Syftet med denna studie var att fÄ tydligare kunskap och kÀnnedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag fÄ bÀttre förstÄelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret.För att bÀttre förstÄ problemomrÄdet har jag anvÀnt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter pÄ ute i det fria livet.  Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Intervjuer Àr genomförda med 7 personer.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

BakgrundNarkotikamissbruk Àr den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i Europa och i Sverige berÀknas över 500 mÀnniskor varje Är dö till följd av narkotikarelaterade orsaker. Definitionen av ett tungt narkotikamissbruk Àr att en person, en eller flera gÄnger, injicerat narkotika under en 12-mÄnadersperiod eller missbrukat narkotiska preparat dagligen under de senaste fyra veckorna. I dagslÀget berÀknas cirka 29 500 personer i Sverige ha ett tungt narkotikamissbruk. Injektionsmissbrukare riskerar att smittas av blodburna infektioner, sÄsom hiv och hepatit C, pÄ grund av delning av kontaminerade injektionsverktyg. Sprututbytesprogram implementerades i Sverige Är 1986 och har som syfte att minska spridning av blodburna infektioner.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om och hur begreppet beprövad erfarenhet anvÀnds i den specialpedagogiska verksamheten. De uppstÀllda frÄgestÀllningarna till syftet Àr:- Hur definierar nio specialpedagoger begreppet beprövad erfarenhet och hur talar man om beprövad erfarenhet i den specialpedagogiska praktiken? - Hur anser specialpedagogerna att förhÄllandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ser ut?- AnvÀnds beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund för professionalisering av specialpedagoger?Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv. Dels det specialpedagogiska dilemmaperspektivet men Àven frÄn professionsteorin. Dilemmaperspektivet problematiserar skolans komplexa vÀrld.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Uppsatsen handlar om en verksamhet i SocialtjÀnsten BiskopsgÄrden Göteborg, som gick under namnet Metodhandledning i gemensamma komplexa Àrenden. Verksamheten bedrevs under nÀrmare ett Är men kom av olika skÀl att upphöra. Under den tid denna pÄgick kom ett stort antal handlÀggare ? under ledning av tre metodhandledare, vilka i sin tur handleddes av en s.k. superhandledare ? att tillsammans handlÀgga gemensamma komplexa Àrenden, d.v.s.

A current issue today is to try to implement creative design as a way to solve wicked problems in scientific contexts such as HCI. Since the problems are wicked, they have no given solution which makes the traditional methods inadequate. In these cases, creative design can be an alternative. Creative design is not used in scientific contexts because it is viewed as something unaccountable.In this essay we argue that creative design not necessarily have to be unaccounted. We discuss various views of creative design and translate theory to a practical context.

I den hÀr studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien Àr att undersöka diakoners syn pÄprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen Àr att diakonerna Àr mycket positivt instÀllda till profetisk diakoni, men de harsÀllan tid att Àgna sig Ät den ? kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bÀra och svÄra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress.

Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda pÄ vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vÀnskap och kÀrlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville Àven se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i sÄ fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfrÄga ville jag ta reda pÄ om andra maskuliniteter Àn den hegemoniska visade sig, och om sÄ var fallet, hur gruppen hanterade dessa.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ lÀrares och specialpedagogers förhÄllningssÀtt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett ÄtgÀrdsprogram. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har bÄde kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger pÄ frÄgestÀllningarnas tre teman: ÄtgÀrdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvÀrdering och revidering.Resultatet visar att dessa frÄgor Àr komplexa dilemman bestÄende av flera bestÄndsdelar, dels pÄ grund av spÀnningen mellan mÄlstyrning och enskilda skolors specifika omstÀndigheter och dels utifrÄn pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda pÄ förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor som finns i tvÄ olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav tvÄ olika kategorier dÀr den ena handlar om att rörelse Àr allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska fÄ kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav ocksÄ tvÄ kategorier dÀr den första handla om att de Àr för att barnen ska lÀra kÀnna sin kropp och för att barnen ska lÀra sig och behÀrska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det Àr hÀlsofrÀmjande alltsÄ att det Àr viktigt och nyttigt samt att man lÀr bÀttre.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

I Skolverkets rapport 318 frÄn 2008 redovisas en utvÀrdering av förskolan tio Är efter införandet av förskolans lÀroplan. Rapporten visar pÄ en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket dÄ det strider mot lÀroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istÀllet fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för nÄgra utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete sÄg ut för pedagogerna ifrÄga samt vilka eventuella dilemman och svÄrigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades pÄ semistrukturerade intervjuer.

Sjuksköterskornas vardag innehÄller mycket glÀdje och arbetstillfredsstÀllelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svÄra avvÀgningar gör att de behöver stöd och bekrÀftelse för att klara av det arbete som stÀller allt högra krav. Ett omrÄde dÀr sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver Àr inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden dÀr ensamarbete och stor arbetsbelastning med svÄra etiska dilemman prÀglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och vÀxt skapas. I handledningstillfÀllet fÄr sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sÀtta ord pÄ sina tankar och kÀnslor, bli stÀrkta i sin yrkesroll, utveckla sin sjÀlvkÀnsla, vÄga vara nÀra och bjuda in till en gemenskap med vÄrdtagaren sÄvÀl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstÄr en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vÄrdare och vÄrdtagare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.