The purpose of this work is to develop and test a design process where quick decisions and model building has a prominent role. The goal is to develop a number of products and build prototypes to be shown during the Carl Malmsten Furniture Studies spring exhibition 2012. I?m also writing a report describing my work.To reach my goal I have each day during the first phase conducted a short research and found a concept based on that days name day. Then I have continued in the workshop and worked with three-dimensional models.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive? Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. Två av pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien läser svenska som andraspråk.I resultatet av studien framgår det att pedagoger har såväl lika som olika syn på hur man kan använda OneDrive. Pedagogerna känner till fler funktioner som kan användas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna känner även till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten där intervjuerna genomförts.

Svensk hälso- och sjukvård innehåller i dagsläget ett stort antal informationssystem som inte kommunicerar med varandra digitalt. Detta minskar patientsäkerheten och leder till stora effektivitetsförluster inom verksamheten. Ett aktuellt ämne på både lokal, regional och nationell nivå är därför hur dessa system kan integreras. I denna uppsats presenterar vi ett ramverk för utvärdering av de integrationsförslag som olika IS-leverantörer erbjuder hälso- och sjukvårdsorganisationer. Ramverket har vi själva utformat och för att exemplifiera dess användningsområden, har vi applicerat det på ett avgränsat problemområde hos analysobjektet, universitetssjukhuset i Lund (USiL).

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?  Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys.Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar.Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ?foto? och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden.

Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

Social media have become a bigger and bigger aspect of daily life for many ages and especially within the youth culture growing from digital interactions. At the same time libraries seems eager to use this medium to reach out to the youth to inform and to educate. But do we know enough about how these two groups? views each other to be effective at this work? And is it even something that is wanted? What?s the image of social media from their point of view?The goal of this study is to investigate the image of social media from the point of view of two groups, librarians and youth. The study is based on a qualitative approach with a random selection of candidates.

Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd..

Fotografiet har sedan dess födelse alltid fascinerat oss. Som ett sätt att dokumentera, förmedla nyheter, marknadsföra eller dela med sig av något så enkelt som familjesemestern. Fotografiet har onekligen spelat en stor roll i utvecklingen av självrepresentation i många aspekter i människors liv. På tal om utveckling har även fotografiet utvecklats från ett analogt format till att i dagens digitaliserade värld för det mesta vara digitalt. Utveckling föder utveckling och i dagens läge är en kamera aldrig längre bort än var och ens egen ficka.

ABB Composites är ett företag som är känt för sin tillverkning av isolatorer till högspänningsapplikationer. Det ligger beläget en bit utanför Piteå och har ca 160 stycken anställda. På grund av att företaget 2010 genomgått ett namnbyte behövdes en del förändringar genomföras vad det gäller marknadsföringsmaterialet. I samband med det fanns det också ett behov av att förnya företagets entré med en ny produktutställning och eventuellt andra förändringar. Examensarbetet gick därför ut på att ta fram nytt presentationsmaterial, däribland två broschyrer och dessutom förnya företagets befintliga entré.

This thesis presents a study aiming to identify the selection criteria for the digitization of posters at the National Library of Sweden (Kungl. biblioteket). The theory is that cultural heritage institutions are empowered to decide how our cultural heritage is presented as they select what items (or, as in this study, posters) will be digitized. The poster is studied as it is an interesting media form which historically was an important means of communication. The poster can represent and reflect historical events and opinions in society.

Användandet av tekniska artefakter som verktyg i undervisningen har ökat drastiskt de senaste åren i Sverige. Trots det finns det få undersökningar om ursprungskällans perspektiv på den nya vardagen, det vill säga elevernas upplevelser. Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt eleverna kommunicerar i Lillhagaskolan efter införandet av Apples iPad och en-till-en metoden, det vill säga en teknisk artefakt per elev i undervisningen, samt vilka sammanhang som formar kommunikationspraktikerna. För att undersöka området använde vi oss av en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer med några utvalda elever i årskurs sju.Datainsamlingen från vår studie har sedan analyserats med hjälp av Wengers teori om socialt lärande det vill säga praktikgemenskap. Den beskriver relationerna mellan praktiker, sociala gemenskaper, meningsskapande och utvecklingen av identitet vilka anses vara grundläggande aspekter för lärande.

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

Syftet med undersökningen är att utveckla en förståelse av vad som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärresurser i samhällskunskapen på gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frågeställningar som riktas mot skolors tekniska förutsättningar, lärares digitala kompetens, hur och när digitala lärresurser används samt hur eleverna påverkar lärarnas användning. Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhällslärare på tre gymnasieskolor i Malmö. Undersökningen utgår ifrån Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och ämneskunskapen. Undersökningens resultat visar att samhällslärarna använder digitala lärresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lärresurserna används främst som ett komplemet till tradtionella läromedel i form av sekundärt digitalt material. Användningen påverkas starkt av IT-infrastruktur och lärarkompetens. Lärarna ställer sig postivt till en ökad användning av digitala lärrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lärresurser kan användas pedagogiskt i undervisiningen.