Digital långtidslagring är problematisk på grund av att digitala medier har relativt kort fysisk livslängd och ännu kortare teknisk livslängd. Denna uppsats handlar om hur ett antal arkiv i Lund hanterar denna problematik. Syftet med uppsatsen är att ge insyn i hur arkiv i praxis ställer sig till, och hanterar långsiktig digital bevaring. Vårt mål är att uppsatsen skall bidra med både information om praktisk användning av hanteringsstrategier för långsiktig digital bevaring, samt bidra med en bild om hur situationen ser ut för dem undersökta arkiven. Uppsatsen grundas på en kvalitativ undersökning av arkiven där semistrukturerade intervjuer används för att skapa en bild av arkivens situation när det gäller digital långtidslagring samt hur de hanterar problematiken.

Denna forskningskonsumerande uppsats behandlar pojkars förhållande till skönlitteratur i syfte att undersöka varförde tycks motvilliga till skönlitteratur. Frågan har behandlats utifrån tre förklaringsmodeller: den kognitiva ochbiologiska förklaringsmodellen, den sociologiska modellen samt en förklaringsmodell som behandlar didaktiskaaspekter. Studien är en typ av forskningsöversikt där forskningsfältet scannats av för att hittat relevant forskning.Den första förklaringsmodellen till varför pojkar inte läser behandlar kognitiva och biologiska aspekter. Enligt dennaläser flickor bättre än pojkar på grund olika skillnader i hjärnans utveckling. Flickors hjärnor sägs exempelvisutvecklas snabbare än pojkars vilket gör att de snabbare kan ta till sig komplex information.Den sociologiska förklaringsmodellen behandlar genusaspekter på läsning.

Mitt examensarbete utgår från mina praktiska erfarenheter av att använda bilder i historieundervisningen. I arbetet analyserar och utvärderar jag mina erfarenheter ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Mitt empiriska material utgörs dels av elevernas skriftliga berättelser och tolkningar av bilder, dels mina nerskrivna reflektioner ur VFU-dagboken är mina direkta erfarenheter och upplevelser av metoden åskådliggörs och dels av en enkät där eleverna ger sin syn på undervisningssättet i vilket historiska bilder har en central roll. Detta empiriska material ligger till grund för uppsatsens analys och diskussion. Jag beskriver även de teorier som ligger till grund för hur vi uppfattar bilder och historiska budskap ? bland annat receptionsteori samt vad som ligger i begreppet palimpsestisk historisk medvetenhet.

Bakgrund: Musikindustrin har upplevt omvälvande förändringar det senaste decenniet, där skivbolagen har tappat 50 % av sin försäljning sedan år 2000. Minskningen beror till stor del på det teknologiska paradigmskifte som skett i och med digitaliseringens intåg i musikindustrin, ett intåg som förändrat marknadsvillkoren för berörda parter.Syfte: Syftet är att förstå hur marknadsledande företag påverkas och handlar under teknologiska paradigmskiften, med utgångspunkt från skivbolagsindustrin. Vidare ämnar vi undersöka vad skivbolagen har haft för roll inom musikindustrin och hur den ser ut i dag efter digitaliseringens intåg.Metod: Uppsatsen är baserad på fyra intervjuer samt en e-postkorrenspondens med personer som har upplevt industrins utveckling de senaste åren. Som komplement till intervjuerna används sekundärdata.Resultat: Skivbolagen upplevde svårigheter i och med det teknologiska paradigmskifte som digitaliseringen stod för. Skivbolagen har efter ett defensivt beteende där de motverkat förändringen börjat arbeta för att skapa affärsmodeller som är applicerbara på den digitala marknaden.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärningvad gäller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medläsinlärningsmetoder, läromedel, individanpassning, pedagogiska hjälpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstår.Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lärande och utveckling. I studien används kvalitativundersökningsmetod där materialet samlades in med hjälp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att läsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhället. Elevernas läsning sågs som en mycket viktig förmåga attutveckla och som kräver erfarenhet och kunskap.

Vi valde att genomföra en undersökning baserad på intervjuer med syfte att undersöka hur lärare resonerar kring handskrivandets roll i förhållande till ny skrivteknik. Både lärare på högskolenivå och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur resonerar lärare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmåga? Hur resonerar lärare om att använda datorer och andra skrivhjälpmedel i barns skrivande? Vår undersökning kommer att belysas utifrån ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp ämne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att fråga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmåga.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad konsumenter anser vara en tillfredställande ljudnivå för NICAM- och MPEG-ljud i nyhetssändningar sända för kabel-TV i Luleå. Målet med studien är att se om ljudnivån är lika eller olika för respektive TV-kanaler och vilken lyssningsnivå som föredras av konsumenter. Undersökningen har genomförts i form av ett lyssningstest på Institutionen för Musik och Media i Piteå med studenter som försökspersoner, indelade i olika grupper. Referensutrustning användes för uppspelning av testexemplen där försökspersonerna ställde in vilken lyssningsnivå de föredrog för varje testexempel. Testexemplen som har testats är inspelat från TV-kanalerna SVT, TV4 samt TV3.

