I Skolverkets rapport 318 frÄn 2008 redovisas en utvÀrdering av förskolan tio Är efter införandet av förskolans lÀroplan. Rapporten visar pÄ en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket dÄ det strider mot lÀroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istÀllet fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för nÄgra utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete sÄg ut för pedagogerna ifrÄga samt vilka eventuella dilemman och svÄrigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades pÄ semistrukturerade intervjuer.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda pÄ förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor som finns i tvÄ olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav tvÄ olika kategorier dÀr den ena handlar om att rörelse Àr allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska fÄ kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav ocksÄ tvÄ kategorier dÀr den första handla om att de Àr för att barnen ska lÀra kÀnna sin kropp och för att barnen ska lÀra sig och behÀrska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det Àr hÀlsofrÀmjande alltsÄ att det Àr viktigt och nyttigt samt att man lÀr bÀttre.

Sjuksköterskornas vardag innehÄller mycket glÀdje och arbetstillfredsstÀllelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svÄra avvÀgningar gör att de behöver stöd och bekrÀftelse för att klara av det arbete som stÀller allt högra krav. Ett omrÄde dÀr sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver Àr inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden dÀr ensamarbete och stor arbetsbelastning med svÄra etiska dilemman prÀglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och vÀxt skapas. I handledningstillfÀllet fÄr sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sÀtta ord pÄ sina tankar och kÀnslor, bli stÀrkta i sin yrkesroll, utveckla sin sjÀlvkÀnsla, vÄga vara nÀra och bjuda in till en gemenskap med vÄrdtagaren sÄvÀl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstÄr en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vÄrdare och vÄrdtagare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur elever och lÀrare upplever de nationella proven i Ärskurs tre. Vilka tankar och Äsikter de har om nationella proven och hur lÀrares tankar pÄverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar Àven upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta Àr en kvalitativ studie och det anvÀnds intervjuer med lÀrare och en metod vid namn ?walk and talk? med eleverna.

HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Med denna studie har vi som avsikt att skapa en förstĂ„else om hur villkoren ser ut för 15-timmarsbarnen i Ängelholm. VĂ„rt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt handlar om att anvĂ€nda enkĂ€ter och intervjuer för att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. VĂ„ra huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningar handlar om hur pedagoger ser pĂ„ sitt pedagogiska uppdrag gĂ€llande 15-timmarbarnen, hur förĂ€ldrar till dessa barn ser pĂ„ sitt barns förskolgĂ„ng och hur politikerna ser pĂ„ bestĂ€mmelser kring 15-timmarsregeln..

Fokus pÄ denna uppsats Àr vÄld i lesbiska relationer och den omgivning som dessa individer möter i sin livssituation. Uppsatsen övergripande syfte Àr att se om vÄld i lesbiska relationer uppmÀrksammas respektive inte uppmÀrksammas av omgivningen samt vilka skÀl omgivningen anger. Uppsatsen som dels bygger pÄ aktionsforskning handlar om att undersökaren och informanten tillsammans försöker att lösa befintliga problem. Denna uppsats handlar dÀrför om att utveckla yrkeskunskaper om vÄld i lesbiska relationer för att kunna förbÀttra professionella fÀrdigheter. Undersökningen som har gjorts omsÀtts till en handlingsplan för att utveckla en förÀndring inom Àmnet vÄld i lesbiska relationer.

Den internationella marknaden skapar behov av enhetliga redovisningssystem och införandet av standarden IAS/IFRS Àr ett svar pÄ detta behov. De svenska skogsbolagen pÄverkas av denna harmonisering eftersom de ska redovisa företagets skogstillgÄngar till marknadsvÀrde enligt redovisningsstandarden IAS 41 istÀllet för den tidigare vÀrderingen. Denna vÀrdering skapar en del problem och ger effekter bÄde för företagen och dess intressenter. Vi valde att göra en fallstudie i fem skogsbolag för att se hur dessa pÄverkats av införandet av den nya redovisningsstandarden samt vilka problem detta skapade. Syftet var ocksÄ att pÄ ett teoretiskt plan belysa hur IAS/IFRS stÄr i relation till nuvarande redovisningsteori.

