Vi vÀljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mÀnsklig rÀttighet kunna vÀlja hur eller nÀr vi ska dö om vi Àr ohjÀlpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bÀttre liv? Uppsatsen Àr komparativ med explorativ inriktning och pekar pÄ mÄnga dilemman som Àr viktiga att reflektera över nÀr det gÀller frÄgan om aktiv eller lÀkarassisterad eutanasi bör tillÄtas eller inte.För att uppnÄ syftet att försöka svara pÄ uppsatsens problemstÀllning, förs en diskussion, hÀri avgrÀnsad till att belysa hur viktiga influenser i samhÀllet resonerar; vÄra riksdagspartier, de största troslÀrorna samt för Àmnet relevant forskning. Jag har lÀst sekundÀr, men ocksÄ i ett fall primÀr, litteratur i form av böcker och artiklar för att lÀra om olika perspektiv, samt intervjuat mÀnniskor som arbetar med döden eller nÀra relaterade frÄgor. Jag har slutligen ocksÄ varit pÄ en förelÀsning för lÀkarstuderande, om dödshjÀlp..

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation.My question formulations are:How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school?Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation?How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool?In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning.The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children?s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010.

Sammanfattning/abstract VÄrt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. FrÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande pÄverkas av dokumentationerna? Vem Àr dokumentationen till för och hur anvÀnds den? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde Àven intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att fÄ en djupare förstÄelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen Àr dokumenterade i, pedagogernas ordval och sÀtt att beskriva barn och situation.

Sjuksköterskor möter ofta personer i livets slutskede, detta kan leda till att sjuk-sköterskan fĂ„r konfronteras med mĂ„nga olika kĂ€nslor och lĂ€mnar aldrig sjukskö-terskan oberörd. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upple-velse av palliativ omvĂ„rdnad pĂ„ en allmĂ€n vĂ„rdavdelning. Åtta vetenskapliga ar-tiklar analyserades med kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys, som resulterade i sex kategorier: vĂ„rdmiljön Ă€r inte utformad för vĂ„rd vid livets slutskede, vilja ge en vĂ€rdig död, möta omöjliga krav ger skuldkĂ€nslor, olika grundvĂ€rderingar kollide-rar i teamarbetet, stöd frĂ„n kollegor Ă€r betydelsefullt och erfarenhet och mer kun-skap krĂ€vs. Kategorierna visade att sjuksköterskor upplevde svĂ„righeter nĂ€r de skulle vĂ€xla mellan palliativ omvĂ„rdnad och botande vĂ„rd pĂ„ en allmĂ€n vĂ„rdav-delning som inte var utformad för detta. De hade en vilja att ge en god omvĂ„rdnad men upplevde dilemman vilka var en kĂ€lla till konflikter mellan dem och lĂ€karna.

En förutsÀttning för vÄrdandet Àr att vÄrdgivaren har respekt för den lidande mÀnniskan, ger henne delaktighet i vÄrden genom att ge henne möjlighet att pÄverka sin vÄrd. För att vÄrden skall kunna vara vÄrdande krÀvs det att mÀnniskans vÀrdighet beaktas. Detta kan ske genom att vÄrdgivaren respekterar patientens önskan om sjÀlvbestÀmmande, patientens integritet och ett vÀrnande om mÀnniskans unika vÀrde. Syftet med den hÀr studien var att se hur mÀnniskans vÀrdighet upprÀtthÄlls i anestesisjuksköterskornas arbete. För att förstÄ fenomenet intervjuades anestesisjuksköterskor vars intervjuer analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Dagens lagstiftning anger att varje mÀnniska med funktionshinder ska kunna skapa sig ett vÀrdigt liv som Àr sÄ likt andra mÀnniskors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att lagar inte diskriminerar mÀnniskor med funktionsnedsÀttning nÀr det gÀller sexuella relationer, Àktenskap och förÀldraskap. Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos mÀnniskor med utvecklingsstörning. Vi har Àven undersökt hur lagar och styrdokument rörande familjeliv och sexualitet Àr integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjÀlp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal pÄ ett gruppboende för mÀnniskor med utvecklingsstörning.