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mängder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje år skapas det mängder av information som hanteras och sparas i bland annat databaser. Av praktiska skäl, inte minst av lagliga skäl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i databaser på ett långsiktigt sätt. Dagens sätt att hantera de olika tekniker för användning av databaser styrs av beslut som baseras på varierande faktorer såsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ändamål, med mera.

Ambitionen med mitt arbete var att skapa en vacker och intressant 3d-animation med den senaste datortekniken. Animationen bygger på redan befintliga skisser, idéer och material som jag har skapat de senaste två åren och ville avsluta i mitt kandidatarbete. Med detta arbete ville jag få mer förståelse för 3d-tekniken som ett konstverktyg och lära mig mer om hur man skapar grafik. Jag ville även öka min estetiska förmåga och kunskap. Genom att använda mig av grafikprogrammet ?Lightwave 3D? plus diverse andra applikationer som behandlar datorgrafik har jag skapat min film.

This two years master?s thesis in Library and Information Science examines book reviews and articles aboutbooks and authorship in media directed to children between the ages of 8 and 14. The aim is to increase knowledgeof children?s reading choices and view of reading. This is motivated by the decrease in literacy and sparetime reading among Swedish children and adolescents.

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som används på några skolori utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilkenpåverkan dessa medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte äratt bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan användas i undervisningen igrundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av medier med audiovisuellinformation. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olikautbildningsmedier används i undervisningen och vilka typer av medier är vanligast?Vilken effekt kan utbildningsmedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kanmediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningarbesvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment.Enkätundersökningen visa att medier ofta används som komplettering till undervisningpå dessa utvalda skolor och de medier som används mest är video/film, bild/foto ochinternet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättregenom att använda medier.

 Denna uppsats handlar om arbetsprocesser ur ett användbarhetsmetodiskt perspektiv. Metoder och aktiviteter som kan tillämpas vid utveckling av digitala gränssnitt kommer att beskrivas och vilka risker som kan uppstå om arbetsprocessen inte innehåller vissa metoder. Målet var att klart definiera begreppet användbarhet för att i slutet av arbetet kunna verifiera de olika metoderna utifrån detta begrepp. God användbarhet som i sin tur ligger till grund för bättre användarupplevelser och mer framgångsrika produkter. Undersökningen grundar sig på två sedan tidigare utvecklade arbetsprocesser och en fallstudie i syfte att förstå svårigheterna som kan uppstå vid utvecklingen. Det gjordes en matris av de teoretiska arbetsprocesserna som sedan jämfördes med resultatet ifrån fallstudien. Undersökningen resulterade i ett flertal punkter i arbetsprocessen där förändringar ur ett användbarhetsperspektiv skulle kunna genomföras.

Detta examensarbete innehåller en kartläggning av Scanias arbete med digital dynamisk geometrisäkring samt ett förslag på hur arbetet kan utvecklas.Kartläggningen skapar en översiktlig bild av hur dagens arbete utförs och beskriver de ingående delmomenten. Observationer av hur arbetet utförs har gjorts och dokumenterats och samtal med berörda personer på Scania har skapat förståelse för behovet av ett bättre och mer utvecklat arbetssätt.Scania vill bli bättre på digital dynamisk geometrisäkring för att kunna minska den idag relativt stora verksamheten med fysisk provning av prototypartiklar och färdiga bilar. Ett förslag till ett nytt arbetssätt har tagits fram och förutsättningar för detta har undersökts på företaget. Förslaget bygger på ett ökat samarbete mellan grupper med olika ansvarsområden kopplade till vilka krav som ställs på lastbilen. Utöver den rent organisatoriska delen innefattar det även mer handgripliga förslag på fortsatt arbete som bland annat behöver ett underlag i form av trovärdiga simuleringsmodeller.En jämförelse mellan resultaten från dagens simulering och fysisk provning har genomförts och resultatet visar att vidare arbete med förbättring av de digitala modellerna krävs innan det nya arbetssättet kan anammas tillfullo..

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Syftet med den genomförda studien är att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vänds denna upplevda bild och istället är det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger på grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger på följande frågeställningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i så fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien är en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer.