Sök:

Sökresultat:

1214 Uppsatser om Digitala miljöer - Sida 36 av 81

ÄlskvĂ€rda digitala leksaker. En interaktiv leksaksrobot

The purpose of this project was to develop an interactive toy concept. A toy capable of reacting and expressing emotions like happiness, sadness, anger or love. And capable of developing its character with use.The initial questions was, how do I create interest, understanding and affection between a digital product and its user? How should the interaction be made?During the course of the project the search has mainly been for something that does not base its shape and interaction on likeness. Forexample likeness to humans or pets.I have created a toy concept called iio.

LÀromedel i modersmÄlsundervisningen

Den hÀr uppsatsen handlar om hur pussel och skr Àck kan kombineras i ett och samma digitala spel. Hur man som utvecklare kan f Ä en j Àmn balans mellan skr Àcken och pusslen som presenteras f ör spelaren i spelet. Den typ av skr Àck som den h ar uppsatsen har fokus pÄ Àr genren 'Survival-Horror' och anv Ànder sig av den typ av skr Àck som i digital spel kategoriserats som 'Survival-Horror'-spel. Den hÀr uppsatsen visar en analys av 'Survival-Horror', samlar information om pussel och skr Àck f or att utforma en hypotes hur dessa kan kombineras. F ör att kontrollera om hypotesen st Àmmer utf ördes en intervju innan pussel- och skr Àckmomenten implementerades i ett digitalt spel. Efter implementationerna genomf ördes det speltester i tv Ä omg Ängar f ör att analysera resultatet mellan de tv Ä omg Ängarna..

Pedagogers instÀllning till IKT i förskolan

Efter att ha jobbat ett antal Är i förskolan vÀcktes frÄgor hos mig om hur vi bemöter nya mÄlomrÄden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt nÀr det Àr nytt, men beror detta pÄ brist pÄ kompetens eller rÀdsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte Àr nÄgot för barn i förskoleÄldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för instÀllningar och hur de anvÀnder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna Àr gjorda i en mellanstor kommun pÄ olika förskolor, med bÄde förskollÀrare och barnskötare.

En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Musikalisk animation: En studie i animation skapad för samverkan med musik

Kandidatuppsats om animation skapad för synkronisering med musik. En kortfattad historik Àr inkluderad. Del ett Àr en rapport frÄn 3d-projektionsprojektet jag deltog i som praktikant pÄ digitala reklambyrÄn North Kingdom. Den andra delen bestÄr av fyra analyser av olika audiovisuella verk frÄn olika tider och stilar. Den sista delen Àr en diskussion om hur animation relaterar till musik, hur musik ser ut och vad skillnaden Àr mellan projektion för tredimensionella objekt jÀmfört med plana ytor, genom att titta bÄde pÄ mitt projekt och dessa fyra analyser..

Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

NÀr hjÀrtat fÄr bestÀmma. En kvalitativ studie om hur privatpersoner uppfattar Barncancerfondens reklamkampanj HjÀltarna berÀttar (2014)

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

BIM inom ROT-projekt

AnvÀndingen av virtuellt byggande och byggnadsinformationsmodeller inom byggbranschen ökar stÀndigt och Àr ett omrÄde som varit föremÄl för flera studier under de senaste Ären. I flertalet av dessa har dock fokus legat pÄ nyproduktion. Men i och med ett ökande renoveringsbehov i stora delar av det svenska bostadsbestÄndet ökar Àven intresset av att anvÀnda BIM inom ROT-projekt. Dessutom har ny teknik inom omrÄdet inmÀtning, dÄ frÀmst laserscanning, gjort att det idag finns lÀmpliga verktyg för att skapa byggnadsinformationsmodeller av befintliga byggnader.MÄlet med denna studie har följaktligen varit att undersöka hur en BIM av en befintlig byggnad kan tas fram och hur denna kan anvÀndas inom ett ROT-projekt.Resultaten som redovisas i denna studie bygger dels pÄ en kartlÀggning av olika metoder för inmÀtning och dels pÄ en sammanstÀllning av erfarenheter frÄn olika personer som arbetat med antingen inmÀtning eller arbetat i ROT-projekt dÀr digitala 3D-modeller anvÀnts pÄ ett eller annat sÀtt. KartlÀggningen av de olika inmÀtningsmetoderna genomfördes frÀmst genom en litteraturstudie medan insamlingen av erfarenheter genomfördes i form av en intervjustudie.De slutsatser som har kunnat dras utifrÄn resultaten visar att det finns en rad olika nyttor med att anvÀnda sig av BIM Àven inom ROT-projekt.

