ„dets förordning omtillĂ€mpning av internationella redovisningsstandarder, den sĂ„ kallade IAS-förordningen. Förde svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillĂ€mpas i noterade bolagskoncernredovisningar frĂ„n och med 1 januari Ă„r 2005. Redovisning enligt IFRS innebĂ€r i stortatt tillgĂ„ngar i större utstrĂ€ckning skall vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde istĂ€llet föranskaffningsvĂ€rde, samt ökade krav pĂ„ tillĂ€ggsupplysningar. Bolag som ingĂ„r i en koncern Ă€rsjĂ€lvstĂ€ndiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillĂ€mpa IFRS fullt ut skulle detta orsakaproblem dĂ„ det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige.

SammanfattningLÀkemedelsindustrins mission Àr att förlÀnga mÀnniskoliv samt bota sjukdomar. MÀnniskans hÀlsa Àr det som Àr i fokus, enligt lÀkemedelsindustrin. Det uppfattas dock rÄda en viss konflikt huruvida lÀkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat pÄ att dubbelt sÄmycket pengar finansierar marknadsföringen jÀmfört med forskning och utveckling, i syfte att sÀlja mer lÀkemedel. LÀkemedel somliga lÀkare ifrÄgasÀtter om de ens behövs pÄ marknaden.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

FrÄn och med Är 2008 Àr sjukförsÀkringen tidsbegrÀnsad och den försÀkrades arbetsförmÄga bedöms gentemot successivt hÄrdare krav vid fasta tidsgrÀnser inom ramen för den sÄ kallade rehabiliteringskedjan. I den hÀr uppsatsen utreds ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv de rÀttsregler som leder till att individer fÄr lÀmna sjukförsÀkringen. Syftet med att införa lagstiftningen undersöks och uppgifter frÄn förarbeten stÀlls mot uppgifter frÄn doktrinen. Arbetslinjens inverkan pÄ sjukförsÀkringens utformning undersöks. De insatser som sÀtts in av de bÄda myndigheterna FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen för de individer som lÀmnat sjukförsÀkringen redogörs för.

Syfte: Högskolan VÀst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lÀrande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men ocksÄ en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL Àr och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL pÄ högskolans hemsida. Syftet var ocksÄ att undersöka varför AIL anvÀnds; d.v.s. vilka argument Högskolan VÀst anvÀnder sig av i sin marknadsföring av AIL.

Digitala ytmodeller (Digital Surface Model ? DSM) anvÀnds ofta i geodetiskt sammanhang. DSM har lÀnge skapats bland annat med hjÀlp av fotogrammetri dÀr flygbilder har tagits med traditionella flygningar. Intresset tilltar nu för att framstÀlla DSM med hjÀlp av obemannade flygfarkoster, sÄ kallade UAS (Unmanned Aircraft System). Den största fördelen med UAS Àr att det gÄr snabbt och enkelt att fÄ den lilla flygfarkosten upp i luften för att ta flygbilder och framstÀlla DSM kostnadseffektivt.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilken höjdosÀkerhet som kan uppnÄs i DSM som framstÀllts genom fotogrammetri med UAS.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt styrketrÀning, rörlighetstrÀning, stretching och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering har pÄ smÀrta, funktion och rörlighet i skulderleden hos patienter med subakromiellt impingementsyndrom samt att granska graden av evidens för dessa behandlingsmetoder.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, SportDiscus och PEDro. Detta resulterade i 156 publikationer, varav 15 granskades enligt PEDro-metoden.Resultat: StyrketrÀning av rotatorcuffen och scapulastabilisatorer utfördes i dragapparat, med elastiskt band och hantlar. Evidensen för styrketrÀning var stark för att lindra vilovÀrk och förbÀttra skulderfunktionen. Stretching var en behandling som gjordes avseende bakre ledkapseln, frÀmre ledkapseln, rotatorcuffmusklerna, pectoralis minor, sternocleidomastoideus samt övre delen av trapezius. MÄttligt stark evidens fanns för styrketrÀning kombinerad med stretching av bakre ledkapseln för att lindra nattlig vÀrk och förbÀttra skulderfunktionen.

Integrerad produktion (IP) Àr ett odlingssystem som EU beslutat om att samtliga producenter i medlemsstaterna ska följa frÄn och med 1 jan 2014 (Europaparlamentet, 2009). Arbetet med införandet av detta Àr redan lÄngt gÄnget i Sverige och Svenskt Sigill stÄr för en produktmÀrkning som bland annat innebÀr att produkten Àr odlad enligt IP (Svenskt Sigill, 2011). En liknande global mÀrkning finns, dÀr tanken Àr att reglerna för IP-odling ska vara desamma vÀrlden över, för att underlÀtta internationell handel (GLOBAL G.A.P, 2011).Integrerad produktion (IP) syftar till att ge lÄngvariga och hÄllbara lösningar i produktion och odling genom att ha det naturliga ekosystemet som kunskapsbas (Svenskt Sigill, 2011). MÄlet med odlingssystemet Àr att fÄ hög avkastning och dessutom göra sÄ lÄg pÄverkan pÄ naturen och anvÀnda sÄ lite energi, gödning- och bekÀmpningsmedel som möjligt.I detta arbete görs jÀmförelser av Svenskt Sigills mÀrkning och GLOBAL G.A.P.s krav pÄ vad som krÀvs för att bli certifierad odlare enligt deras regelverk. JÀmförelsen av de olika mÀrkningarna appliceras sedan pÄ odlare i Sverige och i Etiopien.