I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden.

På upptäcktsfärd i ?den goda platsen? innebär en läsning av en tvärvetenskaplig litteraturstudie. Uppsatsen syftar till att nå en ökad förståelse kring ?den goda platsen? genom att se hur olika vetenskapsdiscipliner tar upp och beskriver begreppet och fenomenet i olika texter. Studien fokuserar på tolkning av texter och är således en kvalitativ inriktad studie med hermeneutisk utgångspunkt..

I denna studie utreder jag om hur branded content mottas avmålgruppen för digitala tidskrifter inom populärkultur genom enframträdande teknik in webb-personalisering, hyper-personalisering.Målgruppen för denna studie är unga opinionsbildare som konsumerarinnehåll från digitala tidskrifter som exempelvis Nöjesguiden. Brandedcontent, sponsrat innehåll, är innehåll som skapas för att ett varumärkeskall förknippas med en kreatörs målgrupp. Alltså kan ett varumärke beNöjesguiden skapa redaktionellt innehåll som bör tilltala målgruppen förden digitala tidskriften, och på så sätt skall målgruppen få en nyuppfattning eller fortsatt positiv syn på varumärket. Hyperpersonaliseringär en teknik som appliceras för att kunna rikta innehåll,tjänster eller produkter mot individer inom en målgrupp med träffsäkerrelevans. Tekniken kräver en stor mängd insamlad social data och det blirdärför intressant att föra en diskussion kring hur målgruppen reagerar påatt man kan genomföra en sådan enorm insamling av data.

Sångtexter motsvarande 352 skivspår insjungna av den svenske sångaren och låtskrivaren Alf Robertson studeras med tonvikt på de 72 egna originaltexterna och 152 egna översättningarna av som regel amerikanska originaltexter. Robertson kännetecknas som en sångare vars repertoar domineras av översatta texter framförda av honom själv som om det var hans egna. De översatta texterna analyseras utifrån hur konflikter mellan originaltexternas innehåll och den egna artistpersonans konstruktion hanterats. Ett antal återkommande teman i Robertsons texter beskrivs och exemplifieras via närläsning av utvalda texter. Sångtexternas subjekt analyseras och kvantifieras bl a utifrån om textjaget är könsfixerat eller ej.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Under min utbildning till lärare i svenska som andraspråk kom jag i kontaktmed en undersökning som hävdade att flerspråkiga elevers texter iblandupplevs som tunna därför att de beskrivande partierna är få, och delvisinnehållsligt annorlunda jämfört med de beskrivande partierna i enspråkigaelevers texter.I scheman över utvecklingsgången i ett andraspråk framstår mängdenadjektiv i elevernas språk som en parameter med vilken man kan avläsa hurlångt eleverna kommit i sin språkutveckling. Jag ville därför undersöka omdet är bristen på adjektiv som gör att de flerspråkiga eleverna har färre ochmer glest spridda beskrivande partier i sina texter, vilket i så fall skullekunnat avhjälpas med adekvat undervisning om adjektivens betydelse fören text.Resultatet av min undersökning visar på, att det för de flerspråkigaelevernas del inte tycks vara så att adjektiven saknas i ordförrådet. Det ärvidare tveksamt om vi enbart med ledning av antalet adjektiv i en text kanavgöra hur tunn texten är.Min undersökning visar dock på ganska stora skillnader i andelenadjektiv i förhållande till antalet löpord i texten, jämfört med elevtexterskrivna på 1970- talet, vilket kan tyda på att det antingen har hänt någotmed det svenska skriftspråket eller, att det har hänt något med de svenskagymnasisterna..

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

En stor del av den svenska befolkningen har svårigheter att läsa en hel del texter på svenska, t ex myndighetstexter, nyheter men även skönlitteratur. Detta innebär att många inte har samma tillgång till information via det skrivna mediet som övrig allmänhet erbjuds. Komplicerade texter har visat sig besitta en avancerad syntax som försämrar läsbarheten. Manuell bearbetning av texter vid syntaxförenkling är en tidskrävande process och ett automatiserat tillvägagångssätt är önskvärt. I syfte att undersöka huruvida ett verktyg som automatiserar förenklingsprocessen är möjlig med dagens teknik togs verktyget CogFLUX fram.

Dagens digitala teknik utvecklas ständigt och de digitala resurser som finns tillgängliga i skolorna går också igenom en förändringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förändringar som pågår i samhället. Syftet med arbetet är att beskriva och skapa förståelse för de förutsättningar som lärare anser sig ha för att använda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i årskurserna 4-6 i Luleå Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lärare i mer än hälften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fått fram att läromiljöns utformning påverkar de förutsättningar som läraren har för att använda IKT i sin undervisning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang.

Syftet med detta arbete är dels att ge en orientering till blivande aspiranter om ämnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill också bidra till en ökad förståelse av hur detta påverkar polisens del i rättskedjan samt se om det finns några gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstå varför det kan uppkomma frågor kring hur bilder används vid en rättegång så måste man förstå det svenska systemet med fri bevisprövning. Därför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gå in på hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar även till att orientera läsaren inom några områden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning.

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov.

Internets framväxt har medfört att allt fler företag väljer att bedriva större delar av sin verksamhet via Internet. Denna utveckling har medfört nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder men har även förändrat förutsättningarna för kommunikation. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur researrangörer skapar och bevarar goda kundrelationer via digitala medier. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur kunder uppfattar researrangörernas satsningar på digitala medier. Studieobjektet i denna uppsats är researrangören X, som har erfarenhet av att arbeta med att skapa och bevara goda kundrelationer via digitala medier.