Samma lektion som innan fast med mer Facebook

Datorn Àr ett av skolans viktigaste verktyg ? bÄde idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser nÄgon skillnad i undervisningen nÀr de nu har tillgÄng till en personlig dator jÀmfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lÀrare respektive elever resonerar kring datorns anvÀndning och betydelse i engelskundervisningen pÄ en gymnasieskola. Det senast nÀmnda syftet kan ses som det huvudsakliga dÄ det just nu satsas mycket pengar pÄ att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning vÀldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar Àmnet flitigt och lÀgger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, sÄsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tÀnkande och agerande och inte endast anvÀnda datorn som ett hjÀlpmedel.

Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Köttfri Kommunikation : En studie av den digitala kommunikationen i kampanjen Meat Free Monday

Denna studie har genomförts för att undersöka hur Meat Free Mondays kampanj för att minska mÀnniskors köttkonsumtion representerar och presenterar relevanta frÄgor om miljö och hÀlsa i delar av deras externa kommunikation.Syftet har varit att se hur miljö- och hÀlsofrÄgorna presenteras och representeras i Meat Free Mondays digitala kommunikation via videoklipp och delar av hemsidan. Vi har diskuterat vilka motiveringar som finns för att helt eller delvis sluta Àta kött och utgÄtt frÄn tidigare forskning och teori i miljö- och hÀlsokommunikation. Vidare har vi utgÄtt utifrÄn begrepp som kommunikationskampanjer och social marketing, och utifrÄn ett teoretiskt ramverk över miljö- och hÀlsoutfall undersökt vilka motiv och retoriska resurser som anvÀnds i kommunikationen. Det har Àven diskuterats vilken roll och verkan Paul McCartney har som ambassadör för kampanjen.Studiens metodologiska ram har baserats pÄ Karlberg & Mrals neoaristoteliska retorikanalys av bÄde text och bild, och huvudsakligen de tre appellerna ethos, logos, och pathos. Materialet innefattar fyra videoklipp frÄn Meat Free Mondays YouTube-kanal dÀr Paul McCartney framför tal, samt delar av Meat Free Mondays hemsida, med innehÄll som berör aspekterna hÀlsa och miljö.Studien visar att innehÄllet av Meat Free Mondays kommunikation kombinerar olika strategier för att stÀrka kampanjens teser. Budskapet förmedlas genom att anspela mycket pÄ mÀnniskors ekologiska drift och gemensamma vÀrderingar, och anvÀndandet av den retoriska appellen pathos framtrÀder tydligt i materialet.

NATO och MotstÄndsgrupper: vilka funktioner har kommunikation, propaganda, narrativ och identitet

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Rakel - en teknikfrÄga eller ett samhÀllsproblem : En studie om massmediernas förÀndrade arbetssÀtt nÀr den gamla analoga polisradion tystnar.

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebÀr för massmedierna. LÀnge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fÄtt namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstÄende att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben Àr den bÀsta kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om hÀndelser.Uppsatsen belyser de förÀndringar som sker i massmediernas sÀtt att arbeta för att nÄ den information som tidigare gick att fÄ via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstÄr, dÀr massmedierna fÄr lita mer pÄ den information som ges av polisen.Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor pÄverkan massmedierna har pÄ mÀnniskors verklighetsuppfattning.

Framtidens bokhylla i fickan. Kommersiella strategier vid distributionen av digitala böcker.

Att göra böcker i digitala format Àr inte lÀngre nÄgon nyhet dÄ det har förekommit lÀnge. Den svenska marknaden har dock inte förflyttat fokus frÄn den traditionella fysiska boken till de digitala formaten Ànnu. Den nya tekniken har potential att förÀndra marknaden och göra den mer kommersiell med fler alternativ till den traditionella boken och flera amerikanska storföretag har utvecklat affÀrsmodeller som utnyttjar detta. Den amerikanska försÀljningen av e-böcker har under Är 2012 gÄtt om försÀljningen för inbundna böcker. I Sverige var marknaden för e-böcker i början av 2012 inte större Àn 1,5 procent av bokmarknaden.För de svenska författare och bokförlag som vill utforska kommersiella strategier för utgivning av e-böcker stÄr frÀmst nordamerikanska och nÄgra fÄ svenska företag till buds med olika alternativ för utgivningen.

Den enes bröd den andres död? -En studie om mindre livsmedelsproducenters avtalsförhÄllande mot grossiter och detaljister

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->