Close to the city center of Reykjavik lies the combined national- and university library of Iceland. Usually, these two types of institutions are separated. The purpose of this essay is to investigate how the library in fact selects the new digital material to offer the users in Iceland, and if the combined mission creates any problems or conflicts.The investigation examines the planning and the content of the digital library, what user groups are addressed and how the organisation is held together despite the different missions. If cultural context in Iceland makes a difference for what is selected and offered to the users is also discussed.Six informants in strategic library positions dealing with the digital national- or university library, were interviewed. The answers have been analysed in light of the library&information literature on building and maintaining digital library collections and organizational and marketing theory.The main result of the study is that the informants do not see a conflict between the missions of the organisation, although traces of a struggle were found in some areas.

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis?Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier.

Den här uppsatsen behandlar kubism och digitala spel samt hur spelmediet kan utvecklas. Dessa ämnen samt kringliggande relevanta ämnen diskuteras för att undersöka hur dessa två kan sammanföras för att skapa en visuellt säregen stil i en spelproduktion. För att undersöka problemområdet utvecklades en spelprototyp vars visuella stil var baserad på kubismens ideologi och formspråk. Prototypen testades av spelstudenter för att få deras åsikter och skapa en diskussion kring hur väl gestaltningen lyckades och hur spelmediet kan utvecklas i framtiden. Arbetet avslutas med att undersökningens resultat presenteras och diskuteras.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Författarna har kommit fram till att små innovativa banker kan omorganisera sina resurser genom en urvalshändelse eller ett strategiskt val så att dynamiska förmågor uppstår. Dessa dynamiska förmågor påverkar i sin tur och kan även utgöra kritiska resurser som föder förmågorna; innovations-, produktions- och marknadsledningsförmåga. Dessa tre är i sin tur grunden till konkurrensfördelar hos små och medelstora företag. Slutsatserna illustreras genom en av författarna konstruerad modell..

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:? Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?? Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?? Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?.

Att kunna träna effektivt till ett avgörande prov är en förutsättning för ett bra resultat. Denna uppsats har ägnats åt möjligheten till självstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjälpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jämförs två olika typer av studiemateri-al, där den ena (analog) representerar det som används för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och träna på egen hand via självstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass väl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis håller den digitala självstudiemetoden en relativt bra standard.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begränsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner.

Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan ställts inför sedanboktryckarkonsten. Lärarens roll och hur man ser på lärare kommer att förändras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lärare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som påverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet används enutvecklingsmodell för lärares digitala kompetens.

Trots otaliga digitala alternativ används fortfarande analoga system som whiteboardtavlor med tillhörande whiteboardpennor och post-it lappar vid t.ex. projekthantering. I denna studie undersöks användares motiv till varför de väljer att använda analoga respektive digitala system, samt vad de anser är viktigt vid utveckling av gränssnitt till digitala system.Syftet med studien är att, ur ett användarperspektiv, visa fördelar, nackdelar samt interaktionsmöjligheter hos analoga respektive digitala system, och att redogöra för vad som bör tas i beaktande när analoga system ska digitaliseras så att fördelaktiga egenskaper hos det analoga systemet kan överföras till det digitala.Anställda på det IT-företag studien genomförts i samarbete med har intervjuats, och resultatet från dessa intervjuer har sammanställts och analyserats med hjälp av en för studien framtagen analysmodell, vilken baserats på den litteraturstudie som gjorts. Vid analysen framkom att det främst är enkelheten och överskådligheten hos analoga system som gör att dessa föredras. Det som anses vara mest fördelaktigt hos digitala system är möjligheten till hög funktionalitet, att persistent kunna lagra information och att kunna utnyttja denna på olika sätt, samt möjligheten att kunna dela information.Beträffande de intervjuades åsikter om analoga respektive digitala system kan ett mönster ses, att de egenskaper de nämner som positiva och som fördelar hos analoga system ofta benämns som negativa och som nackdelar hos digitala system.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lärare i skolor som gett en dator till varje elev ser på sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lärare ställs inför. Vi har använt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vår studie innefattar skolor som har antagit någon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  Vår undersökning visar på en bild av hur attityderna kan se ut hos lärarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, källkritik, läromedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lärarnas arbetsbelastning samt digitala lär-resursers mervärden.  De digitala lär-resurser som informanterna till vår studie använder har till största del varit egenproducerat material och digitala läroböcker. När det gäller olika förutsättningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan går det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som våra informanter arbetar på. Vissa av våra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lärarna ligger på för låg nivå, medan andra lärare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna våra informanter har uppgett med IKT i skolan är att de kan individanpassa undervisningen bättre för elever som har olika typer av inlärningssvårigheter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant är ett återkommande argument till detta.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse.

Detta examensarbete syftar till att införa ett digitalt arkiv och ett datorbaserat system för hantering och handläggning av detaljplaner vid planfunktionen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Hanteringen, handläggningen och arkiveringen av detaljplaner har kartlagts för att undersöka hur ett digitalt system skulle kunna se ut. En datamodell har designats för arkivering av digitala planer. Planerna lagras som ytor i shapeformatet. Planerna lagras kommunvis i lokalt koordinatsystem.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhället har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhälle. Digitala lärverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för både elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet är att undersöka hur verksamma lärare undervisar elever i behov av särskilt stöd med hjälp av digitala lärverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. På vilket sätt undervisas elever i behov av särskilt stöd i skolan kring digitala lärverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan använder sig av? På vilket sätt integreras digitala lärverktyg för att gynna lärandet, kommunikation och delaktighet gällande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv på den verklighet som studeras.