Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att fÄ veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i tvÄ olika klasser, en hörande klass och en dövklass..

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjorde dÀr 39 personer gickigenom en virtuell miljö jag byggt i Unreal Editor 3.Den virtuella miljön bestod av 5 korsningar dÀr spelaren gjorde ett val omvilket hÄll han skulle gÄ.Baserat pÄ statistik och intervjusvar frÄn de 39 personerna har jag sedandragit en slutsats i form av en rangordning av beteenden som styr enspelare genom en nivÄ i ett dataspel..

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under tvÄ olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrÄn vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fåbricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrÄn feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgÄtt frÄn en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. MÄnga kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrÄn en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill sÀga med moderskapet och med sysslor i hemmet. UtifrÄn det stÀllningstagandet har kvinnorna i rörelserna ocksÄ ofta tagit avstÄnd ifrÄn politik och politis-ka strukturer.

Det rÄder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om tvÄ saker, mÄlgrupp och tid. Företag förlorar den yngre mÄlgruppens förtroende om de uteblir frÄn den virtuella arenan. Den Àldre generationen har inga planer att förÀndra sitt beteende och dÀrför har företag fortfarande tid att förbereda sig..

Det hÀr arbetet handlar om de lÀrdomar jag fÄtt frÄn att öva oboe med övningar som Àr avsedda för flöjt. Jag har transkriberat en hel bok med skalor för flöjt för att kunna spelas pÄ oboe, varför? Hur? Mina tankar om oboespel i allmÀnhet och i synnerhet om teknik. Jag ifrÄgasÀtter myter om oboespel och flöjtspel..

BakgrundBakgrunden för arbetet Àr hÀmtat frÄn den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lÀrande genom det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Genrepedagogiken handlar ocksÄ om att lÀra sprÄk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det Àr cirkelmodellen som det hÀr arbetet kommer att handla om. Vi har ocksÄ valt att belysa cirkelmodellens arbetssÀtt utifrÄn Lgr11 och utveckling av elevers förmÄgor.SyfteSyftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur ett antal lÀrare som undervisar i Ärskurs 2-6 resonerar kring att anvÀnda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet Àr kvalitativ intervju.

Min essÀ handlar om en hÀndelse som Àr sjÀlvupplevd. Den beskriver att det finns brist pÄ erfarenhet om interkulturellt förhÄllningssÀtt pÄ vissa förskolor. Den beskriver Àven att jag och mina kollegor inte kunde hantera nÄgra situationer som man i förskolans vÀrld kan hamna i. Dilemmat som framtrÀder i hÀndelsen handlar om brist pÄ kunskap nÀr det gÀller interaktion mellan olika kulturer. Detta speciellt pÄ de institutioner dÀr den Àr som allra viktigast i samhÀllet, nÀmligen i skolans- och förskolans vÀrld.

Monica Lindroth, 2012: Forumspel, en metod mot mobbning? En Ättonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod. (Forum play, a method against bullying? An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method. Pedagogiskt drama VI, forskningsmetodik och utvecklingsarbete, Malmö högskola. Syfte Huvudsyftet med följande studie har varit att ta del av elevernas Äsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel skulle kunna bidra med i skolans förebyggande arbete mot krÀnkande behandling och mobbning.

Syftet med uppsats Àr att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nÀra ledarskapet, som Àr nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser Àven vilka förvÀntningar medarbetarna har om ett nÀra ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet sÄ att de enligt medarbetarna handlar om ett nÀra ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar pÄ informanternas tankar och förvÀntningar vad som enligt dem kÀnnetecknar ett nÀra ledarskap, samt om de anser att nÄgot behöver utvecklas inom detta omrÄde.Resultatet visar pÄ att medarbetarna framförallt tÀnker att nÀra ledarskap handlar om tillgÀnglighet, nÄbarhet och en delaktighet pÄ enheten. Chefens betydelse av nÀrvaro pÄ enheten ser olika för medarbetarna beroende pÄ om deras chef sitter pÄ enheten eller Àr utlokaliserad pÄ annan enhet.

Den hÀr rapporten handlar om bygglov, vad det Àr och vad som behövs för att fÄ bygglov i Haparanda kommun. Jag beskriver vilka handlingar som behövs och ger exempel pÄ hur de kan se ut. Jag tar Àven upp olika regler över vad som gÀller för olika ritningstyper.De handlingar som krÀvs för att fÄ ett bygglov i Haparanda Àr:- Ansökningsblankett- Situationsplan i skala 1:500 eller 1:1 000- Planritning i skala 1:100- Fasadritningar i skala 1:100- Sektionsritning i skala 1:100- Uppgift om kontrollansvarig.

Syftet med denna undersökning Àr att studera och analysera hur verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 8 uppfattar och undervisar problemlösning av geometriska talmönster. Genom att stÀlla didaktikens vad, hur och varför-frÄgor undersöktes lÀrarnas undervisningsstrategier med hjÀlp av intervjuer och observationer under lektioner. Arbetet handlar om att se hur lÀrare vÀgleder elever att gÄ ifrÄn det konkreta till det abstrakta inom matematiken. Att upptÀcka talmönster handlar om att hitta relationer samt mönster mellan tal och generalisera detta samband i ett algebraiskt uttryck. Problemlösning av talmönster Àr av mÄnga forskare sett som en ingÄng till djupare förstÄelse för algebra och det Àr dÀrför en lÀmplig uppgift för eleverna.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsÀttning pÄ förskolan. Det handlar ocksÄ om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsÀttning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd som exempelvis barn med synnedsÀttning. Detta har tagits reda pÄ med hjÀlp av frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger pÄ en förskola med ett barn som har synnedsÀttning och Àr i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valdes att intervjua tre pedagoger pÄ en förskola.

Den hÀr studien har sin utgÄngspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i LÀkartidningen under slutet av 1970-talet. LikvÀl handlar den om en tid av historiska förÀndringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förÀndras. I form av en diskursanalys har jag, utifrÄn maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i LÀkartidningen strÀvat efter att upprÀtthÄlla maktrelationer och könsmaktsordning i samhÀllet..