Syftet med införandet av eurokoder är att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bärverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen är att den ökade konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med eurokoderna är också att varje land ska få utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom området, varför varje land tillåtits tillföra sina egna nationella tillägg till dessa eurokoder. De nationella tilläggen skapar då skillnader mellan hur olika länder nyttjar eurokoder vid dimensionering och lastberäkningar. En bransch som påverkas av dessa skillnader och som ständigt växer på marknaden är industrin för prefabricerade trähus, där marknaden i och med framgången rör sig allt mer mot export till andra länder.

The design regulations of Boverket (BKR) have long been the mandatory standard for construction design in Sweden. However from the end of the year 2010, the BKR will be replaced by the European standard Eurocode (EC). The transition to EC has been delayed and it is not until the second of May 2011 that the use of EC will be mandatory. Because EC and BKR differ from each other it is highly interesting to investigate and explain these differences.The purpose of the thesis is to compare the two standards and investigate how they give different results or not for the dimensioning of structures of steel with associated loads. The current project HVC (Pets Science Center) in Uppsala is used as a model for the design of the steel structure used in this study.

Målet med examensarbetet var att kontrollera noggrannheten i de handberäknade diagrammen för kalkcementpelarförstärkning och hur de står sig mot dagens beräkningar i programmet Slope/W. Diagrammen skall även digitaliseras för att underlätta översiktlig dimensionering av kalkcementpelarförstärkning.Examensarbetet har utförts genom att fyra utvalda exempel valts ut från det handberäknade diagrammet, sedan har datorberäkningar gjorts i programmet Slope/W för att kontrollera noggrannheten och den procentuella skillnaden mellan metoderna. Utöver jämförelsen av c-analyserna och digitaliseringen av det, har ett översiktligt diagram för att underlätta beräkningar av kalkcementpelarförstärkning för c?-analys skapats. Detta har skapats som komplement till det handberäknade diagrammet och kan användas vid översiktlig dimensionering av kalkcementpelarförstärkning.

AbstractWork to develop the Eurocodes started in 1975 by the European Commission adopted a program to eliminate trade barriers within the construction area. The goal was to create common European design standards that would replace the member countries' own rules. Eurocodes will replace The National Board of Housing Building and Planning, National Rail, The National Road Administration and other agencies' calculation rules for the buildings structures. The transition to the use of Eurocodes looks like this:Eurocodes set to Swedish standards  between 2002 ? 2007They can be used parallel with national standards 2006 - 2009 The total transition is at the end of 2010/2011.Right now is going on a lot of work for replacement of the existing standards to Eurocodes.  The transition to the new calculations` standards, many construction companies and consulting firms facing a big changes and competitions.

Detta examensarbete syftar till att utforska hur man kan använda glas som ett lastbärande konstruktionsmaterial i en husbyggnad. Användandet att glas har ökat kraftigt de senaste 50 åren då nya produktionsmetoder gjorde att det blev enklare och billigare att tillverka.För att säkerställa säkerheten kan man använda säkerhetsglas, glaset kan vara härdat eller laminerat. Säkerhetsglas innebär att vid brott kommer det inte att uppkomma skärvor. Glas klarar av tryckkrafter bra, när prövning av glas skett har man inte klarat av att säkerhetsställa hur mycket glaset tål på grund av att glaset alltid har gått sönder på grund av dragspänningar. Draghållfastheten för glas är mellan 45 och 120 MPa.Anslutningsdetaljer är väldigt viktigt att ta hänsyn till när byggnader görs i glas.

Den här rapporten redovisar examensarbetet vars huvudsyfte var att förstå teori och beräkningsgången bakom förspända betongelement samt att jämföra den med teorin för slakarmerade betongelement. Arbetet valdes eftersom inga kurser under studietiden har beaktat denna typ av utformning samt eftersom tillämningen av kunskapen inom området är stor ute i arbetslivet. Arbetet slutfördes genom inläsning av litteratur samt handledning.Det visade sig efter arbetet var slutfört att några delar av teorin och beräkningsgången bakom förspända betongelement var lik den som används vid slakarmerade betongelement, dock existerade även många skillnader. Likheterna erhålls bland annat vid beräkningarna av moment- och tvärkraftskapaciteterna. Skillnaden är att många extra steg måste utföras vid dimensioneringen, steg som till största del bara av olika kontroller, vilka utfördes bland annat vid dimensioneringen av tillverkningsprocessen och i brottgränstillstånd.Slutligen kunde det konstateras att förspända betongelement har många fördelar, vilka bland annat är att större spännvidder, mindre dimensioner på konstruktionerna samt mindre deformationer kan erhållas.

Idag är det vanligt i, bland annat, Stockholm att bygga om vindar i gamla sekelskifteshus till lägenhetsvåningar som ett arbete i att förtäta staden. Vid dessa ombyggnationer är det vanligt att arkitekten vill förändra takstolen för att till exempel få en bättre rumskänsla.Takstolar som är vanliga i bostadshus är uppstolpat tak, ramverkstakstol, fackverkstakstol och svensk takstol. I detta arbete studeras den svenska takstolen som är helt dominerande i bostadshus och finns i flera olika varianter i hus från 1800- och 1900-talet i Sverige. Denna typ av takstol har en utformning som möjliggör inredning av vinden.Syftet med detta arbete är att med hjälp av två referensobjekt från Östermalm i Stockholm (kvarteret Tallen och kvarteret Adlern) undersöka vad som händer om takstolen förändras och detta görs med avseende på standarderna BABS 1946 samt Eurokod. Detta i syfte att samtidigt göra en jämförelse mellan dessa två standarder.Teorin har behandlat hur last- och dimensioneringsberäkningar görs med avseende på brottgräns utifrån de studerade standarderna.Totalt undersöktes 3 olika förändringar av takstol per referensobjekt där antingen hanbjälken togs bort eller något av stödbenen.

Det här arbetet handlar om asfaltbetongblandningar och hur variationen av dessa vid projektering påverkar vägarnas dimensionering i överbyggnaden mer specifikt bärlagret. Arbetet är baserat på litteraturstudier av den senaste teorin kring dimensionering av asfaltbetongblandningar i väglager samt tillhörande kravskrifter både från svenska och amerikanska myndigheter. Den inledande delen i examensarbetet omfattar bakgrunden till vägdimensionering. Inledningsvis behandlas materialet asfaltbetong och derss egenskaper för att sedan gå vidare till allmänt om vägar, hur de utformas, vägens funktionella egenskaper och skador som kan uppstå. Detta ska ge läsaren tillräckligt med bakgrund för att följa med i resten av arbetet där man kan läsa mer ingående om deformationsskador och vilka parametrar som är till stor vikt när man studerar skador som uppstår i asfaltbetongen samt relationen till dem egenskaper bitumen har. Rapporten avslutas med att resonera kring eventuella problem kring dimensioneringsmetoder samt betydelsen av blandningens hållfasthetsegenskaper och hur de påverkar vägarnas tjocklek. Slutsatsen i rapporten är att asfaltbetongblandningen har en betydelse för dimensionering av bärlager och att det kan vara någonting att beakta oftare vid vägdimensionering speciellt vid blandningar som skiljer sig mycket från standardvarianterna..

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limträ, stål och betong. Där målet är att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten på arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hänsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmän översikt på hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som ställs. För att få en större förståelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under påverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur påverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman går till väga för att nå samma brandklass på konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvärdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krävs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

I detta arbete kommer ett antal speciellt utformade ingjutningsplåtar som används vid anslutning mellan plattbärlag i Abetongs prefabricerade element att analyseras och beräknas vid normal och tvärkraft utifrån gällande normer i Eurokoden. Från och med den första januari 2011 ersätts Boverkets Konstruktionsregler av Eurokoderna vilket innebär att man i dagsläget saknar värden på dessa ingjutningsplåtar hos Abetong. Så för att kunna använda dessa plåtar i sin tillverkning krävs det att de beräknas efter den nya standarden.Genom att beskriva plåtarna utifrån en interaktionsformel för samtidig normal och tvärkraft kan interaktionsdiagram ritas ut för att sedan snabbt kunna avläsas av konstruktör som då får ut ett värde på maximal tvärkraft utifrån antagen normalkraft eller vice versa. Som hjälpmedel för att genomföra detta kommer ett Excel-program skrivas som kan rita ut graferna för varje ingjutningsplåt.Arbetet har avgränsats till att endast titta på stålets egenskaper vilket innebär att eventuella begränsningar hos betongen eller hos kraftöverföringen mellan betongen och armeringen ej kommer att analyseras..

I denna rapport dimensioneras två olika träbroar efter Eurokoderna. En med underspänning och en utan. Syftet var att jämföra konstruktionstyperna. Hjälpmedel för att åstadkomma detta var beräkningsprogrammet Rstab och Mathcad. Resultatet visade att vibrationer spelar en stor roll vid dimensioneringen.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka fyra grundläggningsmetoder och komma fram till vid vilket djup till fast berg den ekonomiska brytpunkten ligger. Detta utfördes genom att skapa två modeller baserade på pågående projekt på Sweco Structures AB. Studien innefattade kostnader för projektering, material och produktion. Projekteringskostnader togs fram i samarbete med Sweco Structures AB,medan kostnader för material och produktion kartlagts genom intervjuer av entreprenörer och leverantörer. De grundläggningssätt som har studerats i detta examensarbete är pålning med borrade stålrörspålar, slagna betong- och stålrörspålar samt gjutning av betongplintar efter schaktning ner till fast berg.

I detta examensarbete som har gjorts tillsammans med EAB AB har syftet varit att skapa ettberäkningsprogram, som en applikation i Microsoft Excel. För att dimensionera gavelbalkar istålbyggnader.För att skaffa sig en uppfattning om hur man handberäknar snittkrafterna i en statiskt obestämdbalk, gjordes det en litteraturstudie. Denna ledde till att det valdes olika metoder för att beräknasnittkrafterna, bland annat valdes Cross-metod för att beräkna momentet i stöden.Beräkningarna av snittkrafterna gjordes i alla balkens stöd. Under dimensioneringsprocessengjordes bland annat interaktionskontroller mellan moment och normalkraft i varje stöd. Dettagjordes för att få en så noggrann dimensionering som möjligt.

Spannmål med varierande fuktighetsgrad kan lagras i kvadratiska silor med väggelement bestående av korrugerad plåt. Då det lagrade spannmålet ska tömmas har det fuktiga spannmålet en tendens att fastna på väggarna, vilket medför att spannmålet i efterhand måste avlägsnas manuellt. För att slippa denna tidskrävande process monteras en slät plåt på den korrugerade plåten, för att på så vis hindra det fuktiga spannmålet från att fastna. Om samma plåtdimensioner för den korrugerade plåten används då den släta plåten är och inte är monterad kan väggelementen utsättas för buckling. Det här examensarbetet handlar således om hur väggelementen ska dimensioneras för att strukturen inte ska utsättas för buckling.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.