Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om när och hur musiklärares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklärares uppfattningar kring musikundervisningen på två olika skolor. Vårt syfte med undersökningen är att problematisera och försöka förstå musikundervisningen. Vår problemformulering lyder: ? På vilket sätt möts elevers och musiklärares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har använt oss av intervjuer i vår undersökning.

This study is about different teacher?s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

Equal opportunity issues are considered to have a clear position in Swedish policy and the making of Swedish gender policy is considered a precursor. Though many experts and scientists have shed light on the fact that the issue of women assault has had a less stable development than other gender issues such as child care, the labour market etc. within the Swedish society, and that it does not attract the wide political support it needs. The purpose of this study is to demonstrate the Municipalities', in the county of Kronoberg, policy on the issue of women assault within their local policies of equality. In my thesis I have chosen a theoretical framework that is built on a dilemma of justice based on three different dimensions; the extent, content and influence of the local policies.

In my essay, I will start with a story that represents my dilemma from my own experience. In the story, dealing with children that challenges teachers and other children in preschool, I wonder how I as a teacher can be fair and inclusive when I feel insufficient on several occasions. I reflect on my own approach because it can be difficult when we encounter children with different needs and abilities in preschool.I write the essay in experience-based essay form. The essays form makes it possible for me to reflect on my own experience and by using selected theoretical perspectives processing my dilemma. In my essay, I explore my own approach, what is meant by fairness and how the concept can be interpreted and how I can in the best way include all children in activities.I conclude that fairness from a perspective can be seen from the five criteria similarity, need, performance, compensation and rights.

Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer gör för att nyanställda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprätthålls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där mänskligt handlande och tänkande ses som situerat i sociala kontexter. Lärande betraktas utifrån detta perspektiv som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra människor. Den empiriska datainsamlingen grundas på semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet är transkriberat och analyserat med hjälp av kodning och tematisering.

Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med denna undersökning är att studera hur förskollärare i förskoleklassen ser pålärande genom lek i verksamheten. Studien utgår från två problemformuleringar: hurbeskriver förskollärarna att lärande genom lek används i verksamheten? Vad beskriverförskollärarna i förskoleklassen som faktorer som påverkar möjligheten till lek iförskoleklassens verksamhet?Som ansats under bearbetningen av empirin är fenomenografin en inspirationskälla. Avsiktenmed undersökningen var att studera hur förskollärare talar kring lärande genom lek, därför ärintervjuerna av kvalitativ karaktär.I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att lärande genom lek är viktigt, men attdet finns ett dilemma när det gäller förväntningarna på verksamheten och förskollärarenssynsätt. För att skapa möjlighet till lek kan förskolläraren antingen planera in lek på schemateller arbeta utan att följa schemat.

AimThe compulsory school attendance in Sweden means that all children are obligated to go to school. This makes great demands on those who work in the school, especially the teachers. Schools are complex units. In school, teachers face all kinds of ethical dilemmas on a daily basis. The aim of the study is to enlighten how different teachers would act differently, if they were facing the same dilemma in the PE-lessons and why this knowledge is important to our profession.MethodThe data was collected through interviews to make a qualitative research.

I dagens samhälle läggs stort fokus på kroppsliga ideal. Fixering över den egna kroppen kan resultera i att vardagliga aktiviteter som att träffa vänner eller arbeta utesluts, detta kan tyda på en ätstörning. Syftet med studien var att belysa de problem platschefer, på en gymkedja, ställs inför vid hantering av misstänkt ätstörning. Studien utgick från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med platschefer vid sex gym inom en gymkedja i Göteborg. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, där respondenternas känslor, tankar och underliggande meningar gällande hanteringen av medlemmar med misstänkt ätstörning beforskades.

Uppsatsen anlägger ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik samt är skriven utifrån sociokulturell teori. Svensklärare respektive matematiklärare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas på två olika skolor.  Syftet med intervjuerna är att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva påverkansfaktorer som några pedagoger på högstadiet framhåller när det gäller att utveckla elevers läsförståelse inom matematikämnet sett ur ett dilemmaperspektiv.Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivåer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men också när det gäller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten.Ett dilemma som alla respondenterna uppmärksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nå kunskapsmålen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning på respektive område.Resultatet går inte att generalisera på grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt på att dilemmaperspektivet har ett starkt berättigande utifrån pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsättning metoder för att förhålla sig till aktuella dilemman vilket också exemplifieras i diskussionsdelen..

Revisorn står inför ett fundamentalt dilemma, där oberoende måste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjänster utgör en viktig inkomstkälla och kräver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i små bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större när färre individer är involverade. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring gränsen mellan rådgivning och revision i små bolag. För att uppnå syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrån social identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för små bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmån för klientens behov.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sex lärare upplever implementeringen av en-till-en rörande hur det har påverkat deras yrkespraktik. För att ta reda på detta har en kvalitativ metod med intervjuer använts där lärarna har tillfrågats hur en-till-en påverkar deras val av material och hur det har förändrat deras arbetssätt i klassrummet. Ett annat frågebatteri berör ifall lärarna upplevt någon förändring hos eleverna vad avser deras betyg efter det att en-till-en implementerades.För att se på vilken nivå lärarna befinner sig i användandet av detta nya verktyg har R R Puenteduras S.A.M.R.-modell använts, en modell som beskriver fyra olika lärandestadier som lärarna kan befinna sig på.Resultaten visar att överlag så trivs lärarna med att jobba med en-till-en. De upplever att det gör deras arbete enklare, roligare och hjälper till att skapa variation för studenterna. Icke desto mindre så är lärarna dock överens om att en-till-en inte hjälper studenterna att prestera bättre eller höja sina betyg..

Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn på läxans betydelse i gym-nasieskolan med fokus på läxans hantering och dess värde. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien är intervjuer med åtta elever som går på gymnasienivå. Analysen i studien har gjorts utifrån Denscombes principer. Bland annat används i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om läxans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av läxan.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förväntningar lärare, elever och handledare har när de inför försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lärlingsutbildningar startade hösten 2008. Syftet med arbetet är också att undersöka den danska lärlingsutbildningen inom omvårdnad. Avsikten med studien är också att ta reda på om pedagogiken förändras och om lärare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lärlingsutbildning i det danska skolväsendet. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en handledare.