Mitt examensarbete handlar om att berÀtta i broderi. Jag har utgick frÄn meningen ?Det finns sÄ mycket vi gÀrna skulle kasta bort om vi inte var rÀdda att andra skulle plocka upp det.? ur boken Dorian Grays portrÀtt av Oscar Wilde. DÀrefter sökte jag efter mitt sÀtt att uttrycka mig i bild. Resultatet blev tre broderier som tillsammans skapar en tredimensionell berÀttelse.

Pedagogisk dokumentation Ă€r en central del för alla verksamma förskollĂ€rare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte Ă€r att förstĂ„ pĂ„ vilka sĂ€tt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gĂ„ att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet dĂ€r svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan vĂ€rdering kopplas till forskningsgenomgĂ„ngen. Forskningen sĂ„vĂ€l som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför dĂ„ pedagoger söker efter fungerande metoder.

The purpose of this paper has been to reach a greater understanding in how moral inflicts social workers way of handling everyday situations. In what way, if in any way, moral comes to play a part in the making of decisions. In order to reach this understanding we have interviewed two different groups of social workers which we also later on came to compare . One of the groups contained six interviewees and the other group contained five interviewees. Both of these groups were in the ages between 27 ? 52.To shed some light over this phenomenon did we use two theoretical perspectives, first Kant?s morale theory and second, consequentialistic utilitarism theory.As a result from the interviews we?ve made, we came to an understanding that the meaning of morale and in what way it can be applied in the everyday work differs between these two professional groups.

I dagens kursplaner betonas att elever ska utveckla komplexa förmÄgor och inte enbart fakta och fÀrdigheter. Vid bedömning av sÄdana komplexa förmÄgor stÀlls krav pÄ de bedömningsverktyg som anvÀnds att de ska kunna bedöma dessa pÄ ett tillförlitligt sÀtt. Ett verktyg för ÀndamÄlet som ofta lyfts fram Àr bedömningsmatriser. I denna studie analyseras filmad interaktion mellan lÀrare för att synliggöra hur lÀrare skapar mening kring sin uppgift att bedöma mer omfattande elevarbeten med stöd av bedömningsmatriser, vilka övervÀganden de gör och vilka dilemman som uppstÄr. Resultaten visar att lÀrare vid bedömningen förutom de instruktioner som tillhandahÄlls Àven lyfter in andra faktorer som blir avgörande vid bedömningen. UtifrÄn resultatet förs Àven en diskussion kring utveckling av bedömarkompetens hos lÀrare..

Den hÀr vetenskapliga essÀns syfte Àr att belysa svÄrigheterna i att hantera en mÄngkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. EssÀn bygger pÄ tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika vÀrde. Jag vill ocksÄ visa pÄ hur lÀroplanen förhÄller sig till kulturell identitet och allas lika vÀrde. EssÀn speglar egna erfarenheter som anvÀnds i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mÄngkulturella skola möter flera hinder.

Jag vill genom mitt examensarbete berÀtta om hur adoptivbarn och adoptivförÀldrar kan uppleva tiden före, under och efter adoptionsprocessen och hur de kan uppleva sin och barnens situation nÀr de börjar pÄ förskolan. Jag kommer Àven att berÀtta om min egen erfarenhet och kunskap utifrÄn att ha en adopterad son och ett komplicerat men givande arbete med ett adopterat barn i förskolan. Jag har inför mitt arbete med mitt examensarbete besökt en förelÀsning om adopterade barn i förskolan samt intervjuat en förÀlder till ett adopterat barn som gÄr i förskolan. Genom mitt examensarbete har jag fÄtt en bild av vilka dilemman pedagoger och adoptivförÀldrar kan stÀllas inför vid inskolningen med ett adopterat barn. I examensarbetet beskriver jag hur essentiellt det Àr med erfarenhet och utbildning av adopterade barn i förskolan..