Detta Ă€r ett examensarbete som handlar om bytet av vĂ€rmesystem i Glömminge Kyrka pĂ„ Öland. Glömminge kyrka har bytt ut sitt gamla vĂ€rmesystem som gick pĂ„ direktverkande el mot ett mer kostnadseffektivt och miljöanpassat vĂ€rmesystem. Det nya systemet har brĂ€nnare med panna för att kunna vĂ€rma kyrkan med olika sorters miljöbrĂ€nslen exempelvis rapsfettsyra. I arbetet beskrivs vĂ€rmesystemet, brĂ€nsletyper samt det styrsystem som anvĂ€nds för att styra vĂ€rmesystemet. Examensarbetet handlar Ă€ven om vilka nivĂ„er av relativ luftfuktighet man bör ha i byggnader med kĂ€nsliga inventarier och vilka Ă„tgĂ€rder man kan vidta för att hĂ„lla önskad luftfuktighet..

Arbetet handlar om utveckling av ett e-learningsystem och hur man kan sÀkra koden förframtiden. Dessutom handlar det om att undersöka en möjlig implementation av standardenSCORM samt att ta fram en ny databasmodell.Efter förundersökning togs beslutet att genomföra projektet som ett API i grunden medtestdriven utveckling och tillhörande dokumentation. De tekniker som anvÀndes var; HTML,CSS, XML, PHP, MySQL, Javascript, och Codeigniter.Resultatet blev som förvÀntat förutom att det inte gick att ÄteranvÀnda koden i den utstrÀckningsom först uppskattades utan istÀllet ÄteranvÀndes idéer och problemlösning..

The purpose of this qualitative interview study was to examine which approach experienced pre-school teachers have on children that seek negative attention. The study contains five informants in a city in the middle of Sweden and they all have at least 10 years of experience after their diploma from a pre-school teachers? program. The questions I aimed to answer were the following: How did the pre-school teachers define the expression ?negative attention?? What approach did they have on children that seek negative attention? What effects do the childrens? seeking of negative attention generate on their self-esteem and sense of security? How possible do the pre-school teachers feel it is to achieve the goals of the pre-schools? curricula that every child should get their needs respected and met, when they work with children that seek negative attention? The results showed that the teachers think of them as resources in the group and that they need to think of the environment around these children both at home and at the pre-school to better meet their needs.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, dÀr tre teman blev centrala.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur moral konstrueras, förstÄs och upprÀtthÄlls av habiliteringspersonal utifrÄn hur personalen tÀnker kring bemötande av de boendes uttryck för kÀrlek, nÀrhet och sexualitet. UtifrÄn syftet har jag tre frÄgestÀllningar som studien Àr tÀnkt att besvara, nÀmligen:1. Hur beskriver intervjupersonerna sin egen syn pÄ de boendes uttryck för kÀrlek, nÀrhet och sexualitet?2. Vid vilken typ av tillfÀllen av detta slag anser intervjupersonerna att de bör ingripa ? av vilken anledning och hur gör de dÄ?3.

Detta Àr en kvalitativ studie av samarbetet mellan olika professionella grupper, i och med deras utredning gÀllande sexuella övergrepp mot barn. Studies syfte Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan myndigheterna i det sÄ kallade samrÄdet. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som tillÀmpats Àr sociologiska teorier om professioner och grÀnsarbete. Resultatet visar att de olika professionerna hos deltagarna i samrÄdet, skapar olika roller och perspektiv, vilket kan leda till spÀnningar mellan dem.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det Àr teoretiskt möjligtatt applicera K2 vid upprÀttande och offentliggörande avkoncernredovisning och i sÄdana fall hur det bör göras.Vidare utreds huruvida K3 respektive K2 ger en rÀttvisande bild avverksamheten genom utformningen av de finansiella rapporterna.Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ och explorativ metod förinsamlingen av empiri. Vidare anvÀnds ett mer induktivtförhÄllningssÀtt till teorin.Teori: Studiens teori baseras pÄ lagstiftning och litteratur som berörrÀttvisande bild samt koncernredovisning i enlighet med K3respektive K2.Empiri: Empirin som presenteras har samlats in via semi-struktureradedjupintervjuer. Antalet personer som intervjuades uppgick till sexpersoner.Slutsatser: Studien visar att det rÄder osÀkerhet i branschen gÀllandeuppfattningen hur en koncernredovisning i enlighet med K2 börupprÀttas. Vidare förklaras tvÄ tillvÀgagÄngssÀtt för de företag somfrivilligt vill upprÀtta och offentliga en koncernredovisning. Meddetta uppstÄr dilemman kopplade till vÀrdering av enskilda poster,i vilket det föreligger en viss konsensus kring hur dessa bör lösas..

