Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena.Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer.Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det.

Syftet med följande arbete är att beskriva vad familjeklass är samt att studera om familjeklass är ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som väljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, föräldrar och pedagoger. Jag kommer även att studera vilka farhågor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven får av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förälder och pedagog.

Under mitt examensarbete har jag undersökt hur man kan använda sig av storytelling inom marknadsföring. Att hitta kärnhistorien i varumärket, och därefter hur man på bästa sätt kan kommunicera det budskapet. För att testa teorin i praktiken samarbetade jag med företaget Älvsbyhus. I mitt arbete får ni följa hur jag hittar verktyg inom storytelling som kan lyfta fram kärnan i budskapet.

Ambitionen och målet med mitt projekt var att visualisera delar av en berättelse med hjälp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. Målet var inte att producera en färdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestått av att producera innehåll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska få mer förståelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg.

SammanfattningMisstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vilär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap ärerfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Den här studien tar utgångspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlända. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan användas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlända ur ett lärarperspektiv. En fråga som behandlas är om digitaliseringen påverkat lärarnas syn på individanpassning. Studien besvarar också frågorna om digitaliseringen förändrat lärarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg används i undervisningen för att främja lärandet för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att svara på detta har frågeställningar formulerats som är anpassade efter lärar- och elev perspektiv. Frågeställningarna belyser hur klasslärare och specialpedagoger arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter, hur elever och lärare upplever att de alternativa verktygen påverkar undervisningen när det kommer till ökad måluppfyllelse, på vilket sätt elever använder de alternativa verktygen som finns tillgängliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer använts. Resultaten i denna studie visar på att alternativa verktyg underlättar och skapar tillgänglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lärande..

På Scanias motormontering i Södertälje sker montering av raka- och V8-motorer för lastbil och buss samt av motorer för industriellt och marint bruk. Gruppen DEPG är en av de grupper som arbetar med att framställa verktyg till motormonteringen. Gruppen ansvarar främst för de tillfällen då nya monteringsverktyg ska anskaffas på grund av introduktion av nya eller modifierade motorkomponenter. DEPG önskar att minska behovet av att omarbeta verktyg och utöka verktygens livslängd, för att uppnå detta planerar DEPG att i framtiden skapa verktyg med högre flexibilitet än tidigare. Examensarbetets mål är att skapa en förbättrad verktygsframtagningsprocess, som stödjer och främjar framtagning av monteringsverktyg med en rätt flexibilitetsgrad.

Inom tjänsteproducerande privata företag förekommer, till följd av brist på kvalitet, kostnader upp till 40 procent av den totala omsättningen. Liknande tal kan även befaras finnas inom de tjänsteproducerande offentliga organisationerna. För att identifiera och reducera kvalitetsbrister i organisationer kan en självutvärdering användas som arbetssätt. Tekniska förvaltningen i Luleå Kommun är en organisation som har genomfört en självutvärdering som ett steg i sitt förbättringsarbete. Självutvärderingen påvisade att det finns ett flertal möjliga förbättringar att genomföra för att öka kundtillfredsställelsen samt utveckla delaktigheten bland medarbetarna.

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga. Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram.

Med åldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vården är att identifiera smärta hos personer med demens. Smärta kan vara svårt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svårare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanställa befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes både kvantitativa och kvalitativa ut för att ingå i analysen.

Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Alla som utvecklar mjukvarusystem har ett gemensamt mål, att spara tid och pengar samtidigt som man vill utveckla system som har hög kvalitet. Kvalitet hos mjukvara hänger starkt ihop med validering och verifiering av mjukvaran. Vanligtvis validerar och verifierar man mjukva-ran genom att testa den. Testning upptar därför en stor del av systemutvecklingsresurserna. En arbetsam uppgift i sammanhanget är regressionstester eftersom de ofta kräver stora insatser i form av arbete och tid och dessutom kan innebära risker i systemutvecklingen.