LivsuppehÄllande vÄrd möjliggör för mÄnga patienter ett förlÀngt liv. Att förlÀnga livet medför mÄnga etiska dilemman som krÀver en öppen dialog vÄrdteamet sinsemellan. Sjuksköterskan Àr aldrig den som fattar beslut angÄende den livsuppehÄllande vÄrden men Àr den som verkstÀller beslutet och utgör en lÀnk mellan patient och vÄrdteam. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur sjuksköterskor upplever livsuppehÄllande vÄrd. En frÄgestÀllning med nÀra anknytning till syftet utformades för att nÄ en djupare förstÄelse för Àmnet.

Forskning visar att personliga assistenter Àr en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö pÄ grund av att assistenterna mÄnga gÄnger arbetar ensamma hos kunden, har brist pÄ tydliga riktlinjer frÄn ledningen samt otillrÀckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras sjÀlvbestÀmmanderÀtt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vÄr studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö pÄverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och assistenternas egna grÀnsdragningar i denna problematik. För att besvara vÄrt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för Àmnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehÄll av musikÀmnet.Uppsatsen bygger pÄ textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgÄende analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan ? praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesÀmnen ? dilemman och möjligheter  samt Àmnesplanen för instrument- eller sÄngkursen pÄ gymnasieskolans estetiska program.Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras Àven perspektiv pÄ bedömning och tillhörande metoder som anvÀnds av yrkesverksamma lÀrare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebÀr.

DÄ barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering Àr de i behov av hjÀlp med olika saker som inskrÀnker och försvÄrar deras liv. Att fÄ ett barn motiverat till att prova ut hjÀlpmedel eller trÀna sÄdant som deras kamrater kunnat i flera Är, kanske inte alltid Àr sÄ lÀtt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som Àr betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Inom trÀhusbranschen har den ökade kundanpassningen av bostÀder gjort att företag fÄtt allt svÄrare att möta efterfrÄgan utan att tappa i lönsamhet. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur ett medelstort svenskt trÀhusföretag, som tillverkar en stor mÀngd kundanpassade bostÀder ska kunna erbjuda en stor mÀngd kundvariation utan att förlora i effektivitet och lönsamhet. Flera av lösningsförslagen som presenteras handlar om att öka flexibiliteten pÄ produktionslinan för vÀggar. Om flera olika vÀggmodeller ska kunna tillverkas pÄ samma linje utan att komplexiteten minskar mÄste arbetet kunna utföras snabbare, eller bli gjort snabbare. VÄra förslag, som bygger pÄ teorier frÄn mass customization handlar om att skapa initiativ till att omfördela arbetskraft och resurser, sÄ att rÀtt personer finns pÄ rÀtt plats för rÀtt typ av vÀgg.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som rÄder vid införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst. Uppsatsen utgÄr bland annat ifrÄn tidigare forskning som handlar om hemtjÀnstens framvÀxt, New Public Management inom Àldreomsorgen och införandet av ny teknik inom Àldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, förestÀllningar om Àldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av vÀlfÀrdsteknologi med hjÀlp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?WhatŽs the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgÄr att demografiska prognoser visar att vi i framtiden fÄr ett ökat antal Àldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fÄtt en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist pÄ personal inom Àldreomsorgen.

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet SnÀllposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. UtifrÄn olika teman, som jag vid nÀrlÀsningen kunde identifiera som Äterkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar ocksÄ vem mottagarna var och om det förmedlas nÄgra speciella budskap. Dessutom gör jag en jÀmförelse av de bÄda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sÀgas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgÄngspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrÄn det teoretiska perspektivet att sprÄket i sig Àr en handling. Vad som förmedlas via sprÄket Àr ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrÄn olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

I denna studie har vi intervjuat tvÄ vÄrdbitrÀden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra Ätskillnad pÄ vÄrdbitrÀden och undersköterskor dÄ vi anser att befattningen Àr en faktor som i denna studie inte inverkar pÄ studiens resultat.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom Àldreomsorgen, dÀr fokus ligger pÄ undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet.Att förvÀrvsarbeta tar upp en stor del av de flesta mÀnniskors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla nÄgon gÄng under vÄrt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig Ät men vi alla har nÄgonting gemensamt. Vi vill vara bra pÄ det vi utför. Vi vill fÄ bekrÀftelse.