Sök:

Sökresultat:

458 Uppsatser om Digitalt bemötande - Sida 28 av 31

Teknik i skolans tjÀnst? : ? en fenomenologiskt inspirerad studie av IKT i undervisning

Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.

Formkrav för testamente : Möjlighet till digitalt testamente

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats Àr att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut gÄr att till-lÀmpa pÄ sÄdana avtal.Regler om avtals uppkomst pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. PÄ senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde utgjort grunden för mÄnga och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svÄrt att urskilja en vilja, dÄ kommunikationen Àr automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rÀttsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar Àr och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, Àr det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Inmatning av matematiska uttryck i en digital miljö

Inom matematikÀmnet har e-bedömningar, aktiviteter dÀr digitala tekniker anvÀnds för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra omrÄden. Detta beror sannolikt pÄ det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt sprÄk och sÀrskiljer det frÄn traditionellt skriftsprÄk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik Àr att inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i mÄnga fall varit lÄngsam och svÄr att begripa. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av inmatningsmetoder utifrÄn aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lÀtthet för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av vilken av teknikerna som lÀmpar sig bÀst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnÄ syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att lÄta gymnasieelever genomföra inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa inmatningar baserat pÄ inmatningstid, korrekthet och upplevd lÀtthet.Resultaten visar pÄ att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende pÄ samtliga undersökta aspekter.

Hur ljuset pÄverkar könsmognad och ÀgglÀggning hos vÀrphöns (Gallus domesticus)

Det Àr sedan lÀnge kÀnt att om höns hÄlls i naturlig belysning varierar ÀgglÀggningen med Ärstiderna. LÀgst antal Àgg lÀggs nÀr dagarna Àr som kortast och ljusstimuleringen Àr som lÀgst. Eftersom hönan reagerar Àven pÄ artificiellt ljus kan ljusprogram anvÀndas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att dÀrigenom undvika Ärstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ hur ljuset styr hönans könsmognad och Àgg-lÀggning. Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisÀt-tande hormon (GnRH) vilket ökar frislÀppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).

FrÄn svarta tavlan till digitala lÀrverktyg. GrundskollÀrares uppfattningar och arbete i klassrummet kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.

Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Papperstidning eller surfplatta? : En studie om hur surfplattan kommit att pÄverka svensk tidningspappersindustri.

VÄrt sÀtt att ta till oss nyheter förÀndras allt mer under digital medias framfart. Informationsflödet Àr idag snabbare Àn nÄgonsin tidigare och anvÀndandet avelektroniska verktyg som surfplattor blir allt vanligare. Svenska producenter av tidningspapper upplever idag en nedgÄng i efterfrÄgan pÄ deras produkt och befinner sig i ett viktigt skede dÀr man mÄste ta hÀnsyn till ersÀttningsprodukter. Tidningspappersindustrins betydelse för det svenska samhÀllet har varit och Àr idag av stor betydelse. Dess framtid kommer direkt att pÄverka Sverige pÄ mÄnga sÀtt.

Relationer Àr skitviktigt : en fallstudie av Karlskoga kommuns internkommunikation med fokus pÄ delaktighet och engagemang

Inom organisationer arbetar man ofta mot uppsatta mÄl som kommuniceras i form av visioner. För att förverkliga en organisations vision gÀller det att alla inom organisationen arbetar tillsammans för att uppnÄ mÄlen.Syftet med studien Àr att undersöka hur en offentlig organisation arbetar med att skapa engagemang och delaktighet hos sina anstÀllda genom internkommunikation. Uppsatsen innehÄller en fallstudie av Karlskoga kommun som kommer att analyseras med utgÄngspunkt i teorier om organisationskommunikation & internkommunikation.I uppsatsen har tvÄ olika metoder stÀllts mot varandra i en sÄ kallad triangulering. Trianguleringen innehÄller fyra kvalitativa samtalsintervjuer med chefer pÄ olika nivÄer i organisationen, samt en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen distribuerades bÄde digitalt och som postenkÀt till ca 400 anstÀllda vid tre olika förvaltningar inom Karlskoga Kommun.Det visade sig i undersökningen att den övergipande visionen som kommunen har inte Àr sÀrskilt etablerad hos de anstÀllda ute i organisationen.

Annonsering i övergÄngen frÄn tryckt till digitalt magasin : En komparativ innehÄllsanalys av annonsering i magasins tryckta och digitala upplaga

Avsikten med denna fallstudie Àr att jÀmföra annonsering i nÄgra svenska magasins tryckta och digitala upplaga. Fokus ligger pÄ hur annonseringen förÀndrats i övergÄngen frÄn tryckt till digital produkt. Skillnader i mÀngden annonser, dess layout samt avsÀndare och budskap har undersökts.  I vilken grad annonsering i de digitala magasinen anvÀnder sig av multimedieinnehÄll Àmnas ocksÄ undersökas. Det vill sÀga ljud, video och hyperlÀnkning samt lÀnkning till sociala nÀtverk.

VÀgen till lÀraryrket - en kvantativ studie om förbÀttrade informationsvÀgar frÄn LÀrarutbildningsnÀmnden.

Titel: VÀgen till lÀraryrket - en kvantativ studie om förbÀttrade informationsvÀgar frÄn LÀrarutbildningsnÀmnden.Författare: Malin LundahlUppdragsgivare: LÀrarutbildningsnÀmden, LUN.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Jan StridSidantal: 48 s. exklusive bilagor. (75 s. inklusive bilagor)Antal ord: 11 831 (exklusive executive summary)Syfte: Att förklara hur lÀrarstudenterna uppfattade informationen frÄn LUN innan de ansökte tillLÀrarprogrammet vid Göteborgs Universitet.Metod: Kvantitativ enkÀt som gick ut till de elever som antogs till LÀrarprogrammet pÄ GöteborgsUniversitet höstterminen 2011 samt vÄrterminen 2012. Sammantaget skickades enkÀten ut till 954respondenter, varav 130 svarade.Material: Digitalt förvarande enkÀtintervjuer frÄn 130 studenter som antogs till LÀrarprogrammetpÄ Göteborgs Universitet höstterminen 2011 samt vÄrterminen 2012.Huvudresultat:Studien visade att merparten av de lÀrarstudenter som besvarade enkÀten Àr mellan 19-24 Är.

Surfplattan i gymnasiesÀrskolan. En studie om anvÀndning av surfplattor i gymnasiesÀrskolans individuella program

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Att inte följa strömmen : En studie om differentiering bland musikstreamingtjÀnster

Titel: Att inte följa strömmen ? en studie om differentiering bland musikstreamingtjÀnsterFörfattare: Riccardo Furrer, Matilda Johansson och My LarssonHandledare: Kaisa LundKurs: Kandidatuppsats 15hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music & Event Managementprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2013SyfteSyftet med denna uppsats Àr att analysera de sÀtt digitala prenumerationstjÀnster inom musiksektorn kan differentiera sig pÄ marknaden. Vi vill Àven undersöka vad det Àr konsumenten anser vara viktigt i valet av en digital musiktjÀnst.Vi har ocksÄ arbetat kring en forskningsfrÄga:Hur kan företag bakom digitala prenumerationstjÀnster inom musiksektorn positionera sig pÄ den svenska marknaden?MetodVi har valt att göra en kvalitativ studie som tillslut antog en abduktiv ansats. Kvalitativ metod passade oss bÀst dÄ vÄrt mÄl var att gÄ in pÄ djupet i vÄrt Àmne och inte gÄ pÄ kvantitet i vÄra empiriska undersökningar.

Blogga vÄrt varumÀrke! : Hur PR-utövare bör bemöta bloggare utifrÄnbloggarnas perspektiv.

Web 2.0 har möjliggjort och öppnat upp för en ny typ av mellanmÀnsklig kommunikation. Numera kan vem som helst starta sin egen offentliga och lÀttillgÀngliga webbplattform dÀr digitala dialoger frodas och med det skapas attraktiva marknadsplatser för företag. Enligt forskningsluckan vi har identifierat anser vi att det saknas insikter om hur företag pÄ bÀsta sÀtt ska arbeta med bloggare utifrÄn bloggarnas perspektiv. Bloggar Àr inte bara en attraktiv marknadsplats för företag utan ocksÄ för bloggarna sjÀlva som skapar sitt personliga varumÀrke genom att bygga upp den digitala identitet som presenteras i bloggen. SÄledes Àr syftet med vÄr uppsats att bidra till ökad förstÄelse för bloggares preferenser i relationen med företag och varumÀrken, samt hur de vÀljer varumÀrken att beröra i sin blogg utifrÄn sin digitalt konstruerade identitet.För att genomföra vÄr studie har vi valt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÀr vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju populÀra bloggare i Sverige.

Den pÄlitliga myndigheten : En studie om Försvarsmaktens externa kommunikation och arbete kring att erhÄlla förtroende

Titel: "Fighting Freakin? Voldemort" ? En kvalitativ studie om hur The Harry Potter Alliance kommunicerar med sin mĂ„lgruppFörfattare: Louise Åslund och Magdalena Nyberg Kurs, termin och Ă„r: Medie- och Kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats. HT13Handledare: Elisabet Ljungberg Antal ord: 18 188 Problemformulering och syfte: Den hĂ€r studien behandlar temat fanaktivism ur ett organisationsperspektiv och undersöker hur The Harry Potter Alliance (HPA) genom att anspela pĂ„ gemensamma intressen vĂ€cker ett samhĂ€llspolitiskt intresse och engagemang hos sina anhĂ€ngare. I och med detta berör uppsatsen Ă€mnen som kan komma att ha betydelse för hur framtidens kommunikatörer skapar och bevarar trovĂ€rdiga och starka relationer med sina mĂ„lgrupper i ett globaliserat, digitalt och nöjesorienterat samhĂ€lle. Studiens syfte Ă€r att undersöka hur HPA arbetar med relationsskapande och mobiliserande kommunikation i sina kanaler pĂ„ Youtube och Facebook. Metod och material: Studien genomfördes med hjĂ€lp av kvalitativa textanalyser av HPA:s FacebookinlĂ€gg och Youtubevideor frĂ„n Ă„ren 2010 och 2013.

Psykologisk trygghet p? hybrida arbetsplatser inom techbranschen

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->