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

I den olfaktoriska litteraturen finns olika Äsikter om huruvida mÀnniskor kan bibehÄlla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi Àr pÄ att förestÀlla oss dofter jÀmfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmÄga Àr sÀmre för dofter Àn för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, dÀr den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegrÀnsad tillgÄng under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet Àr att om deltagarna kan förestÀlla sig ett objekt för sitt inre sÄ Àr de inte sÄ beroende av Äterexponering. Resultatet visade inte pÄ nÄgon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt gÄr resultatet i hypotesens riktning.

Sverige Àr det första landet som gav mÀnniskor med transsexualism möjligheten att Àndrajuridisk könstillhörighet. Den första lagen om ?FaststÀllande av könstillhörighet i vissa fall?infördes 1972 och krÀvde att personen skulle vara över 18 Är, ogift, folkbokförd i Sverige samtsteril. Nu krÀvs endast att personen Àr över 18 Är och boende i Sverige efter flera Ärs politiskkamp för trans*personers mÀnskliga rÀttigheter. Steriliseringskravet Àr Àntligen borta men Àr viframme Àn? Vad hÀnder enligt svensk lag nÀr den juridiska könstillhörigheten Àr Àndrad? FinnsnÄgon risk för intrÄng i mÀnniskors integritet och rÀtt till privatliv efter ett faststÀllande av nyjuridisk könstillhörighet? Vad hÀnder med folkbokföring av slÀktskap? Min undersökningsynliggör juridiska dilemman för personer som har Àndrat juridisk könstillhörighet.

Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lÀrare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet sÀrskilt stöd. Mer specifika frÄgestÀllningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en frÄga var om det var möjligt att faststÀlla en dominerande diskurs.En kvalitativ metod anvÀndes i studien dÀr samtliga deltagare lÀmnade brevsvar som analyserades utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lÀrare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrÄn ett dilemmaperspektiv som innebÀr att snarare Àn att hitta lösningar som Àr rÀtt eller fel, Àr syftet att lyfta problematiska frÄgor till diskussion och undersöka hur aktörer ser pÄ dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehÄllsaspekt, orsaksaspekt, kÀnsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Vi har gjort en undersökning som handlar om konflikter i skolans vÀrld i Är 6-9. Som metod valde vi att göra gruppintervjuer med elever i de olika Ären samt enskilda intervjuer med lÀrarna. De frÄgestÀllningar vi ville ha svar pÄ var om det fanns nÄgra vanliga konfliktorsaker samt hur elever respektive lÀrare löser konflikterna. Resultatet visar pÄ att mÄnga av de konfliktorsaker som nÀmns handlar om sak, vÀrderings- och kommunikationskonflikter. FörstÄelsen för begreppet konflikt hos eleverna, skiljde sig inte nÀmnvÀrt mellan de olika Ären.

Vi har förstÄtt under Ären att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och Àven att sociala medier Àr i stÀndig förÀndring. PÄ ett eller annat sÀtt handlar det om att marknadsföra sig sjÀlv. Sociala medier har blivit en ny ?reklam-kanal?, men det innebÀr inte för den sakens skull att det alltid Àr bra reklam. Företag mÄste ha uppsatta mÄl och strategier för att kunna nÄ det som de söker, vare sig det handlar om mÄlgrupp, nya kunder eller att sÀlja en produkt..

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete Àr att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare Àr syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor stÀlls inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader.