Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka pÄ vilket sÀtt en specifik skola belÀgen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlÀrare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar pÄ att skolans sÀtt att arbeta stÀmmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns pÄ skolan tillgÄng till estetiska uttrycksmedel, sÄ som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktÀr Àr mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Labour and its conditions is a subject constantly in focus. Therefore this study aims to shed some light on different factors which constitutes the basis for the definition of optimal labour conditions, as well as creating a need for change of labour conditions. In this case these factors are changes in society and cultures. The study describes how different levels of society - government, employer and employee ? are affected by, or wishes to affect the labor conditions in terms of location, working hours and leisure.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Mitt arbete handlar om redan frÄn de att jag startade mitt eget band Ridge fram tills dess att vi slÀppte vÄr debutskiva Same Ground. Om att vÄga göra musik frÄn sitt hjÀrta,att tveka,kÀmpa,repa,spela in och att slÀppa skiva pÄ eget bolag. Det handlar ocksÄ om min uppvÀxt och hur det pÄverkat mig. Jag skriver reflekterande om processen..

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger i förskolan uppfattar att de gör för bedömningar och hur de anvÀnder dessa för att utveckla verksamheten. Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskolan. TvÄ förskollÀrare, en som har arbetat lÀnge i verksamheten och en yngre med utbildning förankrad i lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. En barnskötare med lÄng erfarenhet av arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd och tvÄ barnskötare som vidareutbildar sig till förskollÀrare. Resultatet visar att pedagogerna upplever bedömning i förskolan som nödvÀndigt och anvÀndbart för verksamheten och barnens bÀsta men det visar ocksÄ att det finns vissa dilemman med hur man ska gÄ tillvÀga och pÄ vilka grunder pedagogerna bygger sina bedömningar.

Den hÀr uppsatsen behandlar Àmnet olaglig fildelning pÄ internet. Intervjuer med fem svenska fildelare ligger till grund för en kvalitativ analys av deras egna handlingar. Analysen kretsar kring fem grundlÀggande teman som syftar till att förmedla en bild av individernas egen bild av fildelning och moraliska dilemman som kan uppstÄ vid denna handling. Teorin som har anvÀnds beskriver frÀmst handlingsramarna och samhÀllet som fildelarna kan tÀnkas befinna sig i. Kopplingar görs mellan individernas handlingar och den övergripande samhÀllsteorin för att pÄvisa om de stÀmmer överrÀnns.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan skolans vÀrdegrund och den bild av skolan som ungdomarna har. Nio elever med en religiös identitet och som identifierade sig som antingen ?muslimer? eller ?kristna? intervjuades för att se hur de resonerar kring moraliska frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn begreppet ?godhet?. Syftet var Àven att analysera de eventuella likheter och skillnader som fanns i deras sÀtt att resonera. Bland annat Kohlbergs moralutvecklingsteori anvÀndes för att strukturera empirin.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frÄgestÀllningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan pÄverka viljan att gÄ till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frÄgestÀllning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan anvÀndas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgÄr frÄn Maslows och Herzbergs teorier om motivation.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser Àr kvalitet. Den Àr skriven pÄ inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frÄgestÀllning Àr: Vad Àr kvalitet enligt deltagarna pÄ AIC? För att besvara denna frÄga har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag anvÀnder mig av handlar om sjÀlva kvalitetsbegreppet och bygger pÄ tidigare forskning.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskning. MÄlet med vÄrt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning pÄ samtal, lyssnande och social interaktion. VÄr aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har anvÀnt oss av loggbok, observationer, frÄgeformulÀr och utvÀrderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fÄtt arbeta i grupp och samtalat i cirkel.

Detta examensarbete handlar ?Verklighetstrogen Effektskomposition?. MÄlet med arbetet Àr att undersöka och utnyttja alla de olika aspekterna som gör att en film med specialeffekter kÀnns sÄ verklighetstrogen som möjligt. Arbetet handlar om de olika delarna i en filmproduktionsfas sÄ som pre-production,production och post-production. Filmen som skapas Àr en specialeffektsbaserad hemmavideo som har som syfte att vara sÄ chockande som möjligt i förhÄllande till vad man förvÀntar sig nÀr man börjar kolla.

Statens institutionsstyrelse (SiS) Àr en statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvÄngsvÄrd för ungdomar med svÄr social problematik, missbruk och kriminalitet. Under senare Är har SiS tagit emot ett vÀxande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvÀrdering syftar till att utvÀrdera och kartlÀgga omhÀndertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem BÀrby. En syntes av tvÄ processutvÀrderingsmodeller anvÀnds för att nÄ en fördjupad kunskap om verksamhetens omhÀndertagande. UtvÀrderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska kÀllor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkÀt rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda pÄ avdelning och skola.UtvÀrderingens resultat tyder pÄ att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraÄrsperiod.