Studien avsÄg att behandla insatsen övervakat umgÀnge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgÀngen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag Àr komplext dÄ de ofta stÀlls inför olika svÄrigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod anvÀndes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att fÄ djupgÄende beskrivningar kring detta fenomen.

Bakgrund: Etik och moral Àr nÄgot som stÀndigt finns nÀrvarande i sjuksköterskans dagliga arbete. Moralisk stress uppstÄr nÀr en person vet hur hon/han önskar handla, men hindras frÄn att utföra sin handling. Syfte: Syftet var att kartlÀgga i vilka situationer som sjuksköterskan upplever moralisk stress. Metod: Litteraturstudie genom analys av 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det Àr framför allt den livsuppehÄllande vÄrden, personalbrist, att arbeta med personal som har bristfÀllig kompetens och patientens behov av autonomi som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan.

VÄr studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i Àmnet slöjd, samt att fördjupa vÄr egen förstÄelse inom omrÄdet stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Àr enkÀter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien Àr i Äldern 15-16 Är. Vi ansÄg att det Àr mycket som hÀnder just i den Äldern men ÀndÄ att mognaden Àr pÄ en sÄdan nivÄ att kvalitén pÄ denna studie skulle bli bra.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur förskollÀrarnas visioner och verksamhetens realiteter möts i samband med förskolans lÀrarledda skapandeverksamhet och vilka hinder som kan uppstÄ i detta möte. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare frÄn tre olika förskolor, varav en har en uttalad skapandeprofil, samt ostrukturerade observationer av den lÀrarledda skapandeverksamheten. Empirin har analyserats med hjÀlp av resultatet frÄn tidigare studier och de tankar som historiskt pÄverkat utvecklingen av den skapande verksamheten inom förskolan. I materialet har man kunnat finna influenser frÄn den barnpsykologiska forskningen, konstpedagogiken samt den pedagogiska teori och praktik som vÀxt fram i förskoleverksamheten. Störst pÄverkan pÄ den skapande verksamheten verkar förskolans tudelade ursprung ha, dÄ arvet frÄn de omsorgsinriktade barnkrubborna och de pedagogiskt inriktade barntrÀdgÄrdarna ska smÀlta samman i en fungerande verksamhet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka problem man som översÀttare av?miljötexter? kan stÀllas inför, och dessa problem diskuteras utifrÄn bl.a. Chestermansoch Tourys systemteorier om normer för översÀttning och ett resonemangkring översÀttning av LSP-texter.Miljövetenskapen Àr tvÀrvetenskaplig och miljöfrÄgor tas upp i mÄnga olika sammanhang.KÀlltexten som anvÀnts och översatts för den hÀr uppsatsen Àr en rapportutgiven av FN-organet UNIDIR. Den har titeln ?La sécurité européenne dans lesannées 90: la dimension écologique? och har bÄde politisk inriktning och miljöinriktning.Med tanke pÄ KT:s karaktÀr har jag i min översÀttning utgÄtt ifrÄn att minmÄlgrupp utgörs av bl.a.

Syftet med studien handlar om att försöka förstÄ vilken betydelse trÀdgÄrdsmiljön har för mÀnniskor som bor i bostadsrÀttslÀgenheter - ur ett hÀlsomÀssigt, estetiskt och skötselmÀssigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda pÄ hur medlemmarna anvÀnder sin trÀdgÄrd och om den har nÄgon hÀlsomÀssig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser pÄ utformningen av trÀdgÄrdsmiljön i sitt bostadsomrÄde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska ocksÄ undersöka vilken syn medlemmarna har pÄ skötselfrÄgan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trÀdgÄrden. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer med representanter frÄn bostadsrÀttsföreningar som fÄtt besvara frÄgor om medlemmarnas syn pÄ sina trÀdgÄrdsmiljöer..

Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..

Den hÀr studien genomfördes i samband med en fem veckor lÄng VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskoleklass. Syftet med studien var att klargöra om och i vilken utstrÀckning förskoleklassbarn har förmÄga att göra olika typer av kopplingar sÄ kallade inferenser till text vid höglÀsningstillfÀllen i samband med boksamtal. UtifrÄn syftet uppkom frÄgestÀllningen: Hur gestaltades elevernas förmÄga eller mindre goda förmÄga att göra inferenser i samband med boksamtal? Resultatet visade att deltagarna hade sÀrskilt svÄrt att fÄ samtalet att flyta, och komma vidare frÄn sin första stÄndpunkt samt revidera sitt sÀtt att förstÄ en specifik text. Deltagarna visade att de till stor del ocksÄ höll med varandra och hade svÄrigheter att i samtalen hÄlla sig till det relevanta i boksamtalens innehÄll.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Denna rapport handlar om skapandet av typsnittet Hun. Detta Àr ett enmansprojekt som har blivit utfört med intresse till bÄde typografi och utformandet av bokstavsformer. Typsnittsdesign Àr en tidskrÀvande process. Det Àr inte enskilda tecken som utgör ett typsnitt, det Àr helheten. Alla tecken behöver mycket tid och omsorg för att kunna bli en helhet.Stor del av arbetet presenterar vad som hÀnder bakom kulisserna i skaparprocessen.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur kritiken och hatet skiljer sig mellan sex av Sveriges Radios största manliga och kvinnliga radioprofiler, samt att ta reda pÄ hur programledarna hanterar kritiken/hatet det mottar men ocksÄ undersöka vad kritiken/hatet innehÄller. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre mÀn vill författaren fÄ svar pÄ om kritiken och hatet skiljer sig Ät mellan könen. De utvalda programledarna Àr alla vÀlkÀnda. Kvinnorna Àr Hanna Hellquist, Nour El Refai och Karin "Kakan" Hermansson. MÀnnen Àr Kodjo Akolor, David Druid och Henrik Torehammar.

Detta examensarbete undersöker i vad mÄn den uppfattade lÀroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för Ärskurserna 4-6 inom slöjdomrÄdena stickning och virkning, skiljer sig Ät mellan olika textilslöjdslÀrare. Detta görs genom att undersöka i vad mÄn LPP:na anknyter till den formella lÀroplanen sÄsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som lÄngsiktiga mÄl) och centrala innehÄll (formulerat som kunskapsomrÄden). FrÄgestÀllningarna gÀller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det Àr vanligast att LPP:na anknyter till, hur mÄnga av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns nÄgon skillnad avseende dessa frÄgestÀllningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om bÄde stickning och virkning. FrÄgestÀllningarna undersöks med hjÀlp av den kvantitativa metoden innehÄllsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n frÄn Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning.

Denna uppsats handlar om vilka förestÀllningar fem kvinnor inom de mÀnniskoförÀndrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt Àr socialtjÀnst, kriminalvÄrd samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de Àr verksamma. De centrala frÄgestÀllningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men Àven vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp Àr anledningar till varför det finns sÄ fÄ kvinnor som Àr ledare, samt hur de ser pÄ denna maktaspekt som ett ledarskap medför